ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kristensa  (läst 2180 gånger)

2007-10-02, 14:52
läst 2180 gånger

Kicki Wahlström

Hej!
 
Är det någon som stött på namnet Kristensa? En av mina anmödrar heter det, har tyvärr inget efternamn på henne. Hon är bosatt i Veberöd i Malmöhus län i början av 1700-talet och hustru till den under läshjälp efterfrågade Per Söderberg.
 
Vet någon varifrån namnet kommer och om det var ett namn som användes i Skåne på den tiden? Har själv aldrig sett det förut.
 
MVH  Kicki

2007-10-02, 18:02
Svar #1

Utloggad Hjördis Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 426
  • Senast inloggad: 2022-05-14, 10:48
    • Visa profil
    • www.hjordis.n.nu
Hej Kicki!
 
Jag har själv en Kristenza Nilsdotter som är född 1763 i Lövestad.
 
Hälsn Hjördis Nilsson, Klippan

2007-10-02, 19:10
Svar #2

Eva Leksell

Kristensa (i regel stavat Christensa) var nog inte så ovanligt i Skåne på 1700-talet. Jag har stött på flera i Ystad som hette så.
 
I den namnstatistik som DDSS (www.ddss.nu) har finns 38 Kristensor med olika stavningsvarianter. Det är ju inte så många, men de avskrivna notiserna är mest från 1800-talet och då hade namnet kanske fallit ur bruk. I Familysearch IGI får man väldigt många träffar i just Skåne (även i Göteborgs och Bohus län). Däremot inga alls i Tyskland och få i Danmark och Norge. Då kan man undra varifrån namnet kommer.

2007-10-02, 20:21
Svar #3

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Förekom även på Gotland.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2007-10-02, 21:30
Svar #4

Utloggad Jacob Hejmdal Gren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 521
  • Senast inloggad: 2017-02-19, 23:23
    • Visa profil
En hurtig søgning for København i folketællingen i 1787 viser, at der boede ca. 40 kvinder i København ved navn Christense (incl. andre staveformer) på det tidspunkt.
 
Det var bestemt ikke et ukendt navn her, men heller ikke et af de mest brugte...
 
I øvrigt hed Karen Blixen faktisk også Christence til fornavn - og en af mine egne studiekammerater hedder Christentze.

2007-10-02, 22:20
Svar #5

Utloggad Lennart Snabb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 843
  • Senast inloggad: 2015-04-14, 05:28
    • Visa profil
Det är inte sååå ovanligt i Norra Bohuslän, själv har jag 23 st. Christensa / Christansa / Christanza

2007-10-02, 23:10
Svar #6

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
De gamla dansk/norska områdena blev på många sätt efter det svenska övertagandet reliktområden - dvs. utvecklingen gick framåt både i Danmark-Norge och i Sverige, men i de gamla dansk/norska områdena förblev man vid det gamla till mycket långt fram i tiden. Så är t.ex. de skånska folkdräkterna helt och hållet stammande från innan 1650. Detta gäller även namnskick; det är inte förrän bortemot 1860-70 som t.ex. den skånska särarten i namnskick försvinner - och då går det fort.
Så Christensa kan mycket väl vara ett danskt namn från innan det svenska övertagandet, som i Danmark fallit ur bruk men stannat kvar i det reliktområde de gamla dansk/norska områdena utgjorde.
Det är ju att lägga märke till att namnet enbart verkar förekomma inom just detta område!
 
Ingela

2007-10-03, 00:08
Svar #7

Kicki Wahlström

Hej allihop!
 
Tusen tack för intressant information.
 
MVH  Kicki

2007-10-03, 05:39
Svar #8

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Namnet förekommer i Släktforskarförbundets namnlista med följande notering Kristensa romansk diminutiv till namn på Krist-; förekom i Skåne. Men här ser vi nu exempel på en bredare förekomst.
 
