ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vaste  (läst 3016 gånger)

1999-04-09, 09:24
läst 3016 gånger

S Lundin

På Gotland förekom ibland på 16-1700-talen namnet Waste, inte vanligt men kanske vanligt förekommande i samma släkt. Varifrån kommer det?

1999-04-09, 20:53
Svar #1

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Samma namn - Vaste - var arvsnamn på gården Daglösa nr 3 i Trönö socken fram till slutet av 1600-talet (Vaste Gustavsson - Gustav Vastesson). Under 1500-talet förekommer namnet på fler ställen i samma socken samt grannsocknen Norrala, ibland med skrivningar som Silvast och Silvaste. Namnet bör alltså vara en form av Sylvester.

1999-04-09, 21:04
Svar #2

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Enligt Otterbjörk är Vaste en kortform av fornsv. namn på -vast (-fast), t ex Gudvast och Vivast. Förr vanligt i Östergötland, där det synes ha bevarats.
Allt enligt Roland Otterbjörk i Svenska Förnamn.

1999-04-10, 10:44
Svar #3

Utloggad Arne Sörlöv

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 715
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 12:15
    • Visa profil
Jag har stött på namnet Waste i Blekinge (och Östergötland)

1999-04-12, 09:51
Svar #4

S Lundin

Det stämmer Lars, att namnet Waste bör vara en kortform av Sylvester. En man som hette Sylvester,
hans son hette i sin tur Wastesson.

1999-04-12, 12:38
Svar #5

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Generellt kan du inte säga så, S Lundin. Se Otterbjörk.
 
Lokalt kanske Vaste ofta är en kortform av Sylvester, men det finns som sagt flera andra (med Sylvester totalt obesläktade) namn som också kan ge upphov till kortnamnet Vaste.

1999-04-13, 00:49
Svar #6

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Enligt Svenska personnamn (sid. 48) av Ivar Modéer lånades påvenamnet Silvester under medeltiden in till Sverige, men försvenskades ofta till Silvast under påverkan av inhemska namn på -vast. På det viset är det faktiskt möjligt att Vaste kan ha fungerat som en kortform till Silvester (Sylvester), även om vägen dit gick via en svensk form Silvast, som Lars Nylander nämner. Men Anders har förstås helt rätt i att det finns en lång rad andra namn som kan ha gett upphov till namnet. Modéer räknar upp Avast, Arnvast, Asvast, Bovast, Farvast, Gervast, Gudvast, Holmvast, Hälmvast, Ingevast, Kättilvast, Mäginvast, Ragnvast, Runvast, Sigvast, Stenvast, Styrvast, Sävast, Tingvast, Torvast, Vivast, Vävast, Ärnvast och Övast. Åtskilliga av dessa har varit i bruk också efter medeltiden.
 
Min uppfattning är att namnet Vaste åtminstone in på 1600-talet var ganska allmänt i bruk i större delen av Sverige. Själv har jag stött på det i Ångermanland och på Åland, här ovan har nämnts Gotland, Blekinge, Hälsingland och Östergötland. Min erfarenhet är dock att det åtminstone på 1600-talet har uppfattats som ett eget namn. Personer med namnet Vaste har konsekvent kallats så och deras barn har fått heta Vastesson utan undantag. Men när namnet började upplevas som ett eget namn och inte användes omväxlande, exempelvis Gudvast/Vaste, Silvast/Vaste, Torvast/Vaste, är förstås svårt att säga. Lars Nylanders belägg kan möjligen tyda på att Silvast/Vaste ännu på 1500-talet i Hälsingland användes omväxlande om samma person.

1999-04-13, 09:07
Svar #7

Utloggad Thomas Sjöndin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 169
  • Senast inloggad: 2024-02-22, 16:37
    • Visa profil
Faste har inte nämnts men torde väl tillhöra samma etymologiska ursprung.

1999-04-13, 19:11
Svar #8

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Otterbjörk uppger visserligen att Faste är en kortform för namn på Fast- (förleden), medan Vaste skulle komma av -vast (slutleden). Det är dock tveksamt om en sådan distinktion verkligen existerade. Ivar Modéer (Svenska personnamn) verkar inte tro det. Han menar att Faste är en kortform för namn på Fast- eller -fast, medan Vaste är en kortform för namn på -vast. Och eftersom slutlederna -vast och -fast är identiska (Modéer sid. 25) torde Faste och Vaste få betraktas som två varianter av samma namn. Hurvida man i senare tid har använt dem om vartannat låter jag dock vara osagt; här på Åland tror jag endast att jag har sett Vaste.

2001-04-19, 21:56
Svar #9

Utloggad Kjell Mäki

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 539
  • Senast inloggad: 2011-05-23, 19:22
    • Visa profil
En Vaste Trondsson finns noterad i olika längder i byn Korpikån och Nederkalix under åren 1580-1623, (Senare nr 1 i byn) Hans fader Trond Persson första gången i 1565 års tiondelängd för Korpikån (Senare nr 3 i byn). Tronds äldsta son Per tar över denna gård 1623. Både Vaste och Trond förekommer inte tidigare i Nederkalix, så Trond med familj flyttade till Korpikån, som då var ett nybygge långt från närmaste by.
 
Kjell.

2001-04-20, 08:20
Svar #10

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I delar av Allbo härad och i Sunnerbo härad (mestadels kring norra delen kring sjön Möckeln) nämns under 1500- o 1600-talet mansnamnet Vesten/Wästen som även skrivs Veste o Vaste, mestadels då i patronymikon.  
Mvh Niclas R.

2001-04-20, 08:46
Svar #11

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
I PLF's databas för barns förnamn förekommer Vaste
3 (tre) gånger, 1706 och 1810 i Torsås samt 1921 i Oskarshamn.
 
Stavningen Waste förekommer 13 gånger,
1650-59, 1, Torsås
1660-69, 1, Västervik
1690-99, 2, Kullerstad, E och Östra Ed, E
1710-19, 3, Torsås, 1 och Vimmerby, 2
1720-29, 2, Torsås och Skärkind, E
1730-39, 1, Kullerstad
1770-79, 1, Kalmar stadsf.
1840-49, 1, Västervik
1870-79, 1, Tryserum
 
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

2001-04-20, 17:40
Svar #12

Lars Öhman

Frågan gällde i och för sig inte bruket av Vaste/Waste/Faste idag, men det kan ändå ha sitt intresse att se om någon använder detta gamla namn nuförtiden. Och enligt SCB:s statistik finns följande information.
30 män heter Vaste varav 13 som tilltalsnamn.
38 män heter Waste varav 2 som tilltalsnamn.
12 män heter Faste varav ingen som tilltalsnamn.
111 personer heter Vastesson.
14 personer heter Vasteson.
150 personer heter Wastesson.
34 personer heter Wasteson.
86 personer heter Fastesson.
5 personer heter Fasteson.
Till alla ovan nämnda vill jag framföra ett stort tack för att Ni har bidragit till ett aktivt bevarande av ett fint gammalt namn i den svenska namnskatten.

2001-04-21, 12:20
Svar #13

Utloggad Stefan E Sundbäck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 392
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Bäste Kjell!
Jag väljer att lägga mitt inlägg under denna rubrik, trots att den likaväl kunde ligga under namnet Trond eller rubriken Nederkalix.
Trond Persson och hans båda söner Vaste och Per har även gäckat mig i min forskning, eftersom jag på flertalet linjer härstammar från denne Trond.
Till att börja med var jag böjd att anta att namnen skulle ha ett (forn?-) nordiskt ursprung, men jag är inte längre lika säker på det.
Anledningen till detta tvivelsmål var den resa jag företog sommaren 1996 mellan Hamburg och Bryssel. På autoroute i Belgien - efter att ha passerat stora delar av Vallonien - passerade vi avfarten till en ort vid namn Saint Trond eller på flamländska Sint Truiden. När vi första gången såg skylten blev jag både överraskad och konfunderad. Jag frågade vår gode vän i Bryssel om orten och fick då veta att den var en av Belgiens äldsta kulturorten med rötter tillbaka i åtminstone 600-talet. Jag läste också annan information om denna ort.
Väl hemkommen till Sverige började jag undersöka helgonet Sankt Trond och hans historia och betydelse. Vid dessa efterforskningar fann jag bl a att han skall ha varit ett mycket viktigt helgon för vallonerna.
Vid kontakter med en vän med rötterna i Norge, fick jag också veta att namnet Trond varit i stort sett ur bruk från den norröna tiden ända till nationalromantikens dagar under 1800-talet. Detta kunde ju tyda på att denna del av hypotesen om nordiskt ursprung för Trond Persson är mindre trolig.
Så till rubrikens egentliga namn, Vaste. Detta namn förefaller ju vara nordiskt och Otterbjörk nämner ju också detta i sin bok Svenska förnamn. Det verkar ju också troligt - åtminstone delvis.
Emellertid fann jag vid efterforskningar i register över olika helgon att det också funnit ett helgon Sankt Vaast i dubbelstiftet Arras-Cambrai i nuvarande norra Frankrike, men i den del som under den aktuella tiden under senare hälften av 1500-talet tillhörde Spanska Nederländerna (och tidigare även tysk-romerska riket). Helgonet Sint Vaast har inte enbart haft loka karaktär. I England kallas samme helgon Saint Foster, i Frankrike ofta Saint Gaston.
Det vore alltså inte otänkbart att inflyttade valloner skulle uppkalla sina barn efter för den nationella självkänslan viktiga helgon (det förefaller att såväl Sankt Trond som Sankt Vaast varit sådana helgon.
Korpikån var vid denna tid en by, som kanske hade funnits i ungefär 100 år. Mycket riktigt var det en by på gränsen till ödemarken. Själva namnet torde ju betyda något i stil med vildmarksån. Byn har dock inte varit utan intresse för utomstående. Jag tänker då i första hand på Kalix kopparbruk, som funnits åtminstone redan på 1600-talet. Om detta kopparbruk kan man läsa om i de häften, som Jan-Olov Westerberg och Kenneth Awebro utgivit efter forskningar om bruket och dess ursprung. Redan tidigt i brukets historia hade bl a borgarna i Torneå ekonomiska intressen i bruket tillsammans med Koripkåns byamän. Kopparbruk har måhända klangen av en större anläggning - kanske hade man hoppats på att kopparfyndigheterna skulle vara större än vad de i verkligheten skulle visa sig vara - rättare vore kanske att kalla det för en hytta i likhet med alla de mindre hyttor, som funnits i t ex Bergslagen.
Utifrån Westerbergs och Awebros forskningar kan vi faktiskt binda flera av Vaste och Per Trondssöners ättlingar till ett förhållandevis stort antal dagsverken vid bruket. När Meldersteins bruk i Råneå socken skulle anläggas på 1730-talet fanns också en av Vaste Trondssons ättlingar med, Nils Hindrichsson, dp 1707-10-28 i Nederkalix och senare g m Brita Larsdotter (Holmström) från Prästholm, Råneå. Tillsammans blev de stamfader resp. -moder för brukssläkten Löfgren genom sonen Hinric, som arbetade vid Melderstein och antog detta namn.
Vid ungefär samma tid som Trond Persson och hans båda söner Per och Vaste kommer till Korpikå, vet vi att flera hyttor anlades i Värmlands bergslag (t ex Persberg och Nordmark). Professor Jerker Rosén skriver Vid bruken verkade tyska och franska fackmän, ofta landsflyktiga franska protestanter. De stannade kvar och smälte så småningom samman med den inhemska befolkningen [Den svenska historien, del 5, s 97 (96f)].
 
Jag skulle gärna önska en diskussion om vi här kan se en parallell till förhållandena i östra Värmland. Är denna teori blott vidlyftiga tankar eller kan det finnas en riktighet i dem. Som alla teorier måste de ju också kunna verifieras på något sätt. Till detta behövs nog en större insats av intresserade Norrbottens-forskare.
 
För den som vill läsa, finns det en artikel i Kalix forskarnytt nr 4/1996, som behandlar dessa teorier.
 
Tacksam för alla synpunkter!
M v h, Stefan

2001-04-23, 13:11
Svar #14

Leif Boström

I byn Sangis i Nederkalix socken finns en Enevast Enevastsson, nämnd 1539-1573. I slutet av den perioden benämns han antingen som Vaste Enevastsson eller Enevast Vastesson. Den trolige sonen nämnd 1574-1581 benämns hela tiden Erik Vastesson. Även i Siknäs i Kalix socken finns namnet. Enevast Eriksson, nämnd 1539-1546, Erik Enevastsson, nämnd 1551-1576, nämnd som Erik Vastesson 1579. Jag skulle tro att namnet Vaste dyker upp i Korpikå 1583 på Vaste Trondsson, p g a släktskap med Enevastsläkterna antingen i Sangis eller Siknäs.

2001-04-28, 22:55
Svar #15

Utloggad Stefan E Sundbäck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 392
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Leif!
Det skulle naturligtvis kunna vara så att Vaste är en derivat av Eneuast, även om det i 1539 års vinterskattelängd (den enda läng jag för tillfället har tillgång till) ser ut som om namnet där förkortats Enest. Men hur förklara kopplingen till namnet Trond? Detta namn finns ej nämnt i Otterbjörks Svenska förnamn. Enligt uppgift skall det norska Trond helt enkelt betyda man från Tröndelag, d v s området kring Nidaros (nuvarande Trondhiem). Detta namn förekom under norrön tid (vikingatid) i Norge, men användes enligt uppgift knappast därefter förrän under nationalromantiken under 1800-talet. Dock vet vi, att Saint Trond spelade en mycket viktig roll för dem, som opponerade sig mot den spanska överhögheten i Spanska Nederländerna på 1500-talet. Även om han levde bortåt 1000 år innan oroligheterna där, samlades människor omkring hans exempel. Han fungerade som en enande faktor.
 
Hur väga ihop detta???
 
M v h, Stefan

2001-05-01, 12:02
Svar #16

Leif Boström

Stefan! Se mitt inlägg under förnamnet Trond.

2020-05-14, 00:12
Svar #17

Utloggad Jens Stelius Lundberg

  • https://www.poeter.se/Preech
  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2020-10-07, 15:51
  • Dinglarmoch
    • Visa profil
Jag vill bara inflika att Vast = hand på Romani / dinglartjavo med en lilltå i adeln och en bland vallonerna
JSL

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna