ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Ålder inom det militära  (läst 3140 gånger)

2003-09-15, 22:37
läst 3140 gånger

Birgitta Ohlsson

Nu för tiden anser man ju att tex 70 år är ingen ålder men hur var det på 1600-talet? Hur länge ansågs man vara ung och vid vilken ålder ansågs man vara gammal?
Mvh
 
Birgitta

2004-01-06, 18:43
Svar #1

Börje Angelstrand

Till Birgitta Ohlsson.
Man var barn tills man blev skattskyldig vid 15 års ålder. Dock var man inte för ung för att arbeta, utan många städslades redan vid ca 12 års ålder och benämndes då gosse eller flicka i längderna.
Gammal var man när man inte längre behövde betala skatt, vilket oftast skede vid 63 års älder. Då var man utgammal.
Många var dock gamla långt tidigare pga lyten eller sjukdom, och kunde bli skattebefriade.
Dessa äldersgränser ändrades nägot genom tiderna.
 
Däremellan var gränserna givetvis flytande. En piga var ofta gamla pigan redan efter fyllda 40.

2004-01-06, 21:50
Svar #2

Birgitta Ohlsson

Hej Börje
 
Tack för ditt svar. Anledningen till min något kryptiska fråga är att jag undrar lite över hur gammal en av mina anor kunde varit när han stupade vid slaget vid Lund 1676. Han var då nyutnämnd ryttmästare. Officerare kanske inte direkt gick i pension utan slogs antingen tills de stupade eller var för sårade för att kunna vara kvar. Jag vet i alla fall att han var löjtnant 1657, detta betyder att han var i tjänst åtminstone i 19 år.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-07, 12:04
Svar #3

Bengt Nilsson

En gissning skulle vara att han blev löjtnant mellan 20 och 30. Nu torde det i och för sig bero på en väldig massa omständigheter, så det är väldigt svårt att göra annat än gissa om man inte har mer uppgifter. Om han blev löjtnant 1657 så skulle jag tippa på att han var född något efter 1630.  
 
Den militära karriären kunde omspänna väldigt många år, ett klassiskt exempel från samma tid är väl Per Hierta (1613-1693). Han deltog som överste i slaget vid Lund 1676 och hade inlett sin krigarbana i kriget mot Danmark 1643-45. Abraham Cronhiort (1634-1703) kom i tjänst 1648 och slutade sin karriär samma år som han dog.

2004-01-07, 13:43
Svar #4

Birgitta Ohlsson

Hej Bengt
 
Tack för ditt svar, som vanligt ställer du upp med svar när jag frågar. Mycket uppskattat från min sida. Fakta som jag har om denne man är att han i alla fall var gift 1657, baserat på att hans maka enligt kyrkokort skänkte pengar till kyrkan detta år. Barn som jag vet att de fick var födda mellan 1667-1671, dessutom fick de enligt uppgift från Ullagreta Carlsson ytterligare 3 barn som jag inte lyckats hitta i födelseböckerna över Sköllersta. Korten mellan 1653-1665 är tydligen försvunna så troligtvis är de tre barnen födda någonstans mellan dessa år. En sökning på krigsarkivet gav inget resultat annat än en del besvärsskrivelser av ekonomisk art plus att sonen Lars Spilhammar varit mönsterskrivare vid Livgardet och finns nämnd i Biograficasamlingen 1682, 1685 och 1687. Lars tillhör ett av barnen som jag inte vet när han var född. Inte heller Lifregementet till häst gav annat än att hans namn nämns bland de stupade. Två frågor infaller sig då: Hur kommer det sig att han inte nämns tidigare i Biograficasamlingen än 1657? Han borde väl funnits med tidigare med tanke på att han var löjtnant vid denna tid och borde väl haft lägre grad innan detta år? Hur många år kunde det ta att gå från gemen till löjtnant vid denna tid och vet man vad som krävdes för att bli befordrad, dvs inte sådan befordran som man fick på grund av officersbrist utan den vanliga befordringsgången? Det stod förresten i Lifregementet till häst att de stupade begravdes på slagfältet, gällde detta även officerarna eller var det endast de gemena som begravdes där?
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-07, 14:30
Svar #5

Bengt Nilsson

Ja, det här är rätt kniviga frågor och jag vill nog vara väldigt försiktig. Hur snabbt man blev löjtnant berodde säkert på ett antal olika saker, bland annat kontaktnät och härkomst. Hette du Bielke, Wrangel, Horn etc. torde det ha gått väsentligt snabbare än om Du hette Olofsson. Du började dessutom på en helt annan nivå som adelsman. Att tjäna sig uppåt i graderna från vanlig knekt eller ryttare gick visst, men att en sådan nådde de högre positionerna var inte särskilt vanligt. Men visst finns det exempel. Så jag skulle säga att Spilhammars fars yrke och samhällsställning spelar en roll i sammanhanget. Ju högre desto yngre kan S. ha varit 1657.  
 
Var man begravdes berodde nog mycket på omständigheterna. Högre officerare fraktades sannolikt hem om de gick att identifiera och om det var praktiskt möjligt. Under t.ex. Karl XII:s fälttåg i Ryssland var det inte alltid det, utan då begravde man de stupade på slagfältet. Hade man segrat, under mer ordnade former. Hade man förlorat, ja då var det inte mycket man kunde göra.

2004-01-07, 14:46
Svar #6

Bengt Nilsson

Ett i och för sig äldre exempel är väl Olof Andersson, adlad Silfverlood. Han var född ca 1584, blev ryttare 1603 och nådde löjtnantsgraden 1629. Adlad 1638 fick han avsked 1660 efter att ha varit överste i dryga två år. En militär karriär på nästan 60 år alltså. Ska man tro på Elgenstierna var S. fader skomakare.

2004-01-07, 16:14
Svar #7

Birgitta Ohlsson

Hej igen
 
Visst är det knivigt och inte någon vart verkar jag komma med denne Spilhammar. Tyvärr vet jag inget om Peder Larsson Spilhammars far. Hittade en uppgift om en löjtnant Lars Spilhammar vars maka nämns som änka 23/8 1707,men det behöver ju inte vara hans far. Vidare står det att man tror att släkten ursprungligen kom från någon östersjöprovins. I Jungbecks saml. På Kungliga Biblioteket i Stockholm står: Spilhammar (från Finland). Annars hittade jag endast detta: ”Spilhammar Peder Larsson (känd från 1657, stupad 1676), ryttmästare vid Upplands kavalleriregemente, bosatt i Berg, Sköllersta. Sköld: Ett stolpvis ställt bergjärn på vardera sidan åtföljt av en stolpvis ställd kil. Hjälmprydnad: En uppskjutande klädd arm svingande ett svärd mellan två glavenstakar med i en knut innanför dukarnas ytterkant slagna standar. På hans gravsten i Sköllersta kyrka. Biografi i Braunerhielm: Lifregementet, Biografiska anteckningar” det står ofrälse vapen vilket väl betyder att man inte var adlig.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-07, 17:46
Svar #8

Bengt Nilsson

En väg är väl att titta i Braunerhjelm och se vad det går att dra för slutsatser av de som tjänade under samma tid som Spilhammar. Hur gamla var de när de blev löjtnanter, hur lång tid gick det till nästa befordran etc? Man får då behandla de adliga officerarna lite annorlunda och inte jämföra med dem. Utan med ofrälse som Spilhammar själv. I den mån att det finns födelseår för dem, det lär väl antagligen vara lite si och så.  
 
Tittar man t.ex. i en motsvarande biografisk matrikel för Östgöta kavalleriregemente så hittar jag en kyrkoherdeson som blev löjtnant vid dryga 20, en annan som blev det vid 33. Så vore jag tvungen att gissa något så skulle det väl vara att Spilhammar var född kring 1630, med några års marginal upp och ner. Detta förstås under förutsättning att han blev löjtnant 1657. Blev han det tidigare får man förstås flytta födelseåret

2004-01-07, 18:42
Svar #9

Birgitta Ohlsson

Braunerhjelm var ett bra tips det skall jag kolla. De uppgifter som jag sett gällande Spilhammars grad är att han från gemen blev löjtnant 1657 på Bengt Posses kompani. Om han blev löjtnant innan 1657 borde det väl stått med i Biografica? Den tidigaste anteckning om Spilhammar är från 1657, jag antog då med ledning av detta och av texten från Braunerhjelm att han blev befordrad från gemen till löjtnant 1657 men är så klart långt ifrån säker på detta. Man får ju också tänka på att när han stupade hade han små barn hemma som jag vet var mellan 5-8 år, så hur gammal som helst kunde han väl inte varit när han stupade? Tror du att kyrkoherdesonen tillhörde de som pga sin fars arbete blev befordrade tidigare eller kan man inte klart säga det? Jag har en del kort hemma med militärrullor så jag kan kika lite på dem och se om jag kan hitta något nytt.  
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-07, 20:09
Svar #10

Bengt Nilsson

Jag skulle förvänta mig att det i hans karriär fanns steg mellan vanlig enkel ryttare och löjtnant, dvs att han passerat underofficersgrader först. Eller i alla fall börjat som kornett, dvs lägsta officersgraden inom kavalleriet, och då möjligen hoppat över hela underofficersbanan. En befordran direkt från ryttare till löjtnant tycker jag låter märkligt, en och annan underofficer och kornett skulle nog reagerat... Förvisso var 1657 krigstider, men i alla fall.  
 
Att han hade små barn när han dog behöver kanske inte betyda så mycket. Om han t.ex. gifte sig 1657 eller strax före det året och hustrun var några år yngre, t.ex. född kring 1635, så blir det egentligen inga problem. Var sedan hustrun betydligt yngre än Spilhammar så... Nu är jag inte säker på var Livregementet uppehöll sig 1657, för det spelar ju också en roll för när S. rent praktiskt kunde hinna med ett giftermål. Befann sig regementet nere i Polen så var det knappast en enkel sak. Då skulle man förvänta sig att han gift sig före sommaren 1655. Vilket då kanske gör att möjligheterna att Spilhammar var född före 1630 ökar.  
 
Men detta är förstås mycket spekulativt.

2004-01-07, 22:23
Svar #11

Birgitta Ohlsson

Dessa två texter torde väl bevisa att han fanns i Sverige 1658-59 i alla fall.
 
Ur Braunerhielm Lifregementet Biografiska anteckningar:  
N:r 195. Spilhammar, Peder Larsson, blef från gemen 1657 löjtnant på Bengt Posses (n:r 193) och 1659 på Claes Stensson Bölljas (n:r 122) ökningskompani af Upplands ryttare. Han deltog till 1659 i striderna inom landet och åtföljde sistnämnda år Bölljas kompani till Köpenhamn och därifrån till R?gen, där han befann sig vid mönstringen 1660 8/2. Då kompaniet följande år upplöstes, blef Spilhammar löjtnant på Närkeskompaniet, i hvilken befattning han kvarstod till 1674, då han blef löjtnant på Johan Gyllenpistols (n:r 243) nyuppsatta kompani. Med detta kompani utgick han i danska kriget. På höten 1676 blev han ryttmästare för detsamma och stupade i spetsen för kompaniet s.å. 4/12 i slaget vid Lund.
 
Lejdbrev till Spilhammar skrivet av Gustav Baneer!
 
Kongl. Maj:ts sampt Sveriges  
RiksRåd och General Löjtnant till häst  
Gustaff Baneer  
Friherre till Gamle Carleby, herre  
till Tuna och Ödenäs  
 
Emedan såsom Löjtnanten av Uplands Regemente till häst  
och Sal. Bängt Posses Kompani, Manhaftige Per Spilham-  
mar är uti förledne Recondze (drabbning) med fienden vid Knäred  
blesserad och avklädd vorden, och hava där till mist sin  
mundering, för vars skull han ensam på fem veckors  
tid hemförlovad är, att desto bekvämare hjälpa sig till  
rätta  och till mundering igen, alltså ville icke allenast  
alla Kongl. Maj:ts krigs och Civil betjänter, höga och nedrige  
officerare, samt gemene soldatesscen till häst och fot, låta  
honom i denna sin resa fri, säker och obehindrat passera  
och repassera, utan ock läns och fjärdingsmän samt skjuts-  
rättare, honom med tvenne skjutshästar och fritt under-  
håll i fram och åter resan förse. Actum Warbergh
 
den 19 Januarij Anno 1658  
Gustaff Baneer  
 
Nu hittade jag uppgifter om att han från gemen blifven korpral och kornett i skånska kriget (olika uppgifter alltså)., när var skånska kriget? Mellan 1657-1659 nämns han som löjtnant därefter reducerad för att återigen bli löjtnant 1661. Det jag menade med att han ju inte kunnat vara hur gammal som helst när han stupade var att han  blev far sista gången 1671 och skulle då varit 41 år om han var född 1630. De tre barn som vi inte hittar måste alla troligtvis varit födda någon gång mellan 1657 - 1665. Det kan väl vara troligt med tanke på att de tre barn som vi hittat föddes 1667, 1668 och 1671 vilket väl är ganska tätt. Tyvärr är de äldsta födelseböckerna över Sköllersta från åren 1641-1652 så att hitta hans maka, om hon var född i trakten går inte heller. Jag vet i alla fall att hon dog 1677 året efter sin make.  
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-07, 22:30
Svar #12

Birgitta Ohlsson

Glömde fråga: Var det vanligt att man hoppade  över hela underofficersbanan eller vad krävdes för att så skulle ske?
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-08, 10:20
Svar #13

Bengt Nilsson

I avhandlingen Officerarna och det svenska samhället 1650-1700 drar Björn Asker slutsatserna att nästan alla ofrälse officerare hade börjat sin bana som meniga eller underofficerare. De få undantag som kan iakttas berodde sannolikt endera på specialkunskaper eller mäktiga beskyddare. Eller i något fall möjligen på grund av släktskap med regementschefen.  
 
Skånska kriget är normalt benämningen på det krig S. stupade i, men av sammanhanget framgår att det uppenbarligen måste avse 1657-58. Du bör kanske läsa även den historiska delen av Braunerhjelm för att se vad som sägs om Bengt Posse och hans kompani.

2004-01-08, 12:23
Svar #14

Birgitta Ohlsson

Tack för ditt svar. Jag har vid olika tillfällen lånat hem mikrokort över militärrullor från 1657-1674. Inte i någon av de jag gått igenom 1657-1666 nämns han annat än löjtnant, lite konstigt med tanke på att han enligt Biografica skulle gått från gemen till korpral och kornett innan han bled löjtnant. Kornett var han tydligen vid Upplands livregemente. Tycker du med tanke på det jag skrivit att Spilhammar tillhörde ”de få undantagen” eller ser du det som om det var en vanlig befordringsgång? Jag vet att hans maka hette Ingri Bengtsdotter Kruse och att hon när deras dotter dör nämns som välboren, vilket skulle kunna tyda på adlig härkomst. Tyvärr finns ingen Bengt Kruse nämnd i Elgenstierna även fast det i den adliga släkten Kruse tidigare funnits män som hetat Bengt. Jag får göra som du säger och läsa den historiska delen av Braunerhjelm och även hoppas på att Sonia Biörkroth kanske hittar något om mina anor i mantalslängderna över Sköllersta.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-08, 14:45
Svar #15

Bengt Nilsson

Några saker kan man då fundera över:
 
A. Fanns det någon Kruse vid samma regemente vid samma tid? Apropå släktskapsförbindelsers betydelse.
 
B. Om Spilhammar gått den långa vägen från ryttare skulle man kanske förmoda att detta tagit honom ett antal år. Frågan är då på vad den uppgiften bygger?
 
C. Om hustrun kallas välboren tyder det ju onekligen på att den som gjorde noteringen hade uppfattningen att hon var adlig. Jag förmodar att han kan ha haft fel, men det är väl heller inte omöjligt att Elgenstierna har missat en Bengt Kruse. Man skulle i så fall möjligen våga anta att denne Bengt K. inte varit någon särdeles bemärkt man, alltså knappast någon mäktig gynnare av svärsonens karriär. Men fanns det andra Krusar vid samma förband som Spilhammar så kan det nog ha räckt långt.  
 
D. Man kan förstås också fundera över vilken samhällsställning Spilhammars far hade om sonen kunde gifta sig med en adelsmans dotter. Om hon nu var det...

2004-01-08, 17:56
Svar #16

Birgitta Ohlsson

Detta hittade en bekant till mig på anbytarforum under Yrken -> Rusthållare ”Jag nämner några rusthållare ur rullorna för Livregementet till häst, Kruses eller Norra Upplands kompani.  
Vaksala socken Åhrsta: Superintendent Doctor Micrander. Vendel socken Hålvarbo: Länsman Jacob Faggot 1746 Cammarherre Carl de Geer köpt av Faggots barn. Vendel Kättslinge: Häradshövding Herman Edenberg. Vendel Åkra: Slåttsfogde Albrecht Stahre. Viksta Jellsta: Befallningsman Erik Jeller. Viksta Risby: Ryttmästare Spihlhammar. Dito Ryttmästare Spihlhammar som efteträds av Bonde! Mats Andersson och Viksta Uflunge: Löjtnant Jöns Orm som efterträds av Bonde! Olof Månsson”.
 
Spilhammar var ju kornett vid Upplands livregemente men hur nära det var Upplands kompani vet jag inte. Jag vet också att jag sett namnet Kruse på flera av korten från militärrullorna men har inte kontrollerat så noga vid vilket regemente det gällde.  
 
Med tanke på det vi gått igenom när det gäller Spilhammars ålder och hemförhållande (barn osv) så måste han haft en ganska snabb karriär. Det finns ju heller inga uppgifter som gör gällande att han gått så lång väg från ryttare till löjtnant bland de rullor där han finns nämnd.
 
Jag skulle också kunna tänka mig att han fick kontakt med sin maka via sitt arbete och sina officerskollegor men det är ju en sak att tro och en helt annan att bevisa det.
 
Jag har också tänkt på vilken roll Spilhammars fars ställning kan ha spelat in på det hela. Vad jag förstått så verkar i alla fall släkten Spilhammar vara ganska full av militärer av olika grad, han hade ju en bror Anders som också blev ryttmästare så troligtvis var väl även fadern militär.
 
En annan sak som förbryllar är ju faktumet att Spilhammar och hans maka ligger begravda inne i kyrkan i Sköllersta. Stenen är daterad Berg den 15 maj Anno 1662 alltså 14 och 15 år innan någon av dem dog. Vid denna tid var ju Spilhammar löjtnant och frågan är om det ansågs tillräckligt fint för att få köpa sig en plats inne i kyrkan eller om det beror på hans makas anor?  
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-09, 15:07
Svar #17

Birgitta Ohlsson

Hej
 
Glömde att paret Spilhammar/Kruse även fick ett barn 1673 vilket skulle innebära att Spilhammar då skulle varit 43 år om han var född 1630. Det skall ju också enligt uppgift funnits ytterligare 3 barn som alla då måste varit född innan de barn som vi hittat. Detta måste man ju ta i beaktande när man tänker på hur snabb karriär Spilhammar kunde ha haft.
 
Detta är de barn som vi hittat:
 
1667 Jan 13 Spilhammars barn i Berg Sara  
1668 Okt 28 Löjtnantens dotter Spilhammars barn i Berg Anna  
1670 Juni 6 Löjtnantens barn i Berg Ingrid  
1671 Nov 1 Löjtnantens i Bergh Gunilla  
1673 Juli 27 Löjtnantens barn i Bergh  
1673 Aug 10 Löjtnantens barn i Berg (begravt)  
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-09, 17:11
Svar #18

Bengt Nilsson

Ja, man skulle gärna vilja veta mer om den tidigaste uppgiften (1657) om S. militära karriär. Sägs det faktiskt att han blev befordrad från gemen till löjtnant, eller är detta Braunerhjelms slutsats eller ev. olyckliga formulering? Dels alltså källan för den uppgiften, men också under vilka omständigheter denna befordran i så fall kom till. Alltså vad som i den historiska delen sägs om förhållandena vid regementet vid den aktuella tiden.
 
Med tanke på tidpunkterna för barnens födelse är det snarast suspekt att det mellan 1657 och 1667 inte skulle inrymts mer än tre stycken. Mellan januari 1667 och november 1671 hittar man ju fyra stycken. Jag förmodar att det är säkert att han inte var gift två gånger? Var är f.ö. de första tre belagda?
 
Om man tar 1630 som en slags ungefärlig riktpunkt för Spilhammar, så säger det i och för sig inte så mycket om hustruns ålder. Om de gifte sig 1657 kan hon ju faktiskt ha varit åtskilligt yngre än sin make. Rent principiellt finns det väl t.ex. inget som hindrar att hon var född 1635 och han 1625.

2004-01-09, 20:36
Svar #19

Birgitta Ohlsson

Där det står att han från gemen blev löjtnant är hämtat ur Braunerhjelm Lifregementet Biografiska anteckningar så om det är hans egen slutsats eller en olycklig formulering vet jag inte Den andra uppgiften som jag sett är hämtat direkt ur Biografica 1671:1 Fol 49 där det dels stod: ”Från gemen blifven korpral och kornett i skånska kriget och löjtnant 1657 sedan reducerad, åter löjtnant 1661”  och även att han var kornett vid Upplands livregemente. Det konstigaste är att jag inte funnit några uppgifter i militärrullorna som stödjer uppgifterna om att han varit korpral och kornett och Bigrafica nämner inget om att han skulle finnas med i rullorna före 1657. I de uppgifter som jag har om släkten Spilhammar som är sammanställd av Ullagreta Carlsson nämns de barn som vi hittat i korten och att ”det förmodligen fanns fler barn bl a döttrarna Kristina och Susanna och även att en Lars Spilhammar som var mönsterskrivare vid livgardet till fots var en eventuell son till Peter Spilhammar”, vilket jag fick bekräftat via krigsarkivet. Det fanns även en tullinspektor Spilhammar i Kalmar som sägs varit förmögen. Frågan är om han kunde göra sig en förmögenhet på sitt arbete eller om släkten Spilhammar kanske var förmögen? (Detta sagt med tanke på vad vi diskuterat om Spilhammar gifte sig med en eventuell adelsdam). Uppgifterna gällande tullinspektor Spilhammar är hämtade (Ur en avskrift från kanslipresidenten Claes Ekeblad m. fl. till envoyen greve von D?ben den 27 februari 1764, Moscovitica 347, RA) Jo, det låter lite konstigt att det ”bara” rymdes tre barn mellan 1657-1667 fast det var väl en del krig under dessa år? Jo visst kan det skiljt flera år mellan makarna fast om Spilhammar skulle varit född 1625 skulle han varit 48 år när sista barnet föddes och 51 när han dog kanske inte otroligt fast lite gamalt låter det. Jag skulle mer tro på att han var född ett eller ett par år in på 1630-talet. Vad tror du annars om det jag skrev om gravstenen och vems samhällställning som låg till grund för att de fick en gravplats inne i kyrkan?
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-09, 21:27
Svar #20

Bengt Nilsson

Utifrån den formuleringen i Biografica skulle jag spontant uppfatta saken så att Spilhammar avancerat från gemen till korpral och kornett under kriget 1643-45. Vilket i så fall rimligen skulle göra honom betydligt äldre, i varje fall född före 1625. Snarast kanske 1620. Vilket för oss åter till den historiska delen, var befann sig hans regemente under det kriget 1643-45?
 
Gravstenen och gravplatsen känner jag mig nog inte kapabel att ha någon åsikt om. Jag får nog hålla mig till den militära sektorn.

2004-01-09, 22:07
Svar #21

Birgitta Ohlsson

Tänk vad det hade underlättat om man i militärrullorna hade haft med åldern på manskapet. Det jag hela tiden utgått ifrån är ju när barnen var födda vilket är det enda bevis vi har. Om han var född runt 1620 vore han ju 53 år när sista barnet föddes och runt 37 år när han gifte sig. Det jag får göra är att försöka titta lite i militärrullor som är tidigare än 1657 och se om hans finns med där trots att det inte står något om detta i Biografica eller om det står någon sidotext i de rullor som jag har hemma som kanske kan ge en lösning åt något håll. Nu såg jag att jag uppgett fel år när han var gift, den tidigaste anteckningen gällande Ingrid Bengtsdotter Kruse är från 1659 när hon skänker 1 daler 8 öre till kyrkan. Då blev ju också Peder Spilhammar genast 2 år äldre när han gifte sig, förutsatt att han gifte sig detta år vill säga.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-09, 22:31
Svar #22

Bengt Nilsson

Som det uttrycks i Biografica ska han ha blivit löjtnant 1657, men dessförinnan ha hunnit avancera under ett skånskt krig. Som kriget mot Danmark bröt ut just 1657 måste det rimligen handla om ett tidigare krig och då återstår det som utkämpades 1643-45. Var han då gemen under det kriget och dessutom hann avancera lär det vara nödvändigt med ett födelseår 1625 eller snarast tidigare. Jag tror inte man ska fästa sig för mycket vid vad det innebär för giftermålet eller hans ålder 1676. Först och främst så kan han ju ha varit gift mer än en gång. Sedan kan det också ha varit en betydande ålderskillnad mellan honom och Ingrid. Bland officerarna vid Östgöta kavalleriregemente vid ungefär samma tid nämns en Lars Ericsson Nordanwäder, född 1604, som 1636 gifte sig med en kvinna född 1617. Och när det gällde att skaffa sig barn i rätt ansenlig ålder så finns t.ex. exemplet Rutger von Ascheberg vars sista barn föddes när han var 50.

2004-01-09, 22:45
Svar #23

Bengt Nilsson

Har Du tittat t.ex. i Rullor -1723 och Överste Johan Mauritz Wrangels regemente? Det ska finnas rullor från bl.a. 1643, 44 och 45. Det skulle mycket väl kunna vara där han hörde hemma, även om det kan vara en god id? att konsultera Braunerhjelm först. Det senare Livregementet torde ha rötter på mer än ett håll och det är onödigt att satsa på fel kort. Sedan kanske man ska fundera över om Spilhammar inte blev Spilhammar rätt sent och var bara Peder Larsson på den tiden.

2004-01-10, 11:39
Svar #24

Birgitta Ohlsson

Jag skall se vad jag kan få tag i för rullor och återkommer om detta. Spilhammar måste väl i alla fall varit ett familjenamn annars verkar det ju konstigt att hans bror Anders blev tilldelad samma efternamn?
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-10, 12:07
Svar #25

Bengt Nilsson

Jag kan för lite om dåtidens namnbruk för att våga säga något bestämt om det. Kan det ha varit så att båda bröderna tog sig det namnet när de blivit officerare och kommit upp sig på samhällsstegen? Spilhammar är ju inte direkt kort och kärnfullt utan har snarare en doft av den finare världen.

2004-01-10, 13:12
Svar #26

Birgitta Ohlsson

Ja, jag kan inte ett dugg om dåtidens namnbruk men enligt de papper jag har om Spilhammarsläkten sägs att ursprunget till släkten Spilhammar enligt ett antagande av en Nils Spilhammar skulle kommit från någon östersjöprovins. I dessa papper nämns också en H. Spilhammar som även han tydligen var ryttmästare, baserat på en skrivelse till Nils Bielke 1678 (RA:s  brevreg), undrar vem det var för honom har jag inte sett nämnd i Biografica.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-10, 13:36
Svar #27

Bengt Nilsson

Skrev han till Nils Bielke skulle jag först söka honom inom samma regemente, dvs Livregementet. Alltså i Braunerhjelm igen. Brevets innehåll bör väl annars kunna ge upplysningar om denne Spilhammars hemvist.

2004-01-10, 14:00
Svar #28

Birgitta Ohlsson

Jo jag får kolla i Braunerhjelm för det verkar vara där som de flesta svar gällande dessa herrar kan finnas. Återkommer när jag gjort detta vilket förmodligen kommer att ta ett litet tag eftersom det troligen kommer att bli fråga om fjärrlån.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-25, 20:41
Svar #29

Utloggad Lars Lilja

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:37
    • Visa profil
    • www.lasselilja.se
Hej Birgitta (det var jag som för snart ett år sedan i epost hade synpunkter på Spilhammars eventuella majorsbefordran).
  Har läst vad som skrivits i inläggen ovan. Jag vill gärna biträda Bengt Nilssons förslag om att läsa i Krigsarkivets serie Rullor -1723. I denna finns för regementet Upplands ryttare (som 1667 namnändrades till Livregementet till häst) åtskilliga rullor från 30/40/50-talen, ofta flera från varje år. Kanske finns Spilhammar (eller Larsson) där.
  Å andra sidan bör avsaknaden av uppgifter före 1657 hos Braunerhjelm indikera att denne inte funnit honom i rullorna. Detta i sin tur borde betyda att Spilhammar före 1657 tillhört något annat regemente och där avverkat sin tidigare karriär.
  Spekulation: Braunerhjelms påstående om befordran från gemen till löjtnant skulle rent av kunna tyda på att Spilhammar tjänstemässigt invandrat, dvs att han innehaft sin tidigare officerstjänst vid ett förband som inte varit i svensk tjänst (inte ovanligt). Han kan då ha fått börja om som gemen, dvs som officersaspirant, för att efter en kortare tid bli återutnämnd eller befordrad. Å andra sidan indikerar uttrycket skånska kriget anställning i svensk tjänst redan 1643-45 (för så vitt han inte var i dansk tjänst?!?). - Funderingarna i det här stycket är inte annat än spekulationer, om än kanske uppslag ...
 
Mvh
Lasse
 
PS
Biografica-samlingen på KrA utgörs av en heterogen samling handlingar, slumpmässigt hopförda från olika håll och mycket olikartade från person till person. Att uppgifter saknas där är därför inte alls onaturligt.
DS

2004-01-25, 22:57
Svar #30

Birgitta Ohlsson

Hej Lasse
 
Visst kommer jag ihåg att vi har haft kontakt via mail vilket jag är mycket tacksam för hjälpen jag fick där. Jag har lånat hem de rullor där han finns nämnd enligt Biografica med nedanstående resultat. Att gå igenom alla rullor från 30/40/50-talen verkar vara som att leta efter en nål i en höstack, endast 1630 består av 39 serier med varierande antal kort så jag tror nog som du att fanns han nämnd där skulle det nog stått med i Branuerhjelm. En fråga mitt i det hela: Kunde man nämnas på flera ställen än ett i en kortserie, t ex i korten över 1674:3 finns det 11 kort? Jag tänker då på att det i Biografica stod att han varit både kornett och löjtnant under Gustaf Gyllenpatron och även att han varit korpral men det har jag inte hittat någonstans?  När det gäller Spilhammars ursprung sägs det att man tror att släkten kan kommit från Finland eller någon annan Östersjöprovins men hur säkert detta är vet jag inte. Din teori om att han var i något annat lands tjänst innan han kom till Sverige tycker jag låter jätteintressant och väl värd att följa upp. Stavningen som Bielke anväde, Spijlhammer låter ju lite tyskt kanske kom han därifrån? Enligt en tydning av namnet Spilhammar sägs det ha med bergshantering att göra, men vart det kan leda vet jag inte.  
 
Det som stör mig lite är att när han var i svensk tjänst redan 1643-45 är det väl konstigt att han inte nämns som gift förrän 1659, det tidigaste barn som vi hittat var född 1667 och det sista 1671? De tre barn som jag tidigare nämnt som troliga barn till Spilhammar är så osäkra att två av dem lika gärna kan ha varit systrar eller några andra släktingar till Peter Spilhammar än att de var hans barn. Den ene är t ex fadder vid ett dop 1664 tillsammans med Peter Spilhammar. Kvar blir då endast sonen Lars.
 
Ps: När det gäller Biografica-samlingen, är det så att när man nämns där så finns man även med i rullorna? Ds
 
1657 Löjtnant under Bengt Posse  
1658 Löjtnant under Jacob von Nyman  
1659 Löjtnant under Erik Nilsson Drakenberg,  tillhörde tydligen Upplands Cavalleri vid denna tid.
1661 och framåt Löjtnant och Kornett under Gustaf Gyllenpatron.  
1666-05-30 kort 1 sid 34, Ryttmästare Gustaf Gyllenpatrons kompani, Spilhammar står som löjtnant
1667 kort 2 sid 56, samma kompani och Spilhammar står som löjtnant.
1668 Har jag inte hittat honom på ännu.
1669 kort 1 sid 35, Gustaf Gyllenpatrons kompani, Spilhammar står som löjtnant
1670  tillhör han 5 kompaniet och står under texten ” Ridderskapets och adelns rusttjänst, lista över officerare. Överste Erik Planting.
1672-02-05 kort 1 sid 41, Ryttmästare Gustaf Gyllenpatrons kompani, Spilhammar står som löjtnant
1674 kort 1 sid 51 tillhör han en grupp reformerade officerare.
 
Mvh
 
Birgitta

2004-01-26, 18:31
Svar #31

Utloggad Lars Lilja

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:37
    • Visa profil
    • www.lasselilja.se
Hej Birgitta.
Några synpunkter och funderingar:
 
1) Förekomst på flera ställen i samma rulla (t ex rullan 1674:3)? Nej, knappast. Det skulle i så fall vara om vederbörande var chef för en enhet (kompani e d), som var uppdelad och därför redovisas på skilda ställen i rullan. Men normalt inte.
 
2) Stavningen med ij i Spijlhammar var knappast ovanlig på 1600-talet. Bielke och hans skrivare talade nog oftare tyska (och latin, som ju då fortfarande var det internationella språket) än svenska.
 
3) Den unga damen som Spilhammar hade sällskap med på dopet 1664 kan väl mycket väl ha varit hans mer eller mindre vuxna dotter. Jag har i andra sammanhang flera gånger kunnat notera att ungdomar vid sin vittnesdebut (minst 15 år gamla) hade far eller mor i sällskap. Om så vore fallet 1664 skulle detta väl ytterligare tala för att Spilhammar varit gift [minst] en gång tidigare.
 
4) Vad gäller Biograficasamlingen kanske vi talar om olika saker. För mig är det den stora heterogena samlingen diversehandlingar (personvis sorterade), som utgör en separat serie i KrA (finns där på fiche) och vars äldre kortregister finns i KrA forskarexpedition. När Du talar om samma samling verkar det mera röra sig om kortregistret till serien Rullor -1723, som också finns i KrA forskarexpedition.
 
5) Det förband som Spilhammar tillhörde 1670 under Planting är inte Upplands ryttare (där ju Gyllenpatron var kompanichef) utan den s k Adelsfanan (Ridderskapets och adelns rusttjänst). Planting var enligt Braunerhjelm chef för Upplands ryttare 1664-67 för att sistnämnda år befordras till just chef för Adelsfanan. Han måste ha värvat Spilhammar för mer eller mindre tillfällig tjänst vid Adelsfanan runt 1670. Om inte annat så talar kanske detta för att Spilhammar stod högt i gunst hos översten Planting, som i sin tur hade sådana förtjänster att han av kungen 1674 utnämndes till generalmajor.
 
6) SPEKULATION: Du är i flera inlägg ovan lite bekymrad över Spilhammars ålder som barnafader. Men 51 (om född 1620 och barn 1671) är väl ingen märklig ålder för en frisk man, inte ens på 1600-talet. Från 1700-talet har jag träffat på en och annan som blivit änkling och gift om sig både en och två gånger och satt barn till världen trots att han gott och väl passerat 60 (från vår egen tid är jag flyktigt bekant med en 65-åring, som nyligen blivit far till en betydligt yngre mors barn). Spilhammars skänk till predikstolen, den praktfulla gravstenen och hans värja i kyrkan tyder enligt min uppfattning på att han inte var purung ens på 1660-talet, det årtionde då hans insatser i Sköllersta bör ha ägt rum. SLUT PÅ SPEKULATIONEN.
 
Mvh
Lasse

2004-01-26, 22:10
Svar #32

Birgitta Ohlsson

1) Bra då vet jag att om jag hittat honom på ett ställe behöver jag inte leta på fler kort i samma serie gällande samma år.
 
2) Ok, det var bara en tanke jag hade eftersom han kanske kom ifrån ett annat land än Sverige från början.
 
4) Jag har beställt kopior från krigsarkivet som är hämtade ur Biograficasamlingen och ur Krigskollegium. Sökningarna de gör är endast en timme och resultatet från denna sökning var från Biograficasamlingen vol 28, krigskollegii suppliker, vol 12, 1671, vol 17, 1672 och vol 25, 1674. I samtliga fall gäller rör det sig om skrivelser av myndighetskaraktär. När det gäller skrivelserna till Krigkollegium handlar det i regel om besvärsskrivelser av ekonomisk natur. Hoppas att det var detta du menade?
 
5) Jag har tittat igen på korten över 1670 och det står som jag sa tidigare men Gustaf Gyllenpatron står även med som ryttmästare för detta 5 Compani?
 
3, 6) Det som ställer till mest problem är ju att kyrkböckerna för tiden 1652-65 saknas, försvunna enligt SVAR. Jag vet inte om man i mantalslängderna kan hitta något som kan styrka när Peter Spilhammar och hans maka var födda men det är väl kanske en väg att gå.  
 
Mvh
 
Birgitta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna