ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Löfving  (läst 3733 gånger)

2002-02-23, 22:32
läst 3733 gånger

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Till min förvåning hittade jag inte Löfving i Släktforskarförbundets namnlista. Det är kanske självklart att det ska normeras Löving, men det skulle vara roligt att veta lite mer om namnet, om dess ursprung och var det förekommer. I Skatelöv, Vederslöv och Kalvsvik (Kronobergs län) finns det många Löfvingar, men de är kanske alla ättlingar till Löfving Mörk i Sjöby i Skatelöv. Han dog omkring 1600, och lämnade efter sig 14 barn.

2002-02-24, 14:53
Svar #1

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Hej Ingegärd!
 
I PLF's databas för förnamn 1620-1930 i östra Götaland förekommer endast en Löfving, (ingen Löving). Denne Löfving föddes i Augerum, Blekinge 1817.
Det finns ingen Löfving, 1973, 1998 eller 2001 i hela Sverige.
 
MVH
Sam Blixt, PLF, Oskarshamn

2002-02-24, 15:16
Svar #2

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:35
    • Visa profil
Löfving tycks vara ett typiskt efternamn, SCB uppger att 500 Löfvingar (efternamn) finns i landet. Av dessa finns 234 st upptagna i telefonkatalogen.

2002-02-24, 21:30
Svar #3

Utloggad Annika Gylling

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 858
  • Senast inloggad: 2016-04-05, 16:24
    • Visa profil
Löfving är ett ganska vanligt namn i Backaryds socken, Blekinge i mitten på 1700-talet.
Annika

2002-02-24, 23:59
Svar #4

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Det verkar ju faktiskt som om Löfving varit ett ganska ovanligt namn. Då är det ännu troligare att Löfvingarna i Allbo - Kinnevald hör till samma släkt.
Att det finns så många med efternamnet Löfving kan ju bero på att det har tilldelats som knektnamn, och en och annan Löfvingsson och Löfvingsdotter har kanske tagit bort den sista leden.
Annika, var i Blekinge ligger Backaryd socken ?
Kontakterna mellan Södra Småland och Blekinge har ju varit ganska livliga.
Mvh Ingegärd

2002-02-25, 01:03
Svar #5

Christian Andersson

Hej!
 
En Anders Lövingsson (1881-1939) finns i Sillhövda socken i Blekinge.
 
Backaryd och Sillhövda hittar du på blekingekartan på http://www.genealogi.se/blekinge/parismap.htm
 
Mvh Christian

2002-02-25, 07:27
Svar #6

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Otterbjörk nämner, vad jag kan se, inte heller Löving. Jmfr också Nyrapporterade förnamn En diskussion och inlägget:
Leving, Löving förekom i Blekinge (Bräkne-Hoby) i slutet av 1600-talet.
      [Kjell Holmåker] Kan vara samma namn som det tyska Levin som enligt
      Otterbjörk är belagt i Sverige första gången 1693, av forntyska Lebwine.
Vänligen,
Olle Elm

2002-02-25, 09:16
Svar #7

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Namnet Löfving förekommer redan 1545 i Skatelöv socken (Smålands landskaps handlingar, SmH 1545:5). En frälsebonde Löffwing i Sunnanwiik [Skatelövs kinnevaldsdel] nämns.
Namnet Löfving (denna stavelse torde vara att föredra än Löving, ty betoningen låg troligen på första stavelsen) tillhör förmodligen samma namngrupp som mansnamnen Blanting, Hemming och Svenning mm.
Intressant att notera kan vara att sockennamnet Skatelöv innehåller efterleden Löf/löv-lev och att detta ord således är mycket gammalt i trakten. Löv betyder arvegods och mansnamnet Löfving betyder då möjligen arvinge.
 
Det är intressant att se ifrån forskarhåll att man hänvisar till tyskt ursprung på inhemska personnamn som man tidigare inte noterat spridningen på. Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn.  
 
Ingegärd: år 1560 förekommer en Jon Mörk i Sjöby (Skatelöv sn) och en Håkan Mörk i Grimslöf.  Löfving Mörk är troligen en son eller släkting till dessa. I Konga h:d förekommer namnet Löfving på 1600-talet och det framgår i Konga dombok att dessa är en avknoppning ifrån Skatelövsgrenen ty de har arv i någon gård i Skatelöv (ska vid tillfälle plocka fram denna notis ur gömmorna).
 
forskarhälsningar
Niclas

2002-02-25, 09:21
Svar #8

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Lite fler noteringar om Löfvingpersoner:
 
Löfving i Romsalycke, Virestad sn  1575 (SmH 1575:6B:1 -3)nämns i årliga räntan + tiondelängd
 
SmH 1580:3,  Skatelöv pastorat:  kyrkolandbonden  Löuing i Långhult   smör 1 1/2 lispund, dagsverken 6, årliga hästar: 6 konungshästar: 2
 
hjälpskattelängden 1599 (SmH 1600:1A:1) f  82v:
Löfving i Siöby, Skatelöv sn  skattebonde
 
 
i mtl 1636, Väckelsång sn f 297v:   krigsfolk på skatte: sergeant Löfving Gummesson i Dåbbanäs
 
 
Löfving Jonsson i Eke by (sista gården i uppräkningen - frälse, som räknas upp i mtl)  o sn (mtl 1652:  Löffuingh, mtl 1653: Löfving Jonsson!)
 
Ett litet senare belägg:
mtl 1748 Kalvsvik sn: Löfving Löfvingsson + hustru brukar  1 mtl Kalfswik (by)
denne L.L. bor med hustrun 1746 + 1747 i Kråketorp söregård (Kalvsvik sn)  
1746 + 1747 nämns även en brukare Nils Löfvingsson med hustru i Kalfshaga Torsagård  
 
Det skulle vara intressant att se hur alla dessa Löfvingar var släkt, ty jag misstänker att merparten faktiskt är så.

2002-02-25, 12:15
Svar #9

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
?Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn?, skriver Niclas Rosenbalck ovan. Men åtminstone Blanting lyser med sin frånvaro i Sveriges medeltida personnamn. Det vore intressant att få veta i vilka medeltida källor dessa båda namn är belagda.  
 
Att namnet Löving inte finns med i Släktforskarförbundets namnlista är helt klart en miss, som kommer att rättas till i nästa upplaga.

2002-02-25, 13:56
Svar #10

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Håkan!
Vad jag menade är att vi i Sverige vanligen räknar medeltidens slut till 1520 [Stockholms blodbad och Gustaf I:s inträde i rikshistorien] och att personerna jag refererat till ovan Löfving och Blanting, som nämns som skattande vuxna bönder i landskapshandlingarna på 1540-talet i sydsmåland, är födda före detta årtal och således hör medeltiden till. I vilket fall som helst så var det en lösryckt mening ifrån min sida som jag inte kanske skulle skrivit. Namnet Blanting förekommer spritt i bl a Allbo härad på 1500-talet och är alltså inget namn som införts av en enstaka person utan torde ha funnits före 1520 hos flera familjer. De som namngav sina barn till Blanting och Löfving levde klart under medeltiden. Hoppas mitt klargörande är tillräckligt.
Vad gäller Blanting har jag sett varianten Planting någon gång [jfr medeltidsätten Byting - Pyting].  
Vidare vad gäller Sveriges medelltida personnamn så är detta ett verk som  refererar till dels namn i tryckt litteratur och dels personnamnsförteckningar över icke-utgivna medeltida brev, men tyvärr finns det mer namn i medeltidsbreven som inte kommit med i dessa register/regester. Likaså är det svenska medeltida brevmaterialet fragmentariskt och det torde ha funnits åtskilliga mer namn än vad som redovisas i Sveriges medeltida personnamn - man borde alltså även ha använt sig av personnamnsarkivets excerpter ur 1500-talets landskapshandlingar också. Verket är dock mycket förträffligt.

2002-02-25, 13:58
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Håkan, hur ställer du dig till stavningen - Löfving eller Löving för kommande namnlista? Jag vidhåller den första varianten. Har du någon kommentar?
mvh Niclas R.

