Stupade militärer

[Louise Mårtensson]

Soldater stupade 1702
 
Tre bröder avlider år 1702. De är söner till Per Larsson Bäck Bygdeå. Namnen är Anders korpral och trumslagare f. 1671 d. 1702-10-17.  
Johan trumslagare f. 1672 d. 1702-9-15.
Daniel soldat f. 1676 d. 1702-9-11.  
Vilket krig var det och var kan det ha hänt?

[Elisabeth Thorsell]

Stora nordiska kriget 1700-1718 (avslutades med freden i Nystad 1721) står omnämnt i de flesta historieböcker.

[Bengt Nilsson]

Förmodligen i Polen. Den kungliga arm?n befann sig vid Krakow. Mer detaljer borde du kunna hitta i: Bergenstråhle, C. G. A., Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria. - Umeå, 1917.

[Tore Andersson]

Hej Bengt, du verkar kunna en del om krigshistoria. Du vet möjligtvis inte var Sadallez låg eller ligger, även detta är förmodligen i Polen men jag har ej lyckats utröna om detta stämmer. Karl den 12 var där och krigade 1701 (vinterqvarter).
Hälsningar Tore.

[Olle Elm]

Tore Andersson,
I Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig (Waldemar Stenhammar) läser jag ang Krigsåret 1701:  att regementet ..skulle anträda marschen ... inåt landet till förening med den övriga delen av arm?n, som ännu låg kvar i vinterkvarteren omkring Lais i nordöstra Livland. (min kursiv.)
Lais låg i nuvarande Estland, lite nordväst om sjön Peipus. Fann namnet med karta i Bonniers Lexikon under Livland. I Bonniers stora världsatlas står endast estniska stavningar/namn. Möjligen kan Lais vara detsamma som dagens Laekvere.  
Någonstans däromkring kanske Du kan leta efter Din ort, om den nu hade samband med Karl XII:s vinterkvarter.

[Elisabeth Thorsell]

Lais heter Laiuse på estniska, och jag besökte platsen våren 1998, se artikel i Släkthistoriskt Forum 3/98. Men arm?n var nog för stor för att alla skulle få plats i Lais, så andra platser i närheten fick nog också bidra med inkvartering.

[Bengt Nilsson]

Hej Tore!
 
Rör det sig om vintern 1700/01 eller 1701/02? Lais var huvudkvarter under den första av dessa. Nästa vinter låg man i Kurland/Litauen. Om du har ett datum eller några andra detaljer kan jag nog ge dig ett bättre svar.

[Kent Anderson]

Hej alla soldatforskare nu blir jag nyfiken, även jag söker orten Sadallez, personen som dog där hette Josua Andersson/Björnram och var regementskallmejblåsare och stabsofficer vid Nerikes-Värmlands regemente han dog den 6 februari 1701 i vinterqvarteret Sadallez. Mera vet jag tyvärr ej.
Vänliga hälsningar Kent Anderson.

[Olle Elm]

Håkan Henriksson skriver om Josua Björnram att denne dog 1701-02-06 i vinterkvarteret Sadallez i trakten av Dorpat (min kursiv.). Dorpat heter idag Tartu. Försökte finna Sadellez med Mapquest. Ingen framgång.

[Bo Berndtsson]

Ungefär 10 km NNO om Laiuse ligger en plats som på kartan kallas Sadala. Kan detta vara det omtalade Sadallez? Sadala ligger, mätt med ögonmått på bildskärmen c:a 50 km norr om Tartu.
Jag har använt kartan på www.expedia.com.
 
Bo Berndtsson

[Bengt Nilsson]

Jag har tyvärr inte någon samtida karta över trakten, men i C. von Rosens Bidrag till kännedom om de händelser... finns diverse översiktskartor. Inte så långt från Dorpat finns exempelvis orten Soinast. Men dels har man att göra med tyska eller estniska varianter, dels behöver de svenska benämningarna inte alltid vara alldeles korrekta. Man kan ha skrivit namnen som de lät etc. Vissa regementshistoriker kan vara riktigt detaljerade och sådana är nog den bästa hjälpen om man inte vill ge sig i kast med källorna. Sedan finns förstås Jöran Nordbergs stora biografi över Karl XII från 1740, men den är ju inte alldeles lätt att få tag på om man bor långt från ett stort, gammalt bibliotek.

[Bengt Nilsson]

Såg inte Bo Berndtssons förslag när jag skrev mitt senaste, men tycker det låter högst plausiblet. Trupperna förlades nära ryska gränsen, största delen av de som deltagit i slaget vid Narva omkring Lais, enligt v. Rosens ovan nämnda verk. Och 10 km NNO låter som en högst rimlig plats med tanke på detta.

[Bengt Nilsson]

Ett tillägg till ovanstående. I Olof Stiernhööks journal berättas om vinterkvarteren kring Lais och i en not har utgivaren angivit att kaptenen Casper Johan Lilliecrona dog i Sadalla den 13/1 1701. Han var vid Närke-Värmlandsregemente. Stiernhöök, som var förlagd i Sotake by, var på begravningen som hölls här uthj soknekyrkian

[Tore Andersson]

Hej Bengt, vintern 1700/1701, inget datum finns uppgivet. Tore.

[Bengt Nilsson]

Då skulle jag satsa på Bo B:s förslag. Tilläggas kan att Margus Laidre i boken Segern vid Narva berör vinterkvarteren vid Lais, men inte går in på några detaljer om exakta förläggningsplatser. Även i volym 2 av Karl XII på slagfältet finns en del om vistelsen i Lais, men också utan detaljerade uppgifter. Litteraturen om den karolinska tiden är väldigt omfattande, men av källutgåvor bör nämnas Karolinska krigares dagböcker som utgavs i början av 1900-talet. De 12 volymerna innehåller mer än dagböcker och i del 2 återfinns Wisocky-Hochmuths dagbok som ska innehålla en karta över förläggningsorterna kring Lais. Så sägs i alla fall av Quennerstedt i del 1 av Ur Carl XII:s levnad, som för övrigt innehåller ett långt avsnitt om vinterkvarteren i Lais.

[Leif Berger]

Stupade soldater 1703
Eric Kijhl ryttare red för Lifkompaniet nr 48
tommaholma död iPolen 1703 varkan någon hjälpa mig

[Olle Elm]

Känner inte till vilket regemente denne ryttare tillhörde, men möjligen kan det vara intressant att se hur fälttåget för perioden såg ut - åtminstone för Östgöta ryttare.

(Källa: Östgöta kav rgte i Karl XII:s krig)
Har själv inte följt ryttare så här långt fram i tiden, men för första delen av 1600-talet har jag ibland funnit rullor upprättade där det antecknats var enskilda ryttare blivit slagna eller förlupna.
Möjligen finns en regementshistoria även för den här ryttarens regemente, där Du kan läsa mer om dess förehavanden.
Vänligen,
Olle Elm

[Leif Berger]

Hej Olle
Jag vet att eric kijhl bodde i Isatorp i Mattröd
i Skåne han måste tillhört något Skånskt regemente
MVH Leif Berger

[Magnus Lindskog]

Hej Leif!
 
Erik Kijhl red vid Livkompaniet, Norra Skånska Kavalleriregementet (som senare kom att kallas Skånska Husarregementet).
 
Rusthållet nr 48 i Tommeholma anskaffade år 1703 rekryten Pär Isberg i Eriks ställe.
 
Mvh
Magnus

[Leif Berger]

Hej Magnus  
Du skall ha ett stort Tack
Vet du om han var inflyttad till Skåne
då skåningar inte fick vara i svenk krigstjänst
före år 1700 då dom var opålitliga
MVH Leif Berger

[Yvonne Nilvé]

Hej.
 
Jag undrar om det finns några möjligheter att leta fram uppgifter om en korpral som stupade i Pommern 1757? Bland annat skulle jag vilja veta omständigheterna vid hans död, till exempel om han verkligen stupade i något slag eller om han, som så många andra, föll offer för fältsjuka eller liknande. Sedan till en annan tid och plats: har en soldat som  ska ha stupat vid Kettenhagen 1807.  Om jag inte alldeles sov under historielektionerna så bör väl det vara under Napoleonkrigen? Hur kan detta komma sig, vad jag vet var inte Sverige inblandat i något krig vid denna tidpunkt. Var kan man lära sig mera om detta? Skulle vara tacksam för hjälp.
 
MVH  Yvonne

[Eva Leksell]

Yvonne, om du söker i Rötter och Google på Kettenhagen får du en del träffar som ger ett hum om var det ligger (i närheten av Stralsund) och vad som hände där 1807.

[Patrik Larsson]

Hej Yvonne!
Kriget 1756-1763 var det som kallades sjuårskriget. Sverige var med i kriget 1757-1762. Upprinnelsen till kriget var handel i Nordamerika och Indien. Bråket stod mellan Storbrittanien och Frankrike. Britterna och Pruessen allierade sig, där britterna ville ha en välövad arme till sin väldiga flotta. Sverige gick med i kriget på Frankrikes sida, som sedan länga haft stöd i Österike. Där Ryssland och Sachsen så smångom anslöt sig. Svenska anfallet mot Pressuen 1757 har setts som ett försök att svenskarna skulle imponera på sina kamrater, mer än att söka göra några erövringar.
 
m v h
Patrik

[Marianne Kindgren]

Hej Yvonne!
 
Vet du vilket regemente korpralen tillhörde? Rullorna kan ibland innehålla ganska utförliga kommentarer.  
En av mina förfäder grävde skyttegravar i Stralsund i samma krig som din korpral stupade. Om en annan står det uppräknat vilka i krig utståndne strapatser som gjorde honom oförmögen till fortsatt tjänst.
För militärhistoria hittar du en utmärkt och tillförlitlig hemsida  här
 
Hälsningar
Marianne K

[Yvonne Nilvé]

Hej igen.
 
Tack för alla fina tips. Det enda jag vet är vad prästen i Löddeköpinge skrivit i sonens dödnotis angående korpralen:
d: 27 Febr. Blef Huusmannen Pehr Nelsson död, som var född i Lund d: 17 Decembr 1751. Fadren Corpralen vid Cron Printzens Regemente Nels Siöberg och Modren Bengta Siöholm, och 1757 blef han död i Pomerska Kriget:....
Men jag har sökt på Kronprinsens regemente och inte funnit något som kunnat hjälpa mig. Jag förstår ju att det kan vara svårt att finna uppgifter om folk som försvann just i krigstid men inte ens i Lund(M) har jag kunnat hitta något.
Angående Kettenhagen så har jag också sökt och fått fram allmän historia, men det står ingenting om honom, Bengt Petersson Qvick från Algutstorp(P), stupad 1807. Dock har jag hittat honom i Soldatregistret, vilket jag inte gör med min korpral, Nils Sjöberg.
Hur som helst, tusen tack för hjälpen, jag får leta vidare.
 
MVH  Yvonne

[Patrik Larsson]

Hej Yvonne!
Om du tittar på denna sida.
http://www.genealogi.se/eftlys/elys27.htm
så finns en efterlysning införd: #2662. (11 jan 1999.
 
Där står: Inträdde i krigstjänst 30/5 1749 i von Biörnmarks kompani, som 1754 ingick i Landskrona garnision. Han återfinns i generalmönsterrullan för Kronprinsens regemente (ett värvat regemente) 1754.
 
Jag föreslår att du kollar sidan och tar kontakt med han som gjort efterlysningen. Kanske han kan hjälpa till med din soldat och har tillgång till generalmönsterrullorna 1757.
 
M v h
Patrik

[Lars Skillius]

Jag har i mina anor en indelt knekt vid Kalmar Regemente. Fram till år 1700 finns en hel del uppgifter om honom i hans hemsocken, Älghult, och i generalmönsterrullorna. Sedan försvinner han. Vid mönstringen av regementet drygt tio år senare finns en annan knekt på roten.
 
Han nödgades troligen gå ut med Karl XII i det som nu kallas Stora Nordiska Kriget. Jag har utgått från att han dog av den s.k. fältsjukan eller i strid och att det inte går att få fram några uppgifter om när och hur.
 
Men i en nyligen utgiven bok, Oskar Sjöströms Fraustadt 1706 finner jag detaljerade uppgifter över det svenska manfallet, namn på sårede och döda. Kalmar Regemente deltog inte i Fraustadt. Är det så att det endast finns uppgifter om förlusterna för just detta slag eller de förband som deltog där? Finns det möjligen någonstans uppgifter om Kalmar Regementes sårade och döda under detta krig??
 
Frågar knektens dottersons sonsons sondotters sondotters son

[Mathias Söderström]

Jag undrar om någon känner till ett sökbart register över svenskar som stupat i strid?
 
Med tanke på att Sverige ständigt var i krig om vi går tillbaka några hundra år, så lär många svenskar också ha stupat. Jag skulle tro att ett sökbart register skulle vara ett välkommet tillskott till släktforskningen.
 
/Mathias