Rusthållet och soldatens bosättning

[Ann-Mari Carlsson]

Jag har en ryttare (Smålands Kavalleri)som 1741 beviljades transport från nr 54 Långåsa Rusthåll, Barkeryd socken till nr 24 Berga Rusthåll i Marbäck socken.  
Jag kan sen följa honom i generalmönsterrullorna tom 1753.
I rullan 1759 finns inte nr 24 med.
I rullan 1764 är nr 24 tillbaka igen och där framgår att min ryttare fått avsked vid 1957 års besiktningsmönstring och blivit ersatt med en annan.
 
Problemet är att han efter giftemål 1743 verkar vara bosatt i Linderås socken. De får barn i Linderås 1744, 1745 och 1751. 1754 flyttar familjen från Linderås till Askeryd.
 
Min fråga är helt enkelt:  Var det möjligt att göra tjänst som ryttare för ett rusthåll i en socken, men vara bosatt i en annan?  
 
Mvh / Ann-Mari

[Leif Lundkvist]

Hej Ann-Mari!
 
Jo det var möjligt, se fler exempel här http://aforum.genealogi.se/discus/messages/15764/256950.html?1353798458.
 
Hälsningar
Leif

[Ann-Mari Carlsson]

Leif!
 
Tack för det snabba svaret och för tipset om den tidigare diskussionen.
 
Då har jag fått ytterligare ett belägg för att min ryttare och torpare kan vara samma person. Jag kan tänka mig att det kändes tryggare för hustru och barn att vistas närmare andra anhöriga och att inte snabbt behöva lämna ett soldattorp om ryttaren dog. Det här var ju ofredens tid och soldaterna, liksom familjerna, levde ett osäkert liv.
 
Mvh / Ann-Mari

[Sara Arámbula]

Jag söker kunskap kring hur det var att vara husar vid Skånska Husarregementet på 1830-talet.
 
Hade ryttaren sin husarhäst gående hemma på (i det här fallet) torpet?
Och tog han så med den till övningarna/mötena i Ljungbyhed?
De kan ju inte gärna ha haft alla hästarna stående i Ljungbyhed för alla dessa husarer som övade där - en logistisk omöjlighet tycks det mig.
 
När husaren red hemifrån till möte/övningar hade han uniformen på sig då, tro?
Eller övades det i enklare kläder, och hade man bara uniformen vid parader?
 
Jag försöker se framför mig hur det kan ha sett ut när Måns Berggren tog avsked av sin fru en vårmorgon 1836 - om han red bort, vad han hade på sig, hur packningen kan tänkas ha sett ut.
Detta då jag skriver på en berättelse med faktagrund, men där jag måste fylla på med troliga bilder för att det ska bli njutbart att läsa.
 
Tackar på förhand, då detta är mitt första besök här!
Sara

[Eva Dalin]

Hej Sara.
 
Det finns en  bok som kan ge dig svar på det mesta:
Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred.
Författare är Lars Ericson.
 
MVH
Eva Dalin

[Roland Jargården]

Sara!
 
Du kan också gå in på Hans Högmans utmärkta hemsida, http://www.algonet.se/~hogman/index.htm, där man kan få reda på mycket smått och gott när det gäller militärer m.m.
 
M.v.h.
Roland Jargården
Riddarhyttan

[Sara Arámbula]

Tack för tipsen, Eva och Roland!
 
Hans sida var imponerande och till god nytta för annat, men det jag sökte fann jag inte där.
Undrar fortfarande om husaren hade hästen hemma. Men har funnit en del uppgifter som tyder på motsatsen. Att det hölls en uppsättning hästar i Ljungbyhed, som de husarer som övade för tillfället använde.
 
Nu får jag hoppas på boken, ska jag låna omgående, Eva.
 
Tack!
/Sara

[Eva Dalin]

Hej Sara.
 
Husaren hade inte hästen hemma.
Det var rusthållaren som skulle skaffa, sköta och underhålla hästen.  
Dryga böter väntade den rusthållare som vanvårdade hästen eller använde den i arbetet
på gården.  
Rusthållaren  hade också hand om uniformen som förvarades i en speciell låst kista.
Egentligen  fanns tre olika uniformer i omlopp. Finast var livmunderingen som bara användes i krig och vid  
regementsmöten och mönstringar. När livmunderingen blivit för sliten blev den tjänstgörings- och exercismundering  
och användes också som  högtidsklädsel t ex vid dop och bröllop. Den uttjänta exercismunderingen blev i sin tur
släpmundering, knektens privata vardagsklädsel.
 
MVH
Eva Dalin

[Rune Johansson]

Visserligen frågar du Sara om rusthållet och hästhållningen på 1830-talet. För att förstå grunderna till allt detta finns det bra bok att låna: Henry Waxberg: Hästen i det karolinska rytteriet, tryck 1973 ISBN 91-36-00344-1

[Gunvor Waller]

Mina anor var rusthållare i Östra Skrävlinge, Husie, i mitten på 1800-talet. I generalmönsterrullorna finns uppgifter om både husar och häst men det som förvånar mig är att det var så många gårdar som delade på rusthållet för nr 24 Hoby Skvadron.
I t ex: Generalmönsterrullor - Skånska husarregementet 924 (1844-1844) Bild 2440 (AID: v376692a.b2440, NAD: SE/KrA/0023)
är det inte mindre än 15 namn uppräknade. Vid flera av rusthållen i Ö Skrävlinge är det många gårdar som delar men aldrig så många som vid nr 24.
Rusthållaren skulle ju få skattefrihet men hu gjorde man när så många delade på ansvaret. Hela byn kunde väl inte bli skattefri?