Frövid

[Erik Holmlund]

I 1543 års jordabok över Västerbotten, renskriven av Johan Nordlander hittar jag en Frövid och två Frövidsson i Kalix socken. Stavningen är dock Fröuith. Jag tolkar det som Frövid.
 
Fröuith Ionszon (Frövid Jonsson) i Sangis
Per Fröuitszon i Innanbäcken
Iöns Fröuitszon i Innanbäcken
 
Nån annan som stött på namnet Frövid eller har nån ide om ursprunget?

[Håkan Skogsjö]

Frövid är ett nordiskt namn som finns belagt under medeltiden, om än ganska sparsamt. Det yngsta medeltida belägget härrör just från Kalix, där en Sone Frövidsson omtalas 1505, enligt Sveriges medeltida personnamn.

[Ulf Lundström]

I Skellefteå socken finns i 1577 års register över unga män i byn Källbomark Frövet Nilsson. Han bor sannolikt på Källbomark 2.

[Carl Szabad]

Håkan: I den omnämnda handlingen står faktiskt Sone Frøwitsson. Samtliga belägg hittills har slutat på t, inte d, därför verkar det rimligt att ordet ska stavas så, utan att jag för den skull har analyserat slutledet djupare.

[Bengt-Göran Nilsson]

Bröderna Per och Jöns Fröuidsson bodde på Innanbäcken nr 4 i Nederkalix Socken. Namnet stavas under åren i  varianter varav Fröuid är det vanligaste, även Fröuit förekommer. Jöns Fröuidsson hade sonen Fröiud,även skrivet Fröudik,Fröuit. Denne i sin tur hade sonen Jöns Fredriksson. Detta Fredriksson är skrivet i många varianter:Fröuitsson, Fredryksson, Fridriksson,Frödreksson,Frödsson, Fröuersson.
 
Fröuid bör alltså vara detsamma som Fredrik.

[Håkan Skogsjö]

Slutsatsen att Frövid skulle vara samma namn som Fredrik har jag svårt att tro på. Frövid är ett gammalt nordiskt namn, medan Fredrik är ett tyskt namn (sammansatt av ord som betyder fred och härskare).
 
Övergången från Frövid till Fredrik framstår förstås som märklig, men det finns liknande paralleller.
 
I byn Björnholma i Brändö socken på Åland var namnet Björn vanligt på 1600-talet, men omkring år 1700 övergår namnet successivt till Bernt. Personer som i slutet av 1600-talet kallas Björn/Björnsson heter i början av 1700-talet Bernt/Berntsson. Namnet Björn var i dessa trakter mycket ovanligt. Växlingen är sannolikt inspirerad av den latinska formen av Björn, som är Berno.
 
Anledningen till dylika övergångar kan man förstås endast spekulera i. Men man kan notera att det är två gamla nordiska (hedniska) namn som ersätts av två icke-hedniska namn. Möjligen fanns det en vilja från myndigheterna, främst prästerna, att rensa ut hedniska namn och ersätta dem med namn som uppfattades som mer kristna (i alla fall icke-hedniska).
 
Det kan också vara så att ett mycket ovanligt namn började uppfattas som så konstigt att såväl skrivare som namnbärare försökte finna en förklaring till namnen genom att associera dem med mer kända namn som hade ett liknande uttal.  
 
Detta är två möjliga anledningar till varför ett namn ersattes av ett annat. Det kan finnas fler. Och det ena förklaringen behöver inte utesluta den andra ens i det enskilda fallet; det kan vara samverkande orsaker som ligger bakom.

[Elisabeth Thorsell]

Håkan, den latinska formen av Björn är väl Bero, inte Berno?

[Håkan Skogsjö]

Helt rätt, var fick jag Berno ifrån?

[Bengt-Göran Nilsson]

Konstaterar att i Innanbäcken har Fröuid så småningom blivit Fredrik. Att Fröuid är ett gammalt nordisk namn betvivlas icke. Nederkalix har många västliga påverkningar i sitt språk. Tex uttrycket hjorta, som betyder idissla, finns i Sverige bara belagt här i Nederkalix men är det vanliga i Norge och på Island. Det vore intressant att få ytterligare synpunkter på det hela. Fröuid låter i mina öron  ganska likt Fred.Hade en gång en skolkamrat som hette Fred.

[Håkan Skogsjö]

Bengt-Göran Nilssons iakttagelse att namnet Frövid (Fröuid) i Innanbäcken har blivit Fredrik, det vill säga ersatts av Fredrik, är helt säkert korrekt. Vad jag vände mig emot i hans förra inlägg var slutsatsen:
 
Fröuid bör alltså vara detsamma som Fredrik.
 
Att ett namn ersätts av ett annat (av någon anledning) betyder ju inte att det nödvändigtvis behöver röra sig om samma namn (i olika former), typ Kajsa-Katarina. Det kan också röra sig om helt olika namn, utan någonting gemensamt. Så är fallet när det gäller Frövid/Fredrik liksom Björn/Bernt.
 
Det ska dock påpekas att detta fenomen är ytterst ovanligt och ingenting man bör räkna med inom släktforskningen.

[Bengt-Göran Nilsson]

Beträffande stavningen så noterar jag att i bågaskattelängden 1539: Landskapshandlingar, Västerbotten 1539:1 s 39 där dessa bröder första gången framträder i skrift
 
per fröuidss
jöns fröuidsson
 
I Sangis finns samma år: fröuid jönsson

[Bengt-Göran Nilsson]

Håkan, finns det någon källuppgift var uppgiften om Sone Fröuitsson är hämtad i från och är i så fall någon by nämnd där.Det finns nämligen förutom Fröuid även Suni i Innanbäcken. Suni Ersson finns noterad från 1546 och han är troligen son till Eric Jönsson ( som teoretiskt skulle tänkas vara en son till en Jöns Sunisson som då skulle kunna vara son till Sone Fröuitsson)

[Håkan Skogsjö]

Hej Bengt-Göran, Sone Frøwitsson omtalas som syneman och bosatt i Kalix socken den 24 sept 1505. Någon källhänvisning finns inte explicit i Sveriges medeltida personnamn, och om jag förstår saken rätt betyder det att uppgiften är hämtad ur Riksarkivets huvudsamling av pergaments- och pappersbrev. Huruvida någon by nämns i själva urkunden framgår inte.
 
När det gäller namn som byter skepnad har Kjell Lindblom lämnat ett mycket intressant exempel här i Anbytarforum den 2 jan 2000 (under Personnamn > Förnamn > Serva). Jag tillåter mig att citera hela hans inlägg:
 
»Jag läste den här diskussionen först nu under nyårshelgen och kan kanske bidra med några synpunkter på namnet Serva. Erik Appelgren anger kortfattat i Vallonernas Namn under släkten Servais att Servatius var biskop i Tongres eller Maastricht och har populariserat detta namn, som på franska blivit Servais. Namnet Servais uttalas ibland med ett sche-ljud och kan då skrivas som Gervais. När namnet kommer till Sverige sker en intressant förändring (försvenskning). Servais övergår till Serva, Seved eller Sigfrid. Gervais kan förändras till Gotfrid. I det här fallet, men bara i det här fallet, kan alltså både Sigfrid och Gottfrid ha ett gemensamt ursprung i namnet Servais!»
 
Här ser vi alltså att ett namn som har uppfattats som egendomligt och främmande har ersatts med mer välkända namn (Seved, Sigfrid och Gottfrid). Denna förändring sker inte abrupt, om jag förstår Lindblom rätt, utan successivt, vilket är rimligt när namnet används i första hand av människor som inte är skrivkunniga. De enbart hör namnet, men ser det aldrig skrivet, och de försöker efter bästa förmåga anpassa det främmande namnet till den svenska miljön.
 
Samma sak kan man förmoda skedde med det på sätt och vis säkert lika egendomliga namnet Frövid. Och kanske uppfattades Björn också som märkligt på Åland på 1600-talet (det var förvisso ett mycket ovanligt namn vid den tiden på Åland).
 
Detta tyder på att fenomen typ Frövid > Fredrik, Björn > Bernt och Serva > Sigfrid i första hand beror på att det ursprungliga namnet har upplevts som alltför främmande. Folk som använt namnet (de som kände Frövid, etc) har mer eller mindre omedvetet sökt en förklaring till namnet genom att associera det med liknande och mer välbekanta namn. Otänkbart är väl inte att processen har börjat i periferin bland personens bekantskapskrets och sedan, efter en generation eller två, till och med övertygat namnbäraren själv och hans familj. På det viset kan vi exempelvis ha en Björn Olofsson, vars son omväxlande kallas Olof Björnsson/Berntsson och sonson får namnet Bernt Olofsson.

[Bengt-Göran Nilsson]

Tack för upplysningen om Sone Fröwitsson. Det är mycket troligt att det förhåller sig på detta vis. Ett annat namn som är vanligt i Nederkalix är Vialm. Finns flera olika Vialm 1539. I mina öron låter det urnordiskt. En Lasse Wialsson kommer uppträder från 1602 på Innanbäcken. Han kallas efterhand Vialmsson, Wihielmsson, Wihialmsson, Williamsson och kanske nån fler stavning. Med ovanstående resonemang borde detta Wilhelm, William  likt Fröuid, Fredrik vara en glidning till ett förståeligt namn på den här tiden. Eller ??

