ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Herse  (läst 1914 gånger)

2003-03-16, 21:40
läst 1914 gånger

Per Hanzon

Jag är nybörjare inom släktforskning, men med anledning av diskussionen om Johannes Bureus s k Buregenealogi undrar jag vad det finns för något forksat om namnet Herse. Det verkar vara en benämning på en vikingahövding? Har hört att det var ett vanligt förnamn under medeltiden, men har också hört att det bara finns en handfull pers med detta namn. Någon som vet mer?

2003-03-17, 14:06
Svar #1

Carl Szabad (Carl)

Per! Jag tror inte namnet är publicerat än i Sveriges medeltida personnamn, men jag har bidragit med de tiotalet belägg jag hittat i Norrland från 1330- till 1560-talet. Något vanligt namn var det således inte. Det förekommer i Ångermanland och norra Medelpad.
 
På SMP har man sorterat in namnet under Härse (H?rse) och det är kanske språkligt korrekt, men under senmedeltiden glider stavningen mer över mot Herse.

2003-03-18, 11:08
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Carl! Är Härse vanligt i SMP?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2003-03-18, 13:47
Svar #3

Carl Szabad (Carl)

Stefan! Det fanns tre belägg på SMP, varav ett var feltolkat, när jag för några år sedan skickade in mina fynd.

2003-03-18, 18:37
Svar #4

Per Hanzon

Vad är SMP? Vilka belägg finns? Hur många av dom tillhör Buresläkten?

2003-03-18, 20:32
Svar #5

Carl Szabad (Carl)

Per! SMP betyder Sveriges medeltida personnamn som dels är en avdelning under Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala, dels namnet på den publikation man utger, se även länk från Rötters länksida > Historia > Personnamn.
 
Ingen av dessa kan beläggas som tillhörande Buresläkten. Källäget är alltför tunt för att man ska kunna koppla några av de daterade medeltida beläggen till Bureus släktbok.

2003-06-08, 20:35
Svar #6

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Carl! Min antavla ska enligt uppgift innehålla Herse Ingemarsson i Brunne, Stigsjö, belagd 1541-1574, men jag har denna uppgift i andra hand och har inte hunnit nagelfara om allt håller måttet. Vad vet du om denne Herse, och vet du om han har kända ättlingar? Finns tidigare personer med namnet i Ångermanland?

2003-06-08, 22:40
Svar #7

Carl Szabad (Carl)

Anders! Detta är knappast en fråga om namnet Herse, men Herse Ingemarsson finns omnämnd åren 1542-1574 i den angivna byn i olika skattelängder och har mellan 10 och 13 kor beroende på år. Detta  tillsammans med skattetalet på hans hemman, 48 seland, gör att han bör varit tämligen välbeställd.
 
Gissningsvis har han en bror Olof Ingemarsson då denne står upptagen för samma hemman i stället för Herse under några år på 1540-talet.
 
1548 får Herse böta 40 mark för att han slog sin granne på kyrkovägen (saköreslängd).
 
Enligt Thord Bylunds databas, som i det här fallet gissningsvis också bygger på skattelängder, finns två söner, Jon Hersesson, bonde i Brunne 1575-1603, och Gisle Hersesson, bonde i Brunne 1575-1620.
 
Inga av de tidigare belägg jag hittat går att koppla till denne Herse utan återfinns i norra Ångermanland.

2003-06-08, 23:43
Svar #8

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Tack ska du ha, Carl. Min källa bygger uppenbarligen också på Bylunds databas (och dess källor). Jag förstår att inga av de tidigare beläggen går att koppla, men är ändå intresserad av vilka de är. Skulle du kunna lägga ut dem? Det verkar dröja med nästa nummer av SMP, där H?rse borde kunna komma med.

2003-06-09, 12:53
Svar #9

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
I fornnordiskt lexikon, sammanställt av Åke Ohlmarks står följande: Herse, under folkvandrings- och vikingatiden storgodsägare med viss makt över bönderna i ett härad, en värdighet som sedermera avlöstes av ländermansvärdigheten.
Ohlmarks citerar Snorre Sturlessons Edda också: I ett land finns det många häraden, och det är kungarnas sed att där sätta rättare över så många områden som han ger dem välde över, och de heter hersar eller ländermän på nordisk tunga men grevar i Saxland och baroner i England.
(Jag avstår från egna spekulationer om källornas korrekthet.)

2003-06-09, 14:07
Svar #10

Carl Szabad (Carl)

Peter! En säkrare källa är Svenska Akademiens ordbok (SAOB), med länk från Rötters länksida.
 
Anders! Följande belägg har jag noterat från Norrland. Det kan finnas även i andra delar av landet, men SMP har inga andra vad jag vet:
 
1) H?rsero (1337 29/7).
 
2) H?rs? eller Hersa (1374 1/8 - 17/10).
 
3) H[er]ssa i Vaaga (1479 8/12) gäller (Norr)våge i Själevad (i SMPs arkiv felaktigt registrerat under Väja i Ytterlännäs). Brevet handlar om en uthäradssyn och Härse står först upptagen av synemännen.
 
4) Härse i woga återkommer 1490 i ett dombrev gällande en tvist omkring 1486 rörande fisket mellan å ena sidan Olof och Härse i Våga och å andra sidan Björn i Burö (avskrift i Härnösand 1777 9/5 av C.G.Nordin).
 
5) Hertze i Wåge återkommer omkr 1493 som nämndeman i en tredje generationens avskrift av ett uppenbarligen feldaterat domprotokoll rörande en gränsdragningstvist i Nätra med uppgivet år 1413 (första avskriften av underlagmannen Evert Hindersson, av den sedan en anonym och odaterad 1700-talsavskrift). Eventuellt är ett C i den latinska årtalsangivelsen borttappat vid kopieringen vilket skulle förändra årtalet 1493 till 1413. Personerna omnämnda i handlingen förekommer nämligen i andra 1490-talsdokument.
 
6) Martin Härsasson i Stockholm 1496. (St tänkebok)
 
7) Biörn Hirsesen i Wästerhus är nämndeman vid ett prästeting (ska vara prosteting) i Själevad 1499 12/6 (första avskrift 1596 4/3 av Evert Hindersson, och sedan avskriven från den på 1760-talet av Sakarias Tideman).
 
8) Herse, Hersta eller Herster i Levar 1505 återkommer i sex avskrifter från 1700-talet rörande råskillnad mellan norra och södra Ångermanland. Levar ligger i Nordmaling. Någon som som burit fadersnamnet vidare har dock inte kunnat spåras i Levar. Avskrifterna är tämligen divergenta så vilken namnform som är korrekt är omöjligt att säga. Herse verkar dock rimligast.
 
9) Hersse i Mwdgerdh (Muggärd i Häggdånger) skattar 10 öre enligt Gärder och Hjälper 1535 där han är den ende som bär det namnet i Ångermanland av ca 2000 bönder. Han har patronymikonet Larsson och står för hemmanet i Muggärd till 1562 då han avlider. Kyrkoherden Mattias Helgonis i Ljustorp i Medelpad är en av hans söner vilket tycks märkligt då namnet Härse knappast kan vara en variant av Helge. Troligare är dock att det fornnordiska ursprunget är Härfast eller något annat namn med förledet Här-.
Leonard Bygd?n skriver i Härnösands stifts herdaminne att Matthias Helgonis var son till den förmögne bonden Herse Larsson i Mulgerd. Så förmögen verkar han dock inte varit, han skattar för 5-6 kor vilket indikerar ett ganska måttligt hushåll. Han kan ju haft andra företräden, dock inga som avsatt spår i Kammararkivets landskapshandlingar.
1543: Herse Nilsson 24 sel
1544: Herse Larsson 10 sel
1545: Herse Ersson 24 sel
1546: Hersze Larson 23? sel (inkl 1 hemman till)
1547: Hersze Larson 23? sel (inkl 1 hemman till)
1555: Härsse Persson 23? sel
1556: Härsse Larsson 23? sel
1557: Hersse 6 kor
1558: Hersse Larsonn 6 kor
1562: Hersse Larsson 5 kor
1563: Birgitta Enkiann 5 kor
1566: Lasse Hersesonn 1 sp 2? fj
 
10) Herse Ingemarsson är bonde i Brunne i Stigsjö 1542-1574.
1542: Herse 24 sel
1543: Oluff Ingemarsson 20 sel
1544: Herse Ingemarsson 20 sel
1545: Ollof Ingemarsson 20 sel
1546: Oloff Ingemarsson 48 sel (inkl 1 hemman till)
1547: Oloff Ingemarsson 48 sel (inkl 1 hemman till)
1548: Hersse i Brun 40 mk sak för han slog sin granne på kyrkovägen.
1555: Härsse Persson 48 sel (inkl 3 hemman till)
1556: Herse Ingelsson
1557: Hersse 10 kor
1558: Hersse Ingemarsson 13 kor
1563: Hersse Ingemarsson 11 kor
1564: Herse Ingemarsson 10 kor
1565: Herse Ingemarsson 11 kor

2003-06-09, 17:14
Svar #11

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Mycket intressant. SAOB (och olika andra uppslagsverk) bekräftar någorlunda vad Ohlmarks säger, även om denne gärna lägger till och (mer sällan) drar ifrån efter eget huvud.  
 
Direktlänk till uppslagsordet Herse i SAOB.
 
Nordisk Familjebok 3 uppl. skriver:
Herse (fno. hersir) var i Norge intill 1000-talet beteckning för en ärftlig hövdingsvärdighet, men man saknar faktisk kunskap om dennas innebörd. Ordet avlöstes vid enhetskungadömets seger av namnet lendmenn, vilket i motsats till herse gav uttryck åt det förhållande till konungamakten, vari hövdingarna nu inträdde.
 
Det förefaller på mig mest troligt att ett personnamn Herse ska härledas från denna titel. Titeln borde ha använts som tillnamn (binamn), och tillnamnet kan sedan ha övergått till ett vanligt personnamn. Av beläggen ovan ser jag inget som skulle tala för att namnet är en form av Hersten, Herfast eller andra Her-namn. Ingen namnbärare är känd under både ett sådant namn och Herse. Carls belägg 8) är en så sen avskrift att variationerna där saknar värde för att härleda namnet.
 
Namnet är för övrigt också känt från runor. SOFI:s runnamnslexikon redovisar:
 
H?rsiR mn.
Fsv. H?rse(r) (äv. som binamn H?rse), fvn. Hersir
Av (fvn.) hersir m. '(bygde)hövding, herse'
Nom. [harsR] M9?
 
Lind, Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden (1909) anger under uppslagsordet Hersir ett belägg från 1348 i Jämtland: H?sser j N?se [DN III 2114]. Känner du till det, Carl? Det kan ju tänkas att SMP valt att inte tolka namnet som en variant av Herse (Hersir) utan sorterar in det under en egen rubrik. SMP tar som bekant även med belägg från de gamla danska och norska landskapen.
 
Slutligen tycker jag inte att den geografiska spridningen av Herse i Sverige talar emot ett norskt ursprung. Jämtland var som bekant norskt ända till 1645.

2003-06-09, 17:55
Svar #12

Carl Szabad (Carl)

Vaianterna i belägg 8) får tillskrivas de bristfälliga kunskaperna i paleografi hos de olika avskrivarna.
 
Jag kände inte till det jämtländska belägget, och eftersom SMP inte noterat det heller fast det finns med i JHD (Jämtlands och Härjedalens diplomatarium) så har man förmodligen tolkat det som ett annat namn. I registret till JHD står det upptaget under H?sser.
 
Visst kan namnet ha konverterats från titel till personnamn, det finns ju många sådana exempel. Jarl, exemplevis.
 
Runbelägget är också intressant, det hade jag missat. M9 måste vara en av de 18 kända runstenarna från Medelpad och då rör vi oss fortfarande i mellannorrland.

2003-06-09, 18:25
Svar #13

Rune Edström (Rune)

Hej
Hör inte till Ångermanland, men väl Norrland. Herse Andersson ägare av Bureå no 6 1543-1549 finns inte med.  
Ulf Lundström har honom i boken Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650
mvh
rune

2003-06-09, 18:56
Svar #14

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Enligt rundatabasen så står (stod?) runstenen med signum M9 på Selångers kyrkogård, och den dateras till vikingatid. På modern svenska lyder den:
 
Sigurd och Thorir, Hedin och Hersir reste denna sten efter Thord siarthu, sin fader.
 
siarthu verkar vara ett namn eller ord som är svårtolkat. Placeringen efter Thord kanske betyder att det är ett tillnamn.

2003-06-10, 23:08
Svar #15

Michaël Lehman (Philippos)

Stenen M9 är sedan länge saknad och den är för övrigt en sten, som brukar figurera som stöd för Bure-genealogien.

2003-06-11, 00:52
Svar #16

Carl Szabad (Carl)

Det måste vara ett tunt stöd om stenen inte innehåller mer information är så. Ett förnamn bygger man ingen genealogi på.

2003-06-11, 01:49
Svar #17

Michaël Lehman (Philippos)

Jag instämmer i det, Carl. Dessutom saknas ju stenen; enda vittnesbördet om dess existens är avritningar. Om jag inte missminner mig, har Bureus därtill misstolkat stenens runinskription. Jag har skrivit litet om detta i en uppsats, som någongång skall publiceras.

2003-06-11, 10:01
Svar #18

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Tack för informationen, Micha?l. Är det Bureus som ritat av den? Ganska märkligt att han kunnat misstolka den, med tanke på det enkla innehållet. Någon anledning att betvivla avritningen och förekomsten av namnet Hersir har man väl dock inte. Den tas upp som ett fullvärdigt belägg i de källor jag använt ovan.

2003-11-06, 17:37
Svar #19

Magdalena Larsson

Anders Berg,
om siarthu skulle visa sig vara ett tillnamn, kanske ha?in ska utläsas hedning?  
 
MVH
Magdalena

2005-02-23, 13:18
Svar #20

Åke Forsmark

Ortsnamnsforskaren Lars-Erik Edlund har en krönika i Västerbottens Folkblad som idag avhandlar Kräkånger och Hersånger. Partiet om Hersånger är lite intressant:
 
-- citat --
Nysätranamnet Hersånger har i sin förled däremot
ett personnamn, ett Herse, som under medeltiden
fanns bland annat i norra Sverige men också i
Stockholm, Södermanland och Västmanland liksom
i Åboland. Ortsnamn visar att personnamnet även
funnits på andra håll, till exempel i Österbotten
och Nyland. (I Norrbottens kustland har vi ett  
ortnamn som i förleden har detta personnamn,  
Hertsön) Denna tolkning av Hersångers förled gör
det rimligt att anta att namnet är det yngsta av
de tre västerbottniska -ånger-namnen.
 
Man kunde kanske tycka att det är egendomligt
att man använt ett personnamn i ett ursprungligt
naturnamn. Men det finns i den västerbottniska
namnskatten goda paralleller till detta - vi har
ju bland annat Mickelsträsk (Mikael), Rickleå (Rickard)
och Ragnvaldsträsk(Ragnvald) i vårt län.
 
Ena fascinerande möjlighet vore om förleden
i Hersånger istället motsvarade det hersir som
fanns i fornspråket och som var benämning på ett
slags bygdehövding. Ett sådant antagande blir dock
inget annat än en spekulation, och är inte  
särskilt sannolik.
 
-- slut citat --

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna