Boja / Bojan / Båja

[Walter Haury]

Har någon stött på namnet Båja eller Boja? Jag hittade det i Skepplanda C:1; en moder som födde 1706 resp. 1710. I Vigselboken (1705)står Boija.  
 
Hälsningar från Tyskland
 
Walter

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Walter! I min mammas hemby i Ångermanland fanns en gammal tant, som vi kallade för Bajje. Jag tror att hennes riktiga namn var Ingeborg. Boja kanske var en förkortning av Ingeborg eller Borghild eller något annat namn med borg.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Catarina Romedahl f HSggqvist]

Hej!
 
Jag tror att det handlar om samma släkt.
 
Min farmor var född (Boja) Boija - Elisabet Boija f 19/11-1914 och hennes pappa hette Ragnar Gereon (Boja) Boija F 1886 i Njurunda och hans far hette Johan Boja (Boija) och var född 1833 i Gårdsjö V N I.  (efter folkräkningen 1890) Jag vet faktiskt inte helt säkert om det är samma släkt som Boija och (Gålsjö bruk) som det nu finns en bok om. Men historierna gör att hennes fars släkt var mästersmeder från Gålsjö, så det verkar mer som om kyrkböckerna ändrat en bokstav. Hennes farmor hette Ingrid Jonsdottr f 1845 Skön V.N.I.  Jag har i alla fall alltid hört att farmors släkt är vallon ursprung och det var flera där som var riktigt mörka. Min farmor var dock rödhårig och hennes mor blond och hon hette Hilma Frida Oliva (F 1890 i Njurunda) och Hilmas  far hetter Erik Olof Lundqvist f 1854 i Gideå. Hilmas mor Anna Brita Molin f 1850 i Gideå. Är det någon som har mer information om någon av dessa släkter är jag ytterst tacksam.
 
Varma hälsningar
Catarina
 
Nedan kommer boken om Boija som jag hittade:
 
91-89527-17-8
Författare Gränt Wallin
Titel Vallonsläkten Garneij Smedsläkterna Boija och Tjäder
Undertitel Min släkt del 3
Copyright Författaren 2002
Utgivare Atremi
Layout och Grafisk formgivning Författaren
Tryckeri Örebro Universitet
Tryckår 2002
Upplaga Första
Antal sidor 173
Format A5 (148 x 210 mm)
Inbindning Pocketlimning
Omslag Mjukband, enfärg
Övrigt  Omslaget av Atremi
 
Bokpresentation  
I föreliggande volym, del 3 av Min släkt, berättar folkskolläraren och släktforskaren Gränt Wallin om vallonsläkten Garneij. Med utgångspunkt i Colas Grenier, släktens anfader i Sverige, och som inkom till Norrköping från Vallonien 1633, skildrar Wallin Garneij-släktens spridning upp mot södra Norrland. Garneijarna blev mest kända som masmästare. Från sollefteågrenen av Garneij-släkten härstammade sålunda bruksinspektoren på Öns och Harnäs bruk i Älvkarleby Hybert Garneij, vars son Johan Karl Garneij (1740-1808) studerade vid Uppsala universitet, blev övermasmästare i riket och direktör vid Jernkontoret. Den idag mest kände svensken med anor i vallonsläkten Garneij är förre statsministern och partiledaren Torbjörn Fälldin i Ramvik. Vidare presenteras två smedsläkter Boijasläkten från Gålsjö och den ångermanländska smedsläkten Tjäder, en syskongren av garneijsläkten men med startpunkt i Colas Greniers dotter Cathlin.

[Ann-Mari Bäckman]

Catarina! Den person jag syftade på, hade ett vanligt son-eftenamn, så Bajje var hennes förnamn.
 
Ann-Mari Bäckman

[Walter Haury]

Tack Ann-Mari för din uppmärksamhet. Eftersom jag inte hade hittat namnet Boja/Boija/Båja i Svenska Medeltida Personnamn (om jag har tittat riktigt), borde det väl vara en familjär eller lokal eller regional variant till ett riktigt namn. Skepplanda ligger inte långt ifrån den föredetta norska gränsen, och jag har redan flera gånger fått värdefulla tips om namn som beror på Bohuslänska (säger man så?) särtraditioner. Kanske det kommer något därifrån!
 
Walter

[Anders Boija]

Hej alla.
 
Jag tycker Boja/Boija flyttas härifrån, då det i alla fall jag påträffat det har varit ett båtsmansnamn. Jag har sett det i Göteborgstrakten, Hälsingtuna i Hälsingland och i Styrnäs i Ångermanland, kan finnas på fler ställen. Av all båtsmän Boija i Styrnäs är det några som fortsatt med namnet och främst Johan Andersson Boja, född 1704 i Långsele, Antagen till ordinarie båtsman 1731-01-27. Blir 1736 smed vid Gålsjö bruk sedan han skaffat karl i sitt ställe. Han fick behålla sitt namn då han gick över till detta hantverk. Utifrån denne man har en släkt Boija bildats som alltså inte är vallonsläkt. Stavningen varierar över tiden och socknarna.  
 
Hälsningar Anders Boija

[Walter Haury]

Ja, Anders, det vore bra, att diskussionen om Boja/Båja som förnamn, vilken jag har öppnat, och en kanske ävenledes önskvärd diskussion om släktnamnet Boija hålls isär. Får man anta att Peter Karlsson läser det här och har möjlighet till att genomföra en sådan partiell utflyttning?
 
Walter

[Gudrun Wallengren]

- Vil bare lige n?vne at navnet Boje er et drengenavn i Danmark. Det er ikke almindeligt, men det forekommer også idag.
Mvh
Gudrun

[Ingrid Wikberg]

Bojan. Uppe i mina gamla hemtrakter i Jämtland finns namnet Bojan -som kvinnonamn. Jag vet att det fanns minst två som hette så-och de var troligen födda på 20-30-talet.

[Olle Elm]

Bojan (1891) - smekform för namn på -borg, särskilt Ingeborg och Valborg, men även Borghild - skriver Otterbjörk.
Vänligen,
Olle Elm

[Walter Haury]

Jag har beställt Otterbjörk under tiden, Olle. Men tills jag får den i handen, får jag väl fråga dig och andra snälla människor. Tack alla ni, som inte har tröttnat att svara!
 
Walter

[Olle Elm]

Skulle Du kunna lägga in en bild på namnet Du funnet i Skepplanda C:1 Walter? Ta gärna med lite text runtikring så man kan jämföra texten.
Vänligen,
Olle

[Walter Haury]

Runtikringelig nog?





 
Jag vill absolut inte stänga av samtalet, men i och för sig är jag nöjd med svarena. Man får ju tänka på att åtminstone i Älvsborgs läns dialekt  slut-g:et nog inte uttalades; i alla fall står i böckerna ofta Ingebor.
 
Walter

[Ingrid Wikberg]

Så Bojan är ett smeknamn. Men jag minns den ena kvinnan som alltid hette Bojan -hon skrev även sitt namn som just Bojan. Jag vet faktiskt inte  om hon hette Ingeborg eller Valborg -hörde aldrig någon kalla henne så.
 
Ej fullständiga stavningar i kyrkbok har jag också sett från Jämtland: ex Ingebor i stället för Ingeborg och mitt eget förnamn står som Ingri.  Prästen skrev som han pratade kanske?  
Och i talspråk sa man ju både Ingebor eller Imbar samt Ingri- jag minns att jag hörde dessa varianter som barn på 1950-telt.