[Håkan Skogsjö]

Vialm brukar anses som en dialektal variant av Vilhelm. Om det stämmer, vilket det säkert gör, har vi här att göra med en glidning från en dialektal form till en mer högsvensk. Bengt Audén har berört namnformen i sin bok Bottniska personnamn (1980), sid. 95: Vialm, Wilken och Villa i jb 1543 synes ha varit olika former av det tyska Vilhelm, och sedan fortsätter texten med olika belägg som styrker detta påstående. Boken är intressant läsning för alla som intresserar sig för 1500-talets namnskick i norra Sverige.

[Bengt-Göran Nilsson]

Jag får det inte riktigt att gå ihop. Att under samma period, på samma plats och således samma skrivare, komma fram till att ett ovanligt namn förändras till ett mera begripligt med direkt motsatt motivering.  
I ena fallet - Fröuid blir Fredrik pga behovet att hitta ett begripligt namn, i andra fallet - Vialm är det namn infödingarna kallar den kände Vilhelm.

[Håkan Skogsjö]

När det gäller Vialm kanske jag var något snabb när jag skrev att det skedde en övergång från Vialm till Vilhelm, alltså från dialekt till högsvenska. För vad jag kan se finns inga belägg på att namnet successivt övergått till Vilhelm, i stället fortlever det i olika dialektala former. Du nämner Lasse Wialsson, Vialmsson, Wihielmsson, Wihialmsson, Williamsson. Inget av dessa former blir direkt Vilhelmsson. Wialsson förefaller snarast vara en felskrivning/missuppfattning för Wialmsson. Audén noterade att Vielm är en variant av Vialm, och formerna Wihielmsson/Wihialmsson är väl egentligen också bara varianter av dessa (där skrivaren tydligen har anat, med rätt eller orätt, att han hört ett inskjutet h-ljud i namnen).  
 
Inte heller Audén nämner några övergångar från Vialm mot Vilhelm. De belägg för namnet han anför är Vialm, Wilkin, Villa, Vilkinn, Wille, Villam, Vielm. Han förklarar Vialm som ett Vilam med metates (omkastning av språkljud i ett ord), medan Vilkin är en tysk hypokorism till Vilhelm/Vilam, och även Ville är en hypokorism till detta namn. Slutligen konstaterar Audén att Vilhelm, e. dyl minskar kraftigt i frekvens under 1500-talet. 1583 är namnet förnamn endast 4 ggr i Vb, 3 Vihielm och 1 Villam, alla i norra hälften av landskapet.
 
Slutligen kan sägas att de vanligaste formerna av Vilhelm i Sverige under äldre tid var Villam och Velam, medan Vilhelm (tyskt kejsarnamn) blev modenamn först på 1800-talet, enligt Otterbjörk.

[Leif Boström]

Det framgår inte av pergamentsbrevet 1505 vilken by i Kalix socken som Sone Frövitsson var från.

[Carl Szabad]

Leif! I brevet står ... Sone Frøwitsson Jenis i Groteness ... vilken kan tolkas som Sone Frövidsson och Jöns i Grytnäs, så troligen bor han i Grytnäs.

[Leif Boström]

Carl! Jag har tolkat brevet så att synemännen i Kalix socken bestäms antingen med plats eller patronymikon. De från Piteå socken benämns samtliga med både patronymikon och plats, så kanske du har rätt. I skattelängderna från 1539 och framåt finns Nils och Per Jönssöner och några år även en Olof Nilsson i Grötnäs. Per Jönsson finns kvar i Grötnäs till slutet av 1500-talet då han efterträds av Sune Persson, så namnet Sune finns i byn.

[Lars Nylander]

Ett ytterligare exempel på moderniseringen av Frövid till Fredrik är från Sjul till Sievert början av 1800-talet i Enånger eller Njutånger (jag minns inte var). I en släkt där namnet Sjul (som är en norrlänsk form av Sigurd) använts länge byts det till Sievert i början av 1800-talet.
 
Gölin (av Gudlög)byttes på samma sätt under 1800-talet till Juliana (väl feminin form av Julius).

[Brittinger Pettersson]

Hej, kom in här av en händelse, via kalixnytt. Det som intresserade mig var just namnet Frövid..
O nu undrar jag varför ingen kopplat ihop Frö-vid men Frej o Freja? Speciellt med tanke på stavningsformen Fröuid är det väl rätt klart att de handlar om ett mycket gammalt fornnordiskt namn.

[Olle Elm]

Brittinger Pettersson,
Du skriver: O nu undrar jag varför ingen kopplat ihop Frö-vid men Frej o Freja?.
Det är nog precis vad Håkan Skogsjö gör i sitt inlägg den 11 mars 1999 med anknytning till SMP.
Modèer skriver Frø - av gudanamnet Frø, fvn. Freyr - och ger bl a exemplet Frøvidh.
Vänligen,
Olle Elm