Äldre inlägg (arkiv) till 03 januari, 2011

[Siv Laine]

Jag skulle vilja rätta mig själv: De flesta inlägg handlar om specifika personer; ett mycket litet fåtal om (i det här fallet) indelta soldater i allmänhet!
Siv

[Moderator Yrken]

Enligt instruktionerna för Yrken står det mycket riktigt att Här diskuterar vi forskning kring olika yrkesgrupper (vi diskuterar alltså yrkena som sådana i första hand, inte personer som haft yrkena). Dessa instruktioner försöker jag efterleva i så hög grad som möjligt, och tanken är att flytta alla felaktiga inlägg från Yrken till bättre lämpade ställen på forumet (Landskap, Släkter etc).
 
När jag tillträdde som moderator i mars 2009 var det dock kaos bland yrkena. Jag har hittills lyckats sortera inläggen bland yrkesrubrikerna t.o.m. bokstaven E, men fortfarande finns det mastodonter som Sjöman (232 inlägg), Smed (584 inlägg) och Soldater (där de båda diskussionerna om indelta och värvade soldater sammanlagt innehåller över 1060 inlägg som måste sorteras). Soldater har varit ett särskilt problemområde, eftersom de flesta inlägg (som Siv uppmärksammar) inte behandlar yrket soldat, utan personer som varit soldater. Denna trend har tyvärr fortsatt, men tanken är alltså att själva yrket soldat ska diskuteras här under, inte personer som haft yrket.
 
Som Siv också skriver; det funkar inte alltid att hänvisa till en bestämd socken eller släkt och ibland kan släkter (och personer) vara synonyma med ett yrke i många generationer, som t.ex. i fallet glasförare, glasmästare, skarprättare och vallackare (präster efterlyses med fördel under Källor: Herdaminnen, medan smedsläkter har en särskild del på forumet). Att forska kring yrket kan i vissa fall alltså ge motsvarande fakta om släkten och släktförbindelserna.
 
Alltså; även diskussionerna om soldater kommer att flyttas till lämpligare plats framöver, men än så länge har jag bara hunnit till bokstaven E.

[Ann-Marie Lindbergh]

Hej alla!
Jag forskar åt en bekant, och har nu stött på en Trängsoldat, vilket jag inte vet vad dom gjorde. Personen är född i Västerlövsta år 1871, åker till Stklm år 1889, alltså 18 år gammal.
Undrar då : Är det för att göra värnplikten där? Om man var trängsoldat vilket kompani hörde man då till? Tips om var jag ska söka?
Tack på förhand ..

[Lars Edmark]

Hej Ann-Marie,
 
Trängtrupperna svarar för de stridande förbandens försörjning med förnödenheter, sjukvård och reparationer. De transporterar fram materiel, ammunition, livsmedel och drivmedel till förbanden samt transporterar såväl skadad personal som skadad materiel.  
 
Det första trängförbandet sattes upp år 1885 på Marieberg i Stockholm. Det året blev de även eget truppslag.
År 1891 organiserades Svea respektive Göta trängbataljoner.  
 
Det har genom tiderna funnits 6 trängförband (T1 till T6), och under det aktuella året låg T1 (Trängbataljonen) på Marieberg i Stockholm.
 
Mvh
Lasse

[Ann-Marie Lindbergh]

Tack Lars för ditt svar!
Han kan alltså ha tillhört Svea eller Göta då? Är det där jag ska söka ..  soldatforskning är inte min starka sida ..  
Fö hade han en bror som det står Rytt efter i hsf, kan han ha varit ryttare?

[Lars Edmark]

Vassego!
 
Trängbataljonen fanns mellan 1885-1891, därefter Svea trängbataljon 1891-1902, båda på Marieberg.
En källa i båda inläggen är gurun på militaria, Hans Högman, som har en hemsida där du kan hitta allt om soldater, indelningsverk och förband. Hans hemsida finns här http://www.algonet.se/~hogman/index.htm.
Rytt är med stor sannolikhet ryttare och då borde han antingen tillhört livgardet, livgrenadjärerna eller kavalleriet.
 
Mvh
Lasse

[Ann-Marie Lindbergh]

Hej, jag hittade honom i rotemansarkivet, han bodde på Gata: Svea Trängbataljon och tillhörde 2:a kompaniet Trängbataljonen, nu återstår att hitta hans fortsatta färd, han flyttar därifrån i nov-1891 , tack för din hjälp ska genaste bege mig till Hans hemsida

[Ann-Marie Lindbergh]

Vad kan jag få ut avf följande siffror ? (Värnpliktsförhållanden mm) 161 141/1891. f. Stamanställd
läste om det tidigare men hittar det inte nu ..
Hur kan man få uppgifter från Krigsarkivet?

[Lars Edmark]

Du finner återigen svaret på Hans sida.
 
Det är ett inskrivningsnummer som består av löpnummer, kompaniområde och årtal.
Löpnumret användes i inskrivninglängden för området.
Din soldat är inskriven som nummer 161 i Väsby kompaniområde, Västmanlands regementes inskrivningsområde, inskriven 1891.
 
Krigsarkivet har uppgifter, men du hittar som sagt väldigt mycket info på Hans sida.
 
Mvh
Lasse
 
(Meddelandet ändrat av Edm 2010-08-28 00:12)

[Ann-Marie Lindbergh]

Återigen tack för svar! Jag har läst på Hans sida, och jag vet inte om han har för mycket info, eller om jag har svårt för att fatta. Skulle i alla fall vara kul att få se soldatens akt, kanske t om finns nån bild på honom, och varför han blev kvar så kort tid .. jag gräver vidare

[Viveka Eriksson]

Hej!
 Jag undrar om soldater på den finska sidan före 1809 finns med i krigsarkivet och om det finns på svenska.
T.ex i Kemi och Tervola i Österbotten?
Hälsningar Viveca

[Antoinette Herron]

Hej
 
Jag undrar om man kunde få soldatnamn på andra sätt än att vara soldat. Vad jag vet så arrenderar min ana ett soldattorp i några år, eventuellt har han gift sig med soldatänkan. De flyttar vidare, och därefter kallar han sig oftare och oftare för Mattis Petersson Lyd, och hans söner blir Mattisson Lyd. Kan han ha köpt sig namnet, eller kan det ha följt med änkan?
 
Jag har kollat med soldatregistret men hittar ingen Lyd som passar.
 
Detta har satt griller i huvudet vill jag lova , så jag blir mycket tacksam för svar..........
 
 
MVH
 
Antoinette

[Gunnar Håkansson]

Hej, Antoinette!
Det beror mycket på tidpunkten. Före 1860, ungefär, var det bara soldater, som bar soldatnamn. När de tog avsked från tjänsten, återgick de till sina förutvarande patronymika. Sedan mjukas namnbruket upp, soldaterna behåller (ibland) sina soldatnamn, och även barnen antar så småningom dessa. Så om händelsen du refererar inträffade efter 1880, kan Mattis mycket väl ha tagit sig namnet utan vidare - det fanns inget namnskydd på den tiden. (Tidpunkterna varierar något över landet; mest konservativt längst i söder.)

[Antoinette Herron]

Hej Gunnar!
 
Tack så mycket för det snabba svaret.  
 
Tyvärr fördjupas nog mysteriet.
 Detta börjar ca 1821 när Peter Mattisson arrenderar Tollstorp Häggagårds soldattorp i Hovmantorp, Kronoberg. Jag tror han gifter sig här, de får i alla fall 3 barn här. Det är med barnet Johan Olof f 1820, och hans död, 1821, som det i dödsboken står Lyd. Inget Mattisson. Ännu mer förvirrande blir det av att 1822 får de en son som de döper till samma namn, Johan Olof. De flyttar snart till Hemmesjö, Kronoberg, och jag har spekulerat i om Johan Olof nr 2 fick namnet som bekvämlighet, för att flyttattesten redan var skriven, efterskickad, eller liknande.
 
I Hemmesjö skrivs det i husförhörslängderna Peter Mattisson Lyd och han verkar köpa eller skaffa sig andelar i eller av gårdar. I husförhörslängderna vid gårdar etc. som han inte bor på, har prästen ibland skrivit Eges av Peter Lyd, under Peter Lyd. Lyd verkar användas mer i juridiska sammanhang.
 
Han verkar köpa en backstuga Hälledahl, som gradvis förvandlas till torp Lybeck, senare Lilla Lybeck och hans son (Mattis Petersson Lyd) bor till slut på Stora Lybeck. Fick man döpa om backstugor och torp hur som helst?
 
Fanns det andra yrken som man kunde få tillnamn ifrån?
 
Det finns både Mattisson Lyd och Petersson Lyd i soldatregistret, men de stämmer inte, fel förnamn, område, tidsperiod.
Om någon vill dubbelchecka:  
 
Peter Mattisson Lyd f 1792 07 29 i Linneryd, Kronoberg, hustru Kersstin Andersdotter f 1789 07 19 Herråkra, Kronoberg.
 
 
MVH
 
Antoinette

[Gunnar Håkansson]

Att man uppkallade ett nyfött barn efter ett avlidet var mycket vanligt. Troligen hängde denna sed samman med att förnamnen gick i arv så att förste sonen fick namn efter farfar, andre efter morfar osv, och man ville förstås inte, att något namn skulle försvinna på vägen. Men seden att låta ett nyfött barn ta upp ett avlidets namn höll i sig längre än seden att återanvända äldre släktingars förnamn.
Som jag skrev förut: det fanns inte skydd för namn (utom möjligen adliga) före 1901, och även därefter var skyddet svagt. Ville någon heta Lyd, så fick han det. Backstugor och torp och även större gårdar döptes om ibland, så även hela byar. Och innebörden av torp varierar en hel del.
Du undrar, om andra yrken än soldatens medförde automatisk namnändring. Jodå. Om en bondson blev präst, så tog han sig ett annat namn redan vid akademien. Smeder lär också gärna ha bytt namn. Och den som etablerade sig som borgare i en stad brukade byta namn.
Intet är beständigt!

[Steffen Colding]

Tydning af Mönsterrulle
Hinneryd, Sunnerbo kompani  
Svar A0028335_00697
 

 
Hvorfor blev Bengt afskedet? Han blev ikke gratialist.
 
Hälsningar
 
Steffen Colding

[Stefan Dake]

Hej Steffen!
 
Där står:
1856 den 1 mars erhållit Afsked ad interim, ersatt med Rekryten........
 
ad interim innebär att han fick avsked mellan två generalmönstringar.
 
Sedan betydde ordet avsked inte detsamma som idag, att man fick sparken. I så fall blev man 'avförd' eller 'struken'. Ett 'avsked' var ett hedersamt sådant. Att han 'erhållit' avsked tyder på att han själv har begärt det. Orsakerna kan ju naturligtvis vara många, ålder (c:a 50+), sjukdom eller han kan ha ärvt en gård/hemman.
Gratialist blev man t. ex. om man blivit skadad i tjänsten och oförmögen till arbete eller över 50 år gammal och/eller tjänat mer än trettio år.
 
I det aktuella fallet såg jag att Bengt Kraft flyttade 1856 till Tönnersjö i Halland där han blev skogvaktare på Alslövs säteri. Han bytte jobb helt enkelt.
 
Hinneryd AI:11 (1851-1856) sid. 2.
Eldsberga AIa:9 (1855-1857). Innehåller Tönnersjö. Boken är opaginerad men familjen finns 8 sidor från slutet.
 
Hälsningar
 
Stefan
 
(Meddelandet ändrat av Bobbo 2010-09-29 17:08)

[Inga-Britt Lundström]

Hallo där!
 
Sitter och stirrar på ett soldatnamn och kan inte bestämma vad de gamla bokstäverna har smitt ihop för ett ord. Det gäller en soldat Erik Olofsson i Sundom När hans son Nils Ersson föddes 17350902 står faderns som Erik - men vad mer - oläsligt för mig. Om någon vill ge sig in och försöka sig på att hjälpa mig så finns det på C:2 1987.51.43500 1726-1742.
Mycket tacksam för svar!
Inga-Britt

[Karen Marie Knudsen]

Kære Inga-Britt.
Der står:
Faderen soldat Erich Sidst.
Med venlig hilsen Karen Marie Knudsen,Ærø; Danmark

[Inga-Britt Lundström]

Karen Marie Knudsen.
Ett hjärtligt tack till dig från mig här uppe i Norrbotten Sverige för att du hjälpte mig med den svåra texten till soldatnamnet Sidst! Jag har aldrig stött på det namnet förr.
Med vänlig hälsning!
Inga-Britt

[Inga-Britt Lundström]

Hej igen!
 
Åter har jag fastnat i ett soldatnamn med efterföljande familjemedlem-mar.
Det gäller namnet på fadern till Ella/Helena Andersdotter som enligt födelseboken är Anders Kröger, C:2 1987.51.34500 1726-1742.Jag har efter idogt sökande inte hittat familjen i Sundom i HFL.
Enl.födelseboken är hon född Ella men kallas bl.a.i vigselboken för Helena,C:3 1987.52.85000 1743-1764  g d 10121758, med fjärdingskarl Nils Ersson i Sundom). Vore roligt veta om jag är på rätt spår.
Mvh
Inga-Britt

[Alan Dufberg]

Hej!
Jag söker upplysningar om soldaten Bengt Hornberg, bosatt i Hyssna sn i Marks Hd, Älvsborgs län.
Han gifter sig 1722 1/4 i Hyssna med Karin Olofsdotter och paret får barnen
Maria f 1722 28/10
Bengt f 1728 7/11
Anna f 1729 19/1
Eventuellt kan paret ha fler barn, Hyssna kyrkbok är efter 1729 i stort sett oläslig.
Tacksam för alla uplysningar!
Alan Dufberg

[Eivor Andersson]

Hej Alan,
 
Detta fanns i Centrala Soldatregistret av DIS:
 
Aktnummer: ÄR-00-0195-1714
Hornberg, Bengt  [Bengtsson]  
 
  Född:  1689  
  Död:  1742-10-21  
   
  Regemente:  Älvsborgs regemente  
  Kompani:  MARKS KOMPANI  
  Socken:  Hyssna  
  Rote:  Rya Nolgården  
 
Hälsningar Eivor

[Alan Dufberg]

Hej Eivor,
 
Tack för ett supersnabbt svar!
Jag sökte själv på Soldatregistret, men utan att få träff, troligen därför att jag hade lagt in även hustruns namn. Det skall man tydligen inte göra.
 
Tack för hjälpen!
Alan

[Solveig Persson]

Hej, jag letar efter en soldat Olof Daniel Borg, jag vet inte när eller var han är född. Han var gift med Ann Jacobsdotter född 1800 i Ödsmål, de hade en dotter Olena Dorothea Olsdotter född 1829 i Ljung. Hon blev mamma till min mammas farmor, därför är jag nyfiken på vem Olof Daniel var. Vet någon något om honom? Jag letar i blindo. Vänliga hälsningar Solveig Persson

[Åke Holmberg]

Till Solveig
 
Ingen 100% men det kan vara en början att gå vidare med. Följande har jag hittat:
 
Ljung C:3 dödbok page 163 (svar). 1828 december Soldaten Olof Borg 22 år död i (?) bränt  
GMR 1832 Bohus regmt rote 87 Lunden; soldaten Olof Borg död d 8 dec (han var soldat för rote 87 Lunden i Forshälla socken, utan soldattorp fick kontant ersättning)
GMR 1828 Bohus regmt rote 87 Lunden; ersätter Soldaten Olof Lund den 20 Januari 1826, anges då som ogift.
 
Lycka till Åke

[Solveig Persson]

Tack för hjälpen nu har jag något mer att gå efter. Skall leta i Forshälla där kanske finns mer. Hälsar Solveig.

[Peter Schmidt]

Hej
Är det någon som kan hjälpa mig vidare från dessa data:
Soldat Anders Sjö, född 1797-07-17 troligen i Åmål, död.
Gift med Maria Andersdotter, född 1804-03-26 i Tydje?
Boende i Östra Sjögars Solds???
Tror han dog i 35-40 årsåldern?, kommer namnet Sjö efter sjögar?
//Peter

[Peter Schmidt]

Hej igen
Har försökt hitta mer om Anders Sjö, det är svårt att utläsa födelsedatumet, jag skrev nog fel tidigare.
Tror det skall vara 1793-03-17, finner honom inte i DIS.
Första hustrun, Ingeborg Nilsdotter, 1778-09-06, död 1827-12-18
//Peter

[Eva Dalin]

Hej Peter.
 
Anders Sjö var soldat vid Västgöta-Dals regemente och  
tillhörde rote nummer 113 Östra Sjögar av Tössbo kompani.
Enligt rullan 1835 dog han 23 juni 1834.
 
MVH
Eva Dalin
 

 
 
Västgöta-Dals regemente, Generalmönsterrulla 1835  
SVAR Bild-id A0028563_00261