Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-04

[Anders Berg]

Jag håller på att gå igenom rullorna för Hamiltonska infanteriregementet vid generalmönstringen i Malmö den 14 juni 1753. I rullan redovisas förändringarna sedan förra mönstringen 1744. Något som man slås av är den stora andelen rymningar bland soldaterna. Efter att ha registrerat två kompanier och in på det tredje ligger rymningsfrekvensen på över 10% av de 390 soldaterna som under perioden tjänstgjort vid regementet!
 
Var detta normalt? Vilket straff fick soldaten om han greps? Knappast döden att döma av hur populärt det var att avvika. I ett fall noteras att han ertappats två månader efter rymningen, och då återinsatts i tjänst. De värvade är från alla delar av Sverige, de flesta dock skåningar, men också ett mindre antal utlänningar förekommer. Det verkar vara svenskarna som rymmer oftast. Rymningarna är jämnt fördelade över tidsperioden.
 
Finns det några speciella källor som har uppgifter om rymningar och rymlingar?

[Leif Gustafsson]

Hej Anders!
Det var intressant att höra att du arbetar med Hamiltonska regementet, jag har själv letat en del i de rullorna med anledning av att jag forskat en del i resandesläkter (tattare). Det finns dokumenterat på flera ställen, t ex i Släktforskarnas årsbok 1992 och boken Bortom all ära och redlighet, av Birgitta Svensson, att många resande var värvade vid detta regemente. Några av de namn jag kommer ihåg är Hans Rejnart Laurin, Andreas Holmström och Abraham Rolin.
Jag tror att din förteckning över regementet kan bli av värde för de som forskar på dessa släkter.
Det har antytts i vissa skrifter att man tvångsvärvade till dessa regementen, vilket skulle kunna förklara rymningarna. En annan orsak skulle kunna vara att en stor del av soldaterna tillhörde de resande och tidvis var borta i handel och annan sysselsättning och inte inställde sig i tid. Det finns säkert flera ut på nätet som kan komplettera här.

[Anders Berg]

Hej Leffe! Tack för ditt svar. Jag är väl medveten om att det finns många resande i dessa värvade regementen. Det är ett av två skäl till att jag forskar i rullorna. Det andra skälet, och skälet att jag valde just detta regemente, är att min egen förfader Anders Stenström var manhaftig soldat i Livkompaniet. Jag skulle gärna vilja knyta honom till någon av resandesläkterna, men inga bevis finns än för det.  
 
Intressant är också att det, bland alla (troliga) resandesoldater, finns många volontärer från överklassen som tydligen skulle börja från gemen soldat och sedan avancera (med rekordfart) genom graderna. Man kan undra hur jämlikt det var mellan dessa, på pappret, likställda soldater...
 
Ska nu lägga ut ett par fynd om resande från rullorna, se vidare under Resandesläkter!

[Anders Berg]

Jag är nu klar med hela rullan, och har gjort en webb-version sorterad på soldatens namn.
 
http://www.algonet.se/~anderzb/genea/skane.htm
 
Välj forskningsprojekt.
 
Om ni upptäcker några felaktigheter eller har andra synpunkter och frågor, hör gärna av er.

[Kjersti Nylander Wahlgren]

Kalabaliken vid Bender. Har 2 namn som finns med i uppräkningen över överlevande efter kalabaliken . Olof Kjerström och Johan Smitt. Skulle vilja få reda på så mycket som möjligt.
Olof vet jag erhöll gulddukater som tack för sin insats. Min farmor berättade om detta. Har sökt i Skånes knektreg utan resultat

[Ylva Persson]

Läste för en tid sedan i Rötter om hur man skall hitta soldater som stupat i krig. Många av dom återfinns inte i kyrkans dödböcker. Hittar inte denna sida igen. Var kan man leta?

[Katrin Öhgren]

Hej!
Finns det någon som har en aning om var jag kan hitta information om de 66 svenska/finska soldater som var enrollerade i Franska arm?n under Rochambeau, vars adjutant hette Hans-Axel von Fers?n. Dessa soldater var med och krigade i amerikanska revolutionen.
Med förhoppning om svar
Katrin Öhgren

[Anette Engström]

Hej!
Finns det någon som vet vad en femmänningssoldat är. Stötte på detta i Hedesunda släktbok.
Hälsningar
Anette Engström

[Hans Högman]

Hej Anette,
 
Krig medförde ständiga utskrivningar av nya soldater som ersättning för de som stupat eller avlidit i sjukdom.  
Under Det Stora Nordiska Kriget satte man upp extra förband på rotarna förutom de ordinarie, sk. männingsförband. Tremänningsförband innebar att rotarna gick ihop 3 och 3 och tillsammans svarade för ytterligare en soldat.  
Avsikten med dessa var att de skulle användas till landets försvar när de ordinarie förbanden låg i fält utomlands och skulle enbart användas inom landets gränser.  
Redan år 1700 började man sätta upp tremänningsförband. År 1702 sattes femmänningsförband upp vid de regementen som hade sina soldater ute i kriget. Vidare sattes fyrmänningsförband upp vid de regementen som fanns på hemorten. För att sätta upp femmänningsförband gick rotarna ihop 5 och 5 för att svara för en reservsoldat och för fyrmänningsförbanden 4 och 4.  
 
Trots begränsningen att männingsförbanden enbart skulle användas inom landets gränser sattes de ändå in för att komplettera fältarm?n.  
Under åren 1700 - 1707 sattes totalt 14.700 soldater upp i de olika männingsförbanden.  
 
Efter Karls XII:s död 1718 upplöstes somliga männingsförband och dessa soldater sattes in på vakanta rotar i de ordinarie regementena eller i värvade förband.  
 
Hans Högman

[Anette Engström]

Tack Hans,  
för mycket intressant information. Jag har inte forskat något ännu på den aktuella personen, men jag blev nyfiken på benämningen.
Hälnsingar, Anette

[Katrin Öhgren]

Hej! Jag vill bara meddela att jag har fått tag i den information om de svensk/finska soldaterna som jag efterlyste här ovan. Fick tag i boken: Under fransk fana! : Royal Su?dois : svenskt regemente i fransk tjänst 1690 - 1791 av Margareta Beckman. Utgiven av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, Stockholm, 1995. Den fanns bara att få tag i från SVAR:s bokhandel och det var bara av en slump jag hittade den.
Hälsningar Katrin

[Tom Juslin]

Söker soldaten Bernard Servenius och hans hustru (N.N.) som båda år 1809 deltog i slagen vid Ratan och Sävar i Västerbotten. Hon hade följt sin makes förband ut i fält, för att hon beslutit att lifva och dö vid sin mans sida. När han tillfångatogs av ryssarna avslöjade hon sig genom sin gråt, men fortsatte kämpa och räddade situationen när ammunitionen tröt för svenskarna genom att samla in ammunition från de stupade. För hennes modiga agerande fick hon en tapperhetsmedalj.
 
Varifrån kom de och vart försvann de? Enligt uppgift skulle Servenius vara holländare. Han ingick i Drottningens Livregemente, som tidigare bl a stridit i Pommern. Hans namn anges ibland som Sarvenius och förnamnet som Bernardus. Är det någon som har information om honom?
 
Tom Juslin, Umeå

[Lotta Ström]

Hej!
 
Söker upplysningar om soldat Hans Nilsson från Åbyn(Skellefteå landsförsamling).
Hans var soldat 1659-1661...
Även länsman 1681-1702.
Blev 1646 dömd för mökränkning...
 
Mvh Lotta Ström.

[Karl-Erik Aronsson]

Jag letar efter Konstapel Sven Hansson vid Kronprinsens Livgard, född 1826-06-23 i Jämshög.
Det är i hans fadres bouppteckning, utfärdad 1849, som dessa uppgifter är hämtade från.
Nu undrar jag var fanns Kronprinsens Livgarde och eventuellt hur många fanns det och vid vilka regementen.

[Inga Wallenquist]

Peter Tebom värvad och rymt för mer än 10 år sedan står det antecknat invid hustruns namn (Anna Stina Persdotter) i hfl 1802-06 för gården Mark i Rök sn i Östergötland. De gifte sig 1793 och Peter tycks hela tiden varit bosatt i Västra Tollstad, senast gården Stora Lund som kusk. Han bör ha värvats och rymt omkring 1794-95. Vart kan det tänkas att han värvats? Vilka regementen värvade soldater vid den tiden i Östergötland? Finns det rullor där namnen kan spåras?
Mvh
Inga

[Erik Widing]

Hej,
 
Aer det naagon som vet omefternamnet Widing e ett soldatnamn eller inte.
 
Jag har personligen hoert saa maanga foerkjalringar om vilken typ av namn Widing e foer naat.
 
MVH
 
Erik Widing

[Hans Lothsson]

Hej Erik !
 
Det finns en släkt inom Älmhult i södra Småland
som heter Widing ( ev Viding ).
Tillhör ni samma släkt ?
Hör av dej så ska du få bättre uppgifter.
 
Mvh   Hans
hans.lothsson@delta.telenordia.se

[Margaretha Thid]

Hej!
Är det någon som vet något om Garnisonsförsamlingar i Stockholm? Min fff var vid Kungliga Pontonjärsbataljonen ( sedermera Svea Ingenjörskår) på 1870-talet. Allt är av intresse.
 
M V H
Margaretha

[Tord Viktorsson]

Hej
Gardister vad är det?
Jag har en uppgift att en Magnus Johansson flyttade till Sparlösa 1814 från Häggesled, men finns inte med där senare, däremot har jag stött på en uppgift om honom gardisten från Sparlösa till Stockholm 1815. Hur går jag vidare för att söka mer om denne Magnus? Är det bara på Krigsarkivet, eller är något av detta materialet filmat? Vad hade gardister för uppgifter i förhållande till de indelta soldaterna?
 
Mycket tacksam för svar
 
Tord

[Maud Bäckman]

Hej!
Jag undrar om man kan se på munderingen var en soldat var lokaliserad. Jag bifogar en bild på min morfar, Albert Lantto. Han är på nedre raden 2:a från höger.
Jag undrar också hur man får reda på var männen fick göra lumpen någonstans runt 1930.
 
MVH Maud Bäckman/image{Albert Lantto2}

[Maud Bäckman]

Lyckas inte få iväg någon bild. Får förhoppningsvis svar ändå.
MVH Maud Bäckman

[Ann-Britt Ahlström]

Maud, du måste vända på / före image. Använd knappen Alt Gr och samma tangent som +-tecknet. Hoppas du förstår vad jag menar.
 
Ann-Britt

[Maud Bäckman]

Ann-Britt...Upptäckte det där misstaget också men det går ändå inte. Får bara upp den där bilden där det står This is your image. Något står fel i min webbläsare. Gå in på på visa alternativ, stod det. Jag har inget som heter alternativ i min visa. Jag gav upp efter en timme.
Tack ändå!
MVH Maud

[Leif Hernberg]

Min ff fff Carl Fredrik Hernberg antogs som gesäll vid Snörmakareämbetet i Stockholm år 1784. Då han gifte sig i Stockholm 1787 uppgavs han vara volonteur vid Kungliga artilleriregementet, och följande år extra hantlangare. Jag har inte hittat några som helst spår av militärbanan på Krigsarkivet eller andra arkiv. Senare gjorde han emellertid karriär som snörmakare, vilket finns väl dokumenterat. Var kunde man ännu leta efter uppgifter om volonteuren/hantlangaren, och var det vanligt/möjligt under 1700-talet att träda in och ut ur militärrullorna utan konsekvenser?  
M v h
Leif Hernberg

[Essan Gradhman]

I herdaminnet för Växjö stift noteras att Andreas Laurentii Gradmans fyra (4) söner alla deltog i kriget år 1720.  
Johan var mönsterskrivare i 1:a Livgrenadjärregementet. Samuel i Kalmar regemente,  
Herrman i Skånska ståndsdragonerna, men i vilket regemente hittar jag Laurentius (Lars) Gradman?
Möjligen var även han underofficer. Några tips?
Eller måste jag fortsätta min mödosamma genomgång av generalmönsterrullor?!?
mvh
Essan G

[Åke Holmberg]

Till Essan!
Ett riktigt långskott, men alltid en ledtråd. Sökte i soldatregistret och fann att de hade haft två Gradman i rullan på  
Kronorbergs regemente  
Rote: Plantingsboda  
Socken: Asa nr:51
Då soldatnamnet ofta gick i arv kan det vara värt att kolla.
Lycka till Åke

[Rosemarie Lund]

Hejsan, jag har nyss börjat släktforska, och har upptäckt att på min farfars sida är det några som är soldater. Det jag undrar om är varför de får tilldelat sig olika släktnamn. Som min farfars far var född Blixt. Men fick heta Anders Gustav Lund, hans far fick namnet Blixt och hans far Gran. (Lund och Blixt, var knektar i Blixtorpet i Asketyd och Gran var Knekt i Hagdalen, Qvarnstorp i Kisa). Det skulle vara intressant om man skulle kunna få reda på hur man fick namnet och varför man fick ett nytt eftenamn?  
MVH Rosemarie Lund

[Essan Gradhman]

Hej Åke!
Tack för ditt tips. Jag kände visserligen till dessa båda i Asa, men där tror jag det endast är ett soldatnamn. Namnformerna avviker från andra i släkten!  
Dessa två, plus en man född i Grangärde, verkar hittills vara de enda som inte hör till släkten Gradman. Visserligen har jag inte spårat dessa båda från Asa men, som du säger, det kan vara värt att kolla. Synd bara att rullorna inte finns på Genline....
Att jag tror mer på mönsterskrivare beror på att de andra bröderna är mönsterskrivare samt att alla bröderna studerat.  
mvh
Essan G

[Essan Gradhman]

Hej Rosemarie!
Jag undrar ifall du inte hamnat under fel rubrik?!? Vad jag förstått så är det de indelta soldaterna som fick sig tilldelade dessa namn som du har i anorna.  
Inte heller var de släktnamn, de ärvdes ofta av nästa soldat på soldattorpet. Jag trodde i början av min forskning att alla soldater Klar i Hedesunda var min mans anor, men upptäckte snabbt att så inte var fallet. Endast ett par var far och son.  
Visst hände det att i slutet på indelningsverket att soldaterna behöll det tilldelade namnet och att det på så sätt blev ett släktnamn.
Soldatforskare, rätta mig om jag har fel!!
mvh
Essan G

[Rosemarie Lund]

Hejsan Essan!
Tack för ditt svar, det kan hända att jag hamnat fel, men visste inte riktigt vart jag skulle skriva min fråga!?! Släktnamn kanske var fel benämning, men är ny på detta område så mina facktermer kanske är lite fel...
Men varför fick man olika namn tilldelat sig, då när man kom till olika soldattorp? Och vad är egenligen 'indelta' exakt. Tacksam för alla svar.
/Nybörjare inom släktforskning.  
Rosemarie Lund