I Demografisk databas Södra Sverige (DDSS) har man en förteckning Dopnamn förr om den normering man gjort och de stavningsvarianter som finns. I det material man för närvarade har inskrivet (materialet sägs vara från perioden 1650-1900 men som långt ifrån täcker hela Skåne-Blekinge-Halland och vid en snabb koll av vad som är registerat bland födelseböckerna är det mycket 1800-talsmaterial för de registrerde församlingarna) är det 749 798 födelseposter och där förekommer Kristensa 38 gånger -  
i varianterna Chrestenssa (1) Chrestentza (1) Chrestenza (1) Christensa (17) Christenssa (5) Christentia (1) Christentza (1) Christentze (1) Christenza (4) Christesa (1) Christinse (1) Krestensa (1) Kristendza (1) Kristensa (1) Kristenssa (1).
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Tillägg: Såg först nu att Eva Leksell redan tagit upp DDSS-statistiken

2007-10-03, 09:49
Svar #9

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Sökte i Otterbjörk, Svenska förnamn och i Mod?er, Svenska personnamn. Namnet är - vad jag kan se - ej nämnt av dem, vilket kan vara intressant att veta i förhållande till vad Ingela Martenius skriver ovan om reliktområden. Ang. namnfynden på Gotland; När är dessa från?
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2007-10-03, 10:36
Svar #10

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Jag får över 600 träffar på namnet i min arbetsdatabas främst med Skånematerial. Det är inte nödvändigtvis unika personer, snarare belägg. Namnet är inte så ovanligt som man kan tro.
 
Återkom när du har ett efternamn, Kicki!

2007-10-03, 15:26
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hur ska man tolka kvinnonamnet på fotot? Är det ett verkligt namn, kanske en form av Kristensa  eller är det ett smeknamn på Kristina?
 
Ann-Mari
 
chresjana
Ann-Mari Bäckman

2007-10-03, 17:03
Svar #12

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Jag ser inget namn alls.
Är det tillåtet att skicka foton med så dålig kvalit?t till porträttfynd?
Jag läste någonstans tidigare att det skulle vara skarpa, fina kort.
 
Hälsn. Eivor

2007-10-03, 17:04
Svar #13

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag skulle tro att Chresjana är Kristiana, stavat som skrivaren uttalar det.
 
F.ö. är väl Porträttfynd ingen utställning eller fototävling. Man skickar väl in så bra bilder man har på förfäderna.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-10-03, 17:58
Svar #14

Eivor Andersson (Ema)

Min personliga åsikt är inte att det måste vara fiina kort.
Det var redaktören som tidigare skrev i en diskussion att suddiga bilder gallrades bort.
Jag hittar inte diskussionen just nu.
Men några regerade då.
Jag har inte skickat in några och ämnar inte göra det heller.
 
Eivor

2007-10-03, 19:05
Svar #15

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Gotland gick ju från danskt till svenskt styre ungefär samtidigt som Skåneland (1645 mot 1658), så reflektionerna om reliktområde för namnskicket gäller även där.
Intressant vore om det fanns förekomst av Christensa även i Jämtland och Härjedalen. Någon enstaka förekomst i södraste Småland skulle man också kunna tänka sig.
 
Ingela

2007-10-03, 21:49
Svar #16

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Att olika områden har tillhört samma kungarike är ju helt oväsentligt när det gäller namnskick, då barnen inte fick sina namn genom kungliga påbud... J
 
Namnskick, dialekter och folkliga traditioner kan inte bara skilja sig stort åt mellan olika delar av rikena; de kan också vara gemensamma mellan grannområden på olika sidor av de konstlade riksgränserna.
 
Jag är väl inte helt övertygad om att Skåne och Jämtland har så mycket mer gemensamt än just det faktum att man tidigare styrdes från Köpenhamn och därefter från Stockholm...
 
För Båhusläns del har kontakterna (både före och efter 1658) varit täta och goda med bygderna runt Skagerrak och Kattegatt.
 
F.ö. kan jag inte hålla med om att det faktum att lokala särdrag och traditioner försvinner p.g.a. likriktning inom onaturliga statsbildningar kan kallas för att utvecklingen går framåt...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-10-04, 13:25
Svar #17

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Nej Jörgen, det är inte oväsentligt att olika områden tillhört samma kungarike. Och jo, man kan faktiskt säga att namngivningen bestämdes cenralt (uttryckt på en barnslig nivå kan man då säga att det var kungen som bestämde). Ett mycket stort inflytande på vad barn kallades hade nämligen prästerna - och de var centralt utbildade. Mellan överklass/de styrande och allmogen fanns det s.k. förmedlande skiktet som bestod av just präster, men även klockare, lärare, soldater, hantverkare etc. Här togs de nya normerna upp mycket snabbt, och spreds sedan till allmogen.
Diffusionsteori är visserligen att betrakta som urmodig numera, men den har sin praktiska nytta.
 
Jämtland och Skåne har en hel del gemensamt. Jämtarnas handelsväg gick nämligen inte alls till Stockholm, varken före eller efter det svenska maktövertaget, utan till Trondheim och Röros, centralorter där danska administratörer bestämde. Och för skåningarna har ju Köpenhamn alltid varit mer betydande än Stockholm. Dock är Jämtland en anomali eftersom Jämtland alltid tillhört Uppsala stift, dvs. prästerna var svenska. Men ser vi på dräktskick så har t.ex. just Jämtland och Skåne mer gemensamt än mellanliggande landskap. När det gäller dräktsilver är det skånska och det samiska lappsilvret alldeles påtagligt släkt utan att mellanliggande områden påverkats.
 
När det gäller västkusten har det bohuslänska dräktskicket klart mycket mer gemensamt med Älvsborgs län än med Danmark medan Halland har en älvsborgsk grundton men med oerhört tydliga danska influenser (som t.ex. spetetröjan).
 
Din sista anmärkning förstår jag överhuvudtaget inte. Jag skrev att man bevarade gamla lokala traditioner i områden som bytte ägare medan man på båda sidor om gränsen - den nya och den gamla - vidareutvecklade sina traditioner. Hur Du får till att dessa vidareutvecklade traditioner är en likriktning inom onaturliga statsbildningar begriper jag inte. Menar Du att det är onaturligt att Själland tillhör Danmark och att Småland tillhör Sverige? För det var på Själland och i Småland utvecklingen skedde, medan man förblev vid det gamla i Skåne.
 
Ingela

2007-10-04, 16:04
Svar #18

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Nej, du skrev inte att man vidareutvecklade sina traditioner. Vad du skrev behöver jag inte upprepa här; det står svart på gult i ditt tidigare inlägg.
 
Ja, jag anser att statsbildningarna i Norden är konstlade; Sveriges gränser i Svinesund, Öresund, Ålands hav och Tornedalen kan inte med bästa vilja i världen kallas naturliga, då de tvärtom klyver gamla naturvuxna kulturområden mitt i tu. Och visst har lokala traditioner och särdrag, t.ex. dialekterna, likriktats inom dessa gränser.
 
För att återgå till namnskicket (som ju trots allt har lite större anknytning till ämnet för den här diskussionen...):
 
Vad har du för belägg för att prästerna hade ett mycket stort inflytande på vad barn kallades. Då talar vi alltså om namngivningen, d.v.s. hur du vet flera hundra år i efterhand vad som fick föräldrarna att ge barnet ett visst namn - inte hur namnet sedan stavades i kyrkoböckerna som fördes med prästerliga pennor.
 
F.ö. har du fel i att Jämtland alltid har tillhört Uppsala stift.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-10-04, 16:31
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Som jag ser det är det rimligt att prästerna tidvis kom att påverka namngivningen i bygden på två sätt.
Dels så finns och har det alltid funnits viss tendens att beundra och apa efter framgångsrika och framstående människor, vilket än idag märks på hur ett namns popularitet kan ökas av filmer och liknande... Prästerna var trots allt åtminstone tidvis sedda som förebilder i lokalsamhället, och deras namnskick och sätt att tala påverkade självklart övriga, i synnerhet som de var tvugna att lyssna på dem regelbundet.
 
Dels påverkade det förmodligen att man hörde Bibeln på svenska och i den mån man inspirerades av denna var det de svenska namnformerna...

2007-10-04, 17:00
Svar #20

Eivor Andersson (Ema)

Kunganamn har ju också varit populära i alla tider. Karl, Gustav, Oskar m.flera ses ju ofta i kyrkoböckerna.
På min tid var det Hagasessorna som påverkade namnen; Birgitta, Margareta, Christina m.m.
Men jag tror ändå att de äldre generationernas namn har påverkat mest. Det var ju nästan ett måste att ha med far- och morföräldrars namn.
 
Hälsn. Eivor

2007-10-04, 17:44
Svar #21

Eva Leksell

Det jag skrev tidigare om namnet i Danmark och Norge enligt Familysearch IGI var inte rättvisande. Jag sökte nämligen bara på Christensa (exakt stavning för att slippa alla Christensen etc) och då blev det inte många träffar. Desto fler - ett par hundra i respektive land - blev det med stavningen Christense. Namnet var alltså inte så ovanligt där som jag trodde.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna