Brun

[Claes-Göran Magnusson]

[color=226600] Namnet [color=ff6000]Brun[/color] förekommer en del i Anders Edestams domboksutdrag från Dalsland.
 
Nordals hd 1651 (Brun Göransson) Nordals hd 1708 (Torsten Brunsson) Valbo hd 1715 (Torsten Brunsson)
[/color]

[Håkan Skogsjö]

Brun är enligt Sveriges medeltida personnamn ett nordiskt namn som är belagt redan på runstenar. Under medeltiden var det relativt sällsynt, belägg finns från framför allt Västergötland och Dalarna. Det är intressant att notera att det tydligen levde kvar i Dalsland åtminstone in på 1600-talet.

[Göran Ekberg]

Ytterligare ett belägg - Brun Larsson på Skattegården i Västerplana socken vid mitten av 1600-talet. Följande är ett utdrag ur häradsrättens protokoll från juli 1682.
Skräddaren Erik Leek å sin hustru Maria Brunsdotters vägnar klagade till Jon Andersson i Skattegården Västerplana att han å sin hu vägnar jämte hennes syskon besitter han hu faders arvejord i bemälte gård, begärandes att Jon Andersson och de (sine adrehenter) måtte bevisa huru och med vad rätt de samma jord possiderar...

[Elisabeth Thorsell]

Det kan väl noteras att ovannämnde Brun Göransson var bosatt på Säter i Ör och lär ha tillhört Forstena-ätten, enligt Anders Edestams Dalslands länsmän under 1600-talet i samlingen Dalbor, (Dals Ed 1977). Enligt samma uppsats så var Torsten Brunssons sonson Göran Brunsson länsman i Valbo härad 1707-21. Edestam ansåg att namnet Brun var så ovanligt att de flesta namnbärarna kunde antas tillhöra samma släkt.

[Kenneth Mossberg]

Brun Lennartsson Dahlpihl skall vara född i Västergötland 1639, som son till ägaren av Röstorp och Ström i Bohuslän Jens Pedersson Dahlepihl och Anna Pedersdotter. Enl. boken Västerbottens regementes Officerare. Han förekommer i Västerbottens Regemente under en lång period och kommer hem från Poltava 1722 och får avsked som Major samma år. Han är gift och bosatt i Alvik och Neder Luleå socken.

[Elisabeth Thorsell]

Enligt Lewenhaupt dog denne stålman Brun Dahlepil inte förrän 1745 i Eskilstuna, 106 år gammal. Kan det verkligen vara bara en man, eller är det två som blivit en?

[Kenneth Mossberg]

Hej Elisabeth! Enl. ovanstående bok skall han ha dött 1731, men likväl kan man väl kalla honom stålman.

[Kenneth Mossberg]

Mera om stålmannen, som visst är samme man. Var med om belägringen av Köpenhamn 1658. Kommer till Västerbottens Regemente 1677 som Furir, från Överste Brakels Marinregemente. Är med som Förare vid Kapten Arvid von Grabbens flottesqvader vid Dalarö (som går till Danmark). Är med i Skåne 1677-09-09. Göteborg 1678. Sergeant 1678, är med vid Ystad 1679, Stralsund 1680. Är med vid mönstringen i Luleå 1683. Går med regementet till Göteborg 1689--1690, som Fältväbel. Åter i Västerbotten, Fänrik 1699. Går med regementet över till de baltiska staterna, Lieutnant 1703, får avsked för blessyrer 1705 och kom hem. Reste senare hemifrån till Polen för återinträde i tjänst och blev secundkapten 1707, blev fången vid Poltava 28/6 1709. Fånglista 1722: Född i Wästergötland 82 år 68 tj.-år. blesserad i ryggen, hemkom från Saranski 1722. Detta är vad jag kallar en stålman.

[Elisabeth Thorsell]

Till min förvåning hittade jag idag i Elgen att Dahlepil var en introducerad ätt, av ursprungligen dansk adel, introducerad i Sverige 1660 och utdöd 1815.  
 
Bruns far var Lennart Dahlepil till Röstorp i Västerlanda, och han var gift med Elin Lilliebielke. Jag ser inte nu någon direkt koppling till Forstenaätten, som kunde ge en förklaring till varför sonen fick heta Brun.

[Anders Berg]

Förklaringen till namnet Brun (och Lennart) i släkten Dahlepil bör vara genom Lennart Dahlepils mor Anna Pedersdotter. Hon är enligt Elgenstierna II, s. 138, dotter till Peder Bengtsson (Svenske) och Margareta Kagg. Den sistnämnda skall vara dotter till slottsloven på Läckö Matts Kagg.
 
Av Elgenstierna IV s. 82 under ätten Kagg framgår att Mattias Nilsson Kagg var gift med Elin Lindormsdotter, dotter till Lindorm Brunsson av Forstenaätten (son till Brun Svensson till Häggetorp, farfarsfar till ovannämnde Brun Göransson på Säter i Ör, se Elgen II, s. 804-805).
Margareta Kagg är dock enligt Elgenstierna född i Mattias Kaggs andra gifte med Elin Gustafsdotter, dotter till häradshövdingen Gustaf Olofsson till Degeberg. Situationen räddas av att även denne Gustaf sägs föra Forstenaättens vapen!
 
Namnet Lindorm, vilket tycks övergå i Lennart, förekommer i Forstenaätten och fortplantar sig senare i släkten Kagg och alltså i släkten Dahlepil.

[Håkan Elmquist]

Jag har funnit en Brun (Bruun) Bengtsson i Ysane socken i Blekinge kring 1710. Han får flera barn och uppträder som fadder flera ggr under denna tid.

[Ingvar Helgesson]

Harald Bengtsson Svenske, dotterson till Torsten Brunsson av Forstenaätten, gifte sig i slutet av 1500-talet med Elseby Pedersdotter Dahlepil, dotter till Peder Jenssen Dahlepil till Ström.

[Anders Sandström]

Brun Lennartsson Dahlpihl var gift med Elisabeth, dotter till Matthes Jönsson ohh Elisabeth Persdotter i Alvik, Luleå socken. Enl domboken för Luleå tingslag 1684 så begick sergeanten Brun Lennartsson och hans svåger Jöns Matsson i Alvik, hemgång hos länsmannen Augustus Rudolphus den 21 sep 1683 och dömdes därför böta 40 mark likmätigt 5 kap Edsöresbalken.  
 
Majorskan Elisabeth Dahlpihl, f 1645 d 1742, levde under många bosatt på kyrkobordet i Luleå Gammelstad. Följande barn är kända:
 
Anders, som möjligen är identisk med den Anders Dahlpihl som nämnes volontär vid svenska adelsfanan 1709, avsked som 1. kornett 1719, gm Maria Mackeij.
 
Beata, f 1686 och gm kronolänsman Christoffer Rast.
 
Mats, f 1686-90, ryttare nr 32 i Svabesholms kompani i Södra skånska kavreg 1713, gm Christina Lundberg.
 
Anna Maria, d 1737 3/4, gm Olof Warenberg borgmästare i Eskiltuna och Torshälla.
 
Elisabeth, f 1692, gift 1711 6/3 med Jakob Haak, f 1697 d 1725, kapten vid Torneå komp Västerbottens reg, makarna var en tid bosatta på Bredåker nr 3 Luleå socken (hfh 1708-31).