Jag har själv inte sett mycket av detta namn, det måste vara lokalt och ovanligt även i Skåne. Alla jag överhuvudtaget känner till verkar vara släkt med denne Smittberg.
Artikeln i SoH handlar om Strånge i Ströja och hans släkt och är skriven av Gösta Thimon. Ströja är en plats i Börje socken i Uppsala län. Strånge Månsson bodde där i början av 1500-talet. Stavningen Stronge nämns också.
Thimon skriver om namnet (pdf-dokumentet klarar inte att läsa allt korrekt):
Hur namnet Strånge (Stronge eller Strange) kommit in i denna centralsvenska
släkt, torde vara ytterst svårt att säga, men flera omständigheter pekar på namnets
hirledoing från danskt eller norskt språkområde. Dopnamnet Strånge, Stronge
eller Strange ar under medeltiden samt 1500- och 1600-talen icke vanligt i Sverige.
Efter år 1700 ar namnet så gott som helt försvunnet aven i Uppsalatrakten,
dir den hittills äldste kände med namnet är Strange i Stria, som måhinda givit
namn åt alla i Mälardalen boende Strångar. I Svenskt Diplomatarium har namnet
påträffats blott en gång. Det bars av en borgare i Malmö på 1300-talet, således
på gammaldanskt område. Diplomatarium nnrvegicum omtalar flera män med
namnet Stranghe, t.ex. Strange Klaiissön (1384); gift med Sigrid Gunnarsdotter,
Strange Nilssön, riddare (1450, 1483, 1488) samt Strange Anderssön, H:r
Gaute Galdes landsfogde på Omst och Tjörn. Strang(h)e Andersson var 1516
kronofogde och troligen bosatt å bostället Toggestala eller Toggestad (1 mantal)
i Långelanda g ock en.^ Konung Knut Långe var enligt Håkan Håkanssons saga
svärson till den danske stormannen Peder Strange~on.D~e t kan har förtjäna påpekas,
att Strångenamnet ursprungligen synes ha burits endast av personer tillhörande
folkets högre skikt. De aeldste Archivregistraturer4 och Diplomatarium danicnm
innehåller uppgifter om namnet Strange i en helt annan omfattning an det
svenska och det norska materialet. Ett norskt-isländskt dopnamnslerikon5 upptager
flera namnformer Strangi, Strange och Stranghe och säger om dem: icke
osannolikt att dessa äro till börden danska liksom fallet är med övriga i norska
urkunder nämnda birare av namnet. Danmarks gamle personnavne' innehåller
en mängd belägg för namnet Strangi, Strange etc. från år 1175 till år 1506. Dess-
utom kan man iterfinna namnet i andra äldre danska namnregistes samt i Lunds
stifts herdaminne.Wamnet Strange förekommer ocksa som ortnamn i Norge.' I
Uppland levde under 1500- och 1600-talen åtskilliga personer med dopnamnet
Strange eller Stronge (Strongesson), men m%nga av dessa är synnelligen besvärliga
att stalla i relation till varandra, om de nu över huvud taget kunde räkna
släktskap.
Noter:
8 Höia är nämnt i medeltida hnndlin~ar: CD I, s. 218, 1220; 'Petrus in hium' 1316 (SD
III:265); Göstaf Atvidsson (Sparre av Vik), Håkan Magnusson (Magnus Marinarsons ätt)
och h.h. Christina bvta 1334 10 örtupland i Sätra mot 2 örsland i Örsbo i Skuttunge och 4
örtugland i Höia i Gryta (SD W,r. 390, avskr.); 'Staffan i Hyam' 1379 315 (RAP Hagunda
tinr); Höja 1453 3019 (RA, Hagunda), 1502 2017 (RA, Säfstaholmsramlingen, regest).
Dipl. Nom. XI, Christiania 1884, s. 64.
Dipl. Nom. XIII, Christiania 1891, s. 112.
A. E. Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrifning, Bd 2, Örebro 1867, s. 286 f.
Jfr C. M. Kiellberg i HT 1923, s. 363, och S. Carlsson i PHT 1953, s. 82, not 3. Den
danske riddarni Peder Strangeson hade enligt Håkan Håkanssons saga dottern Helena (Elin)
Pedersdotter, som första gången var gift med den svenske konungen Knut Lange (regerade
1229-1234), andra gången med Filip Laurensson, vilkens mor tillhörde Folkungaätten; i
sitt 1:a gifte hade Helena Pedersdotter sonen Holmger Knutsson, som 1247 gjorde uppror mot
konung Erik Eriksson och med honom utkämpade slaget vid Sparrsätra, grannsocken till Bred.
Utg. Kjöbenhaon 1854.
E. H. Lind, Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden, Orlo 1931
och Upprala 1905-1915.
R Lind, a.a. apalt 965 f.
Danmarks gamle Personnavne, Köbenhavn 1941-1948, sp. 1293-1297.
8 Register till Dansk Praestehistorie (utg. av S. V. W i k g , Odense 1873), s. 243. - Personalregister till J. P. Trap, Kongeriget Danmark (Fjerde omarbejdede Udgave av Gunnar Knudsen, Köpnhamn 1932). s. 272.
9 G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne, II:186 f., 111:473, VII:39, 305.
1 Norske Gaardnavne i Jarlsberg og Larviks amt af O. Rygh, Kristiania 1907, s. 91.
2 Nedanstående förteckning upptager även annorstädes in i Uppland boende personer med
namnet Strange. - Strange Esgesen, m storman (Dipl. dan., Raekke 2:7, 1314:170, 1316:
382); Ingver Strangeson Beenvaaben, vilkens vapen finns i S:ta Maria kyrka i Halsingborg,
ett harneskklätt ben i vitt med sporre i blått (jfr Hälsingborg historia 112): två präster
med namnet Ingvar(us) fanns under 1300-talet i Börje (se Bant & Låstbam, Upsala ärkestifts
herdaminne 1:216); båda möjligen av dansk k r d ; Stronge i Kolje 1554 (Prostarnas
tiondelängder, KA, medd. frin SPA), Stronge i Kolje i Ärentuna, kongl. M. landbo (Uplands
handlingar 1572 nr 13, KA); Stronge i Kopparberget 1563 (Bmdskattelängd, KA,
medd. från SPA); Stronge i Kattebo i Biskopskulla (Uplands handlingar 1569 nr 4, KA);
ägare av 6 öresland i Katteba, är möjligen identhk med Strånge Strångesson, som omkring
ar 1600 är gift med en änka i Hamad i BjLGrksta socken (meddel. av framlidne ingenjör
Erik Berglöf); denne Strånge Strångesson är sedermera bosatt i Abeiga i Tillberga (Västmanlands
handlingar 1611 nr 17, KA); Nils Strongesson 1569, kungslandbo i Ryda i Bi,$-
kopskulla (Uplands handlingar 1569 nr 4, U);Str ånje i Romfamna, Norrbo härad, 1569
(Västmanlands handlingar 1569 nr 1, KA, medd. från SPA); Stringe i Wilrberga 1570
(Hjälpskattelängd, M, medd. från SPA); Stronge till Buska 1571 (Älvrboigs IGyen, KA,
medd. från SPA); Lasse Strångesson i Folkärna 1571 (Älvsborgs lösen 1571, KA. medd. från
SPA); Sttånge i Sömta 1571 (Älvsborgs lösen 1571, M, medd. från SPA); Stronge Olufsson
ij Lundenn i Björklinge (Uplands handlingar 1572 nr 13, KA); Strånge i Stabby i Upsala-
Niis (Uppsala domkapitels prat. 1596, Uppsala domkapitels arkiv AI:l, ULA); Strångel1
i Käresta i Björksta början av 1600-talet (Västmanlands läns landskontor E III:l, ULA);
Erich Strångesson i Norra kvarteret i Västeras 1620 (Västmaolandr handlingar 1620 nr 5,
KA); Oluff Strångesson i Brunnby i Börje, vald till kyrkvärd i Börje i januari 1652 (Börje
K I:1, ULA), i Tiby i Börje 1655 (Börje L I:1, ULA), i Brunnby i Börje 1657 (Börje
L I:l, ULA); Olof Strangsson i Tihble i Vinge 1660 är kanske identisk med föxgående
(Vänge C:l, ULA) och med efterföljande: Oluf Stångelson el. Strångelron i Ekeby torp i
Börje 1667 och 1669 (Börje L k l ) ; Sahl. Oloff Strongerons Enkia i Ekeby i Börje avled
den 3 mars 1695 (Börje C:2, ULA); Mats Strångesson i Hässelby i Börje 1653 (Börje
LI:l), hans änka omtalas 1656 (Börje L I:l, ULA); Erik Strångesson i Stockholm 1678
(Ullerikers h:ds dombok 1678 413, ULA, medd. av förste bibliotekarien, fil. dr Gustaf
Holmgcen). - KA = Kammararkivet SPA = Svenska Persannamnsarkivet i Uppsala
ULA = Landsarkivet i Uppsala.
Markus, har du några exempel där namnet otvivelaktigt stavas Stränge eller Strenge?
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy