Äldre inlägg (arkiv) till 18 februari, 2012

[Berith Hemmingberg]

Jag är lite grön inom området, men var är egentligen skillnaden?
 
Berith

[Berith Hemmingberg]

Finns det verkligen ingen som kan svara på min fråga?
 
Berith

[Maria Larsson]

Hej Berith!
Om Du går in på www.dis.se och klickar på Centrala soldatregistret i vänsterkanten så finns det mycket information där om indelta soldater och en hel del annat!
Vänliga hälsningar Maria

[Jörgen Tollesson]

Indelta soldater var kontrakterade av rotar (för infanteri/knektar) eller rusthåll (för rytteri/kavalleri och dragoner). En del av den indelte soldatens avlöning var ett torp; han bodde alltså i sin rote. De indelta regementena var en del av landets fasta försvar (de existerade alltså i såväl krigs- som fredstid), och roteböndernas resp. rusthållarnas underhåll/avlöning av knekten resp. ryttaren/dragonen var en del av skattesystemet.
 
Värvade soldater var kontrakterade direkt av kronan. Värvade regementen sattes upp för ett speciellt krig eller för att förläggas i garnisoner till städernas försvar.
 
För att göra en lång historia mycket kort... J

[Berith Hemmingberg]

Tackar, nu vet jag lite bättre.
 
Berith

[Anders Johansson]

Det finns en alldeles utmärkt bok om indelta soldater. Svenska knektar av Lars Ericson. Den finns som pocket och kostar således inte mer än 50-60 kr / Anders

[Annika Holmerin]

En förfader till mig fick pension år 1815, på grunda av att han bevistat krig. Han fick pension av fjärde graden. Är det någon som vet vad som menas med fjärde graden?

[Calle Lindström]

Hejsan Annika, enligt den förträffliga boken av Lars Ericsson Svenska knektar utgör 4:de klassen den lägsta av gruppen som fick pension från krigsmanskassan. Den 4:de klassen var de som tjänstgjort exakt 30 år och var fyllda 50 år, dessa fick 15 kronor per år. 1:a klassen som utgjordes av soldater som skadats i tjänsten så illa att de inte kunde försörja sig själva fick högsta beloppet, 72 kronor per år. Enligt Ericsson gällde de ovanstående från slutet av 1800-talet, så summorna kan varit annorlunda 1815, men troligen inte indelningen i de olika klasserna. Läs gärna boken, kan varmt rekomenderas.
 
Vänligen,
Calle

[Annika Holmerin]

Tusen tack för hjälpen! Pehr Häggblom var 46 år och hade tjänat troget i 26 år. I pension fick han 5 riksdaler specie/år. Enligt pensionspappret var han fattig och oförmögen att försörja sig själv.
Vänligen  
Annika

[Fredrik Derefeldt]

Hej Ann-Catrin.
 
Jag det är vanligt att en soldat byter soldatnamn när de byter rote, men det är inte alltid det är så. Sedan kan även soldaten byta namn på samma rote om de begär och får godkänt för det.
 
Avsked innebär att de inte får fortsätta vara soldat (även när de är unga), det kan vara pga skada, sjukdom eller fylleri (vilket ofta antecknas i GMR ställs på 1 års förbättring) om ingen förbättring sker blir det avsked. Orsaken står oftast i GMR.
 
Avsked med underhåll, är att de har tjänstgjort så länge att de är beviljad en liten pension för Vadstena krigsmanshus.
 
// Fredrik

[Stefan Zylberstein]

Om han fick avsked med underhåll betyder det sannolikt att det var hedersamt avsked, inget avsked på grått papper som t.ex. för fylleri.  Det var långt ifrån alla som fick pension eller underhåll. Enbart de med goda vitsord fick det.

[Stefan Zylberstein]

Krigsmanshus?  Då lär nog avskedet varit i första hand pga invaliditet av något slag. Men det skrivna ovan, att han hade goda vitsord, torde stämma ändå.

[Ann-Catrin Sandén]

Tack Fredrik!
 
I kungsåra, födelse dop, står soldaten Johan Lilja och hustru Ulrika Löfblad som föräldrar. Carlby ägor. Sen tar det stopp. Lilja med familj flyttade, tror jag eftersom det är svårt att läsa, till Björksta. Verkar troligt om man ser på kartan. Det fattas ganska ofta in och utflyttningslängder. Ulrika Löfblad är född i Kungsåra. Föräldrar, klockare Petter Löfblad, Brita Lisa Moman, kommer från Wansö, Finland till Näs Upland 1763. Kollade på Google. Fanns inte. Hur går man vidare? Just nu tar jag bara direkt mor och far. Tacksam för svar!
 
MVH
Ann-Catrin

[Krister Larsson]

Hejsan! Skulle behöva lite hjälp, jag söker information om en del soldater ja haft i släkten.
Tex en som hetetr Elof Jonsson Rotman, Soldat i Norra Västerrottna, Gräsmark (S) från minst 1765 till 1772. Hur finner jag på han i Generalmönsterrullorna? finns ju inga register och de är ju över hela Närke-Värmlands regemente, har flera soldater så skulle vara kul att veta mer om men klarar inte av dessa gmr, så om det finns någon vänlig hjälpsam själ därute är jag evigt tacksam.
 
De soldater ja söker mer information om förutom Elof är:
 
Lars Segolsson Käck / Kärrman f 1809 N.Ullerud (S) d 1877 Östra fågelvik (S)
Soldat i Kärne No 16, Östra Fågelvik (S), Allsters Kompani i Närke Regmente omkm 1830 - 1860
 
Jan Persson Rottfeldt f 1765 i Gräsmark (S) d 1829 i Gräsmark (S).
Soldat i Närke-Värmlands regemente, Överstelöjtnantens kompani, Socken: Gräsmark (S), Rote: Rottnen Södra, Torp nr 168. Någongång mellan 1790-1800.
 
Anders Mickelsson Säfvelman Edman f 1736 i Mangskog (S) d 1798 i Sunne (S)Gift 1765 i Ed, Sunne (S).
Soldat i Värmlands Regemente omk 1760 - 1777.
 
Jon Jonsson Borgstedt f 1755 i Norra Såneby, Sunne (S). Soldat. Gift 1775 i Norra Borgeby, Sunne (S).
Död 1802 6/5 i Lersjöbacken, Sunne (S).
 
Erik Jönsson Gräsmark/Holm f1753 i Bräcka, Sunne (S). Soldat. Död 1833 23/11 i Bräcka, Sunne (S).
Soldat mellan åren ~1781 -~1796?. Erik hette Soldat Gräsmark fram tills ca 1788, antagligen var Erik soldat någonstans i Gräsmark. Från ca 1788 tills 1796 var han Soldat Holm, då soldat för Holmby Rote i Sunne socken, Närke-Värmlands regemente, Överstelöjtnantens kompani.
 
Ovannämda Erik Jönssons far skulle också vart soldat enligt hfl i Sunne.
Jöns Eriksson f 1726 i Bräcka, Sunne, d 1791 samma plats.
 
 
Så om någon finner nåt om dessa i gmr blir jag väldigt glad, går även bra att maila mig.
 
Mvh Krister

[Stig Karlsson]

Den första soldaten Elof Jonsson Rotman(Råtman)hittar du te.x.i Arkiv Digital under Närke-Värmlands Regemente (AD.1767 bild 53/s.101) överste Löjtnantens komp.Rote nr.17 Norra Västerråttna han var då 42 år gammal hade 23 tjänsteår och gift 5 fot o.8 tum lång Värmlänning med mörkbrunt hår och blå ögon han bör ha varit antagen som 25 åring omkr.1744 och bör gå att följa både bakåt och framåt i rullorna.
Din andra soldat Lars Segolsson Kärrman hittar du under Närkes Regemente år 1833 (AD bild 88)Andra Majorens komp.rote 16 Norra Kärne han var antagen som rekryt den 29 april 1831 han bör också kunna följas framåt i tiden.
 
Detta är bara ett par exempel var man finna soldaterna och du kan nog med lite letande finna även de andra soldaterna.
 
hälsn.Stig

[Gunnel Toft]

Jag undrar om någon vet när indelningsverket (som väl eg.hette något annat?) upphörde definitivt. Vi äger ett f d soldattorp och har försökt forska lite i dess historia. Det visar sig att torpet såldes till privatpersoner 1901. Ändå visar husförhörslängden att det flyttade in en soldat där 1904, och bodde där samtidigt som det äldre par som köpt stugan. Han hade samma nummer som föregående soldat, men hette Nygren i stället för Ny, som de tidigare hetat. Först 1911 flyttade han därifrån. Hur hänger detta ihop? Först säljer man torpet, och sedan flyttar det ändå in en soldat. Är det någon som känner till något liknande, eller har någon förklaring till att man gjorde så här? Kan tillägga att torpet ligger i Kronobergs län, Småland.
 
Hälsningar
Gunnel Toft

[Stefan Zylberstein]

Det upphörde 1901, men de som var redan anställda indelta knektar fick fortsätta så länge som de önskade. Ett privilegium alltså.
Det förklarar säkert det du berättar.
Så det fanns indelta soldater i systemet ändå in i 50-talet.  Även om mot slutet var det väl knappast någon av dem som levde i det avsedda torpet, utan hade dem kanske som en fritidsstuga.
Ville de inte använda jorden som tillhörde stugan fick de en extra slant från bonden (det var ju bra jord efter det att en soldat och hans hustru har kärleksfullt pysslat om den. Den var en del av lönen. använde inte soldaten den, ville oftast bonden använda den).
 
Utväxlingen mot värnpliktsarmén började fö tidigare, så ett tag fanns paralellt bägge system: både värnpliktsarmåen som höll på att byggas upp, och indelta armén som höll på att monteras ner.  Så mot slutet det var ganska vanligt att en del rotebönder valde att istället för att städsla en indelt soldat, betalade en avgift till kronan, och kronan tyckte det var helt OK.
Men de allra sista indelta soldaterna anställdes hösten 1901.
Det exemplet jag vet blev under 40-talet anställd som heltidsbadmästare vid Halmstads regemente, och han dog fortfarande i tjänst ca 55 (minns ej exakta datumet).

[Leif Thegle]

En undring beträffande vilka gårdar som slapp hålla soldater.  
I julita socken ägdes 1682 över 90% av marken av de fyra stora godsen Gimmersta, Julita, Fogelsta och Äs. De båda senare avknoppade från det tidigare kronogodset några år innnan indelningsverkets inrättande.  
När jorden indelats visade det sig att socknen skulle hålla 32 soldater varav 18 låg under utgårdar till Julita gård, 6 under Fogelstas utgårdar, 6 under Äs utgårdar, ett under koministerbostället (inget under kyrkoherdebostället) och ett under de friköpta gårdarna. Frälsehemmanet Gimmersta som tillsammans med sina utgårdar omfattade ca 14 hemman, ungick att hålla någon soldat! Innom socknen fanns inga beridna soldater eller båtsmän.
Min fråga är helt enkelt varför Gimmersta inte behövde hålla några soldater.

[Stefan Zylberstein]

Min gissning är att Gimmersta betalade sin statliga skatt på något annat sätt.  
Eller att det var iaf den officiella förklaringen.    
Men är det någon som vet exakt - är jag också intresserad.

[Hans Högman]

Det var i första hand skatte- och kronobönder som ingick i det ständiga knekthållet i indelningsverket och som hade skyldig het att rekrytera och underhålla knektar och båtsmän. Undantagna var bla frälsegods (med tillrörande gårdar inom rå och rör), rustningshemman, indelta befälshemman, ödehemman samt länsmans-, gästgivares-, bergslags- och postbondehemman m.fl.
Du skriver att Gimmersta var ett frälsehemman och då bör det hemmanet vara undantagen från roteringen i det ständiga knekthållet. Var Julita gård ett frälsehemman eller skatte-/kronohemman?
Hans

[Gunnarsson Wogelsby]

Min mfff var soldat i västmanland. Carl Magnus Ekström f 1861. Kan jag ta reda på om hans liv o levane som soldat?  
Vet inte om han var värvad eller indelt? Vad innebar det? Tack på förhand.

[Leif Thegle]

Tack Stefan och Hans!
När Gustaf I drog in Julita kloster till kronan på 1520-t ombildades det till Julita Kungsgård som 1645 lämnades till en österikisk burggreve som ersättning för lån under 30-åriga kriget. 1677 delades gården i tre parter i samband med arvskifte. Alexander Palbitzki fick huvudgården och hans båda systrar Fogelsta respektive Äs. Vid den aktuella tiden hade Julita gård, Fogelsta och Äs dragits in till kronan i samband med reduktionen. 1682 fick Alexander Palbitzki arrendera Julita för att senare återköpa gården. Palbitzkis hade då svensk friherrelig status men troligen var ingen av släktens tre Julita-gårdarna frälsehemman 1682 till skilnad från det Ribbingska Gimmersta.

[Leif Thegle]

Gunnarsson Wogelsby!
Har du tillgång till SVAR kan du kolla Generalmönstringsrullan för Västmanlands regemente.  
I Centrala Soldatregistret finns Carl Magnus Ekström inte med.

[Gunilla Prüzelius]

Hej Ann-Catrin Sandén!
Jag har en hel del material om personerna du frågade efter, bl.a Petter Löfblad och Brita Lisa Moman (Petter var född på Wansö och Brita Lisa i Finland). Min fars farmor hette Augusta Sofia Sandberg och var sondotter till Anders Fredrik Sandberg (hon var syster till din morfar). Jag kan maila över det jag har till dig.

[Leif Rosander]

Detta är vad jag har luskat fram själv om soldat Sund. Det jag mest undrar lite över och som
det förhoppningsvis finns uppgifter om någonstans och som jag forskar på, är att redan vid
generalmönstringen före det stora nordiska kriget så borde han varit närvarande även om
han får bli ståendes hemma. Men han finns inte antagen innan 1711, vaför. Vet någon
 
Västerbottens Infanteri Regemente
Rote 66 Piteå Kompani
Soldat Hindrich Hansson-Sundh
Född 1674-01-10 i Sjulsnäs 7 Piteå Landsförsamling
Död  1740-01-01 i Sjulsnäs 7 Piteå Landsförsamling
Antagen 1711-00-00 Avgått 1716-05-00 Till: Utbytt.
Mönstringsår m.m; 1712-1713-1715:
Har hemmansbruk står hemma i landet, corpral 1712-05-00, 1715: Lejd 1711 38 år gift.
 
Gift 1693-11-01 i Piteå Landsförsamling med
Barbro Eriksdotter
Född 1666-11-18 i Hemmingsmark
Död  1753-02-09 i Sjulsnäs Piteå Landsförsamling
 
Dotter Anna Henriksdotter  : född 1694-08-30, död 1784-11-16
Dotter Karin Henriksdotter : född 1696-02-26
 
Son Hans Henriksson : född 1697-11-09
Soldat Hans Hindrichsson-Sundh
Antagen 1716-05-00 Avgått 1719-12-00
Till: Corpral (Rote) 010 Pitholm Strömming.
Antagen 1719-12-30 Från: Rote 066 Sund.
Mönstringsår m.m; 1719: 22 år
3 2/3 tj.-år Wästerbottning ogift.
 
Son Erik Henriksson : född 1699-11-20, död 1758-10-25
Dotter Agneta Henriksdotter : född 1701-12-31, död 1776-03-26
Dotter Barbro Henriksdotter : född 1704-02-02
Son Pehr Henriksson : född
Dotter Margareta Henriksdotter : 1709-11-30
 
Detta är vad jag har, väntar med spänning på vad som det kan ge.
Mvh
Leif Rosander

[Suzanne Eriksson]

Vill veta mer om Hans Hansson Styfver f.1855-11-1(2) i Oljonsbyn soldat nr 64 i Holens rote?Bodde på gården Gumulda.Död 1885-05-27.Gift med Anna Jonsdotter f. 1862-05-02.Fick en son Gumulda Hans Hansson f. 1883-09-25. Är det någon som kan berätta om Styfver och hans son? Blev sonen soldat,han också,eller?Vad innebar det att vara indelta och värvade soldater?

[Moderator Yrken]

Ett inlägg har flyttats till Landskap » Hälsingland » Socknar » Alfta.

[Moderator Yrken]

Diskussionen är tills vidare stängd, och frågor om specifika indelta soldater hänvisas därför framöver till respektive sockenrubrik.

[Moderator Yrken]

Nio inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Övrigt » Indelta och Värvade Soldater.

[Roland Palmquist]

Hälsinge regemente. På hemsidan www.paroll.dinstudio.se finns ca 2 800 indelta soldater (Ovansjö kompani) och ca 350 officerare / underofficerade från äldre tid listade. Soldaterna finns dels i nummerordning efter rote, i bokstavsordning efter patronymikon liksom i bokstavsordning efter soldatnamn. Ta en titt!