2002-02-25, 14:42
Svar #12

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Stavningen Löfving strider mot de grundläggande kriterier som namnlistan utgår ifrån. Bokstaven f är stum och tas inte med vid en normering.
 
Sedan är upp till var och en om man vill använda den normeringen. Själv tycker jag inte om att normera bort f i t ex Tufve och Löfving, och inte heller att normera C till K.

2002-02-25, 15:06
Svar #13

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Nog är det väl en besvärande omständighet att namnet Blanting över huvud taget inte förekommer i det medeltida källmaterialet, som ju trots allt inte är så litet. Med den kunskapen tycker jag att det är svårt att hävda att det skulle ha inhemskt ursprung, såvida man inte också kan underbygga påståendet med ett hållbart resonemang (fast själv ser jag inte något sådant). Namntypen i sig är ju inget bevis, vi har såväl det inhemska Hemming som det tyska Henning (känt i Sverige sedan mitten av 1300-talet). Att Blanting och Löving självklart skulle höra till den förra kategorin har jag svårt att se.
 
Det faktum att namnen förekommer bland allmogen på 1500-talet är inte heller något bevis för att de är inhemska. I övre Norrland fanns påfallande många tyska namn bland bondebefolkningen på 1500-talet, vilket Roland Otterbjörk också noterar i en not i sin namnbok (sid. 17 i senaste upplagan).
 
Jag har svårt att förstå vitsen med att den bästa normerade stavningen av namnet Löving skulle vara Löfving. Att betoningen ligger på första stavelsen är väl närmast självklart, ett uttal Löv?ng har nog aldrig använts. Och om man accepterar de grundläggande stavningsnormer som används i Släktforskarförbundets namnlista, bland annat att gammalstavning inte tillämpas, så bör stavningen Löving vara att föredra.

2002-02-25, 23:50
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Är det medeltida källmaterialet verkligen stort? Det bevarade är ca 40 000 brevtexter (källa: Svenskt Diplomatariums huvudkartotek, RA). Landskapshandlingarnas volymer, som börjar bli geografiskt täckande på 1540-talet omfattar således betydligt mycket mer än det medeltida materialet, som i sig också är oerhört socialt snedfördelat (de flesta bevarade brev rör det världsliga och andliga frälsets jordaffärer, vari enstaka bönder någon gång kan uppträda som vittnen av olika slag. Ålderdomliga namn, som bibehölls mer starkare hos allmogen, torde således vara underrepresenterade i materialet). Alltså kan jag tyvärr inte hålla med dig Håkan om att vi har ett särskilt bra medeltida källmaterial vad gäller vanliga bondenamn. Dock är de absolut inte att förringa för forskningen, de är oskattbara källor.  
Angående namnet Blanting så kan det enligt mig både vara inhemskt och invandrat - som många äldre namn är det svårt att se vart de uppkommit. Dock att påstå namnet vara tyskt eller dylikt som kommit in kräver att man kan belägga namnet (eller någon variant av det) i en annan kulturkrets/språkkrets. Att enbart hävda utländskt ursprung är inget bevis i sig. Många namn har germanskt ursprung så att särskilja svenskt ifrån utländskt kan vara svårt. Frågan är om namnet Löfving och/eller Blanting förekommer i de talrika personnamnsböckerna ifrån Tyskland under senmedeltiden? Att Löfving skulle vara samma namn som tyska namnet Levin skulle behövas utvecklas innan det slås fast att så är fallet.  
Det förekommer däremot ett anglosaxiskt namn Leofwine i England på 900- och 1000-talet. Godwin earl av Wessex och Kent (av blandad anglosaxisk o dansk härkomst) hade en son Leofwine som var earl av Kent, Surrey, Middlesex, Hertfordshire och Buckinghamshire ca 1057, och stupade den 14 okt. 1066 vid Hastings,Sussex. Han var bror till kung Harold Godwinson av England (död vid Hastings 1066).  
 
Vad gäller normeringen av namnet Löving så har Håkan rätt, men däremot inte sagt att man som forskare bör följa detta - jag ansluter mig  till Anders Bergs anförande ovan och skriver tex hellre Gustaf än Gustav, Tufve än Tuve och Löfving än Löving.
 
forskarhälsningar
Niclas R.

2002-02-25, 23:50
Svar #15

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Hej alla !
Tack för alla intressanta belägg och tips !
 
Niclas! Mycket intressant med en Håkan Mörk i Grimslöv, eftersom Svensgården i Grimslöv tidigt kallades Mörkagården. Tyvärr minns jag inte var jag har hittat det.
Beträffande Löfving i Konga härad, så hade Löfving Mörk en dotter Bengta, bosatt i (Nistensöö?) i Konga härad 1628, samt en dotter Gyrit bosatt i Fiskestad, Väckelsång, och det ligger väl också i Konga. (Dombok för Allbo härad 20 mars 1628)
För övrigt håller jag med dig om att Löfving troligen betyder arvinge.
 
Anders! Jag vill gärna blanda mig i diskussionen om normering av namn, men det blir en annan gång, och då blir det väl också på en annan plats.
Mvh
Ingegärd

2002-02-26, 01:32
Svar #16

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Både vad gäller Blanting och Löving har jag inga förutfattade meningar om ursprunget. Ifall de är nordiska eller inlånade är helt enkelt okänt (åtminstone för mig). Men det faktum att Blanting inte förekommer i det medeltida källmaterial tyder på att det inte är ett nordiskt namn, på något annat sätt är det knappast möjligt att tolka denna omständighet. Den kan i alla fall inte vara ett indicium för motsatsen.
 
När Niclas däremot skriver: »Det är intressant att se ifrån forskarhåll att man hänvisar till tyskt ursprung på inhemska personnamn som man tidigare inte noterat spridningen på. Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn» har jag svårt att förstå dessa rader på annat sätt än att han menar att namnen är inhemska. Och det fann jag orsak att reagera över. Det är bra att Niclas nu förklarar att Blanting kan vara invandrat. Att många äldre namn skulle ha okänt ursprung är för övrigt heller knappast en korrekt beskrivning. Visst finns en del som är mer eller mindre oklara, men för den absoluta merparten har man bra koll på historien (jfr Otterbjörks namnbok).  
 
Huruvida det medeltida källmaterialet är omfattande eller magert kan man naturligtvis diskutera. Jämfört med 1500-talets kamerala material är det förstås inte särskilt imponerande. Men om man betänkar att Sveriges medeltida personnamn hittills har kunnat publicera över 2000 spalter tättryckt text med uppräkningar av belägg på medeltida personnamn mellan A och Ho, tycker jag inte materialet är så magert.  
 
Det medeltida namnskicket dominerades av dels fornnordiska namn (som Ingeborg och Folke), dels tyska inlånade namn (som Henning och Vendela) och dels kristna namn (hebreiska, grekiska, latinska) namn (som Per och Margareta). Någon inhemsk nyproduktion – om man kallar det så – av namn förekom knappt alls under medeltiden; möjligen kan namn som Svante och Gustav vara ett par undantag. Såvida inte Blanting ska räknas till denna rara skara måste namnet tydligen – om det har ett nordiskt ursprung – ha överlevt från vikingatiden till 1500-talet, alltså i femhundra år, utan att sätta ett enda avtryck i källorna, på någon enda runsten eller något enda medeltida dokument. Den fråga jag tycker är relevant att ställa är om ett så ovanligt namn verkligen också kunnat vara så seglivat att det nästan utrotningshotat har hankat sig fram i ett halvt årtusende. Naturligtvis är det inte möjligt att bevisa att så inte har skett, eftersom källorna tiger. Men för mig förefaller det mindre sannolikt. Därför tycker jag inte att det är alltför vågat att i Släktforskarförbundets namnlista skriva »oklart ursprung (tyskt?)» om Blanting. För om namnet är inlånat är det knappast djärvt att gissa på tyskt ursprung, eftersom en mycket stor mängd tyska namn lånades in under medeltiden (Vilhelm, Henning, Lambert, Leonard, Konrad och Gerhard – för att nämna några).

2002-02-26, 09:29
Svar #17

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Håkan, jag håller med i vad du skriver. Vi talar nog i mångt och mycket om samma sak, fast vi uttrycker det olika. Utgångspunkten för om Löfving och Blanting är inhemska eller ej är således vad källmaterialet förtäljer om namnens medeltida förekomst. När du anger oklart ursprung (tyskt?), undrar jag om namnet finns belagt i några tyska namnböcker?  Det finns onekligen mer material ifrån tyskt område än i Sverige och är namnen av tysk upprinnelse borde de finnas med i dessa, annars är de ej av tyskt ursprung om vi följer ditt resonemanget ovan.
 
Vad gäller spridning av namn är det intressant att notera namnen Blantings och Löfvings lokala spridning i södra Småland. Namnet Blanting tämmeligen exploderar i antal under 1500-talet och bärs av åtskilliga bönder i bl a Allbo och Sunnerbo härad. Det är möjligt att de alla är uppkallade efter en och samma person, men denne torde i så fall ha levt senast på 1400-talet eller tidigare (min slutsats utifrån generationsåldrar och antalet bärare samtidigt).  
 
Jag undrar dock om inte ett namn skulle kunna ha fortlevt lokalt utan att ge belägg i källmaterialet. Om det ärvdes inom en och samma bondesläkt krävs det att dessa på något vis gör sig bemärkta ss fastevittnen för att lämna spår i bevarade diplom, eller att namnet får en större geografisk spridning och kan återfinnas i separata källor. Det finns inga bevarade medeltida jordeböcker, med personnamn i (förutom Arvid Trolles jb som väldigt snävt representerar allmogen och Vadstena klosters jordeböcker innehåller knappt några personnamn alls utan mest gårdsnamn), för nuvarande Kronobergs län i södra Småland. Detta i kombination med de fåtal medeltida brev för området gör att namnfloran hos bönderna i området inte går att fastställa tillfredsställande.

2002-05-03, 13:57
Svar #18

Ann-Charlotte Karlsson

Ännu fler uppgifter om Löfving.
Jag har hittat två Löfving i min släkt.
Frans Oskar Löfving, född 1843-11-28 i Fräkentorp, Lilla Malma och hans pappa Frans Leonard Herman Löfving 1815-01-21,Lida, Lilla Malma. Hans pappa i sin tur hette Carl Petter Fisk född 1782-05-12.Död 1838-10-08 i Kroksäter, Lilla Malma. Man undrar ju om Löfving fanns i tidigare generationer eller hur det kom sig att de översta två herrarna hette Löfving.

2002-05-03, 19:32
Svar #19

Christer Påhlsson

Löfving? / Löving?
Utan att ge mig in i en nästan ändlös diskussion om normering (hur, vad, & varför osv), må det ändå konstateras att Karl XII:s kände kunskapare (sedermera major) heter Stefan Löfving (1689-1777)! Någon annan stavning av efternamnet är inte möjlig.
Mvh

2002-05-13, 20:05
Svar #20

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
bonden Löfwingh i Stekaremåla, Vissefjärda sn, Södra Möre härad, Kalmar län, nämns med hustru i mtl 1671.

2002-05-14, 01:15
Svar #21

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Christer Påhlsson noterar att Karl XII:s kunskapare heter Stefan Löfving och att någon annan stavning av efternamnet inte är möjlig. Jag är inte riktigt säker på vad påståendet har att göra i denna diskussion, som handlar om förnamnet Löving, inte om det likalydande efternamnet.  
 
Men det må ändå vara tillåtet att påpeka att någon annan stavning visst är möjlig. Själv skrev han sig nämligen Löfvingh, en stavning som visserligen inte fått något genomslag i litteraturen, men som ändå bör beaktas.  
 
Själv ser jag gärna att stavningen av personers förnamn normeras. Varför framgår av Släktforskarförbundets namnlista, där jag också nämner olika typer av undantag från de stavningsregler jag föreslår där. Ett av undantagen gäller skrivkunniga personers namn; för dem bör man följa deras egen sätt att skriva och inte normera stavningen.  
 
Enligt min mening bör detta gälla också den kände kunskaparen. Den lämpligaste namnformen för Stefan Löfving är därför - trots Christer Påhlssons kategoriska påstående - Stephan Löfvingh.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna