ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Regementsskrivare  (läst 4791 gånger)

2000-07-22, 15:30
läst 4791 gånger

Karl-Henrik Pettersson

Jag har kommit i kontakt med en regementsskrivare Samuel Rudin (född 1746) i Linköping, en person som jag i och för sig skulle vilja veta mera om.
    Men frågan här gäller hur det kom sig att just regementsskrivare, en slags ekonomichefer vid dåtidens/1700-talets regementen, i många fall blev stora fastighetsägare (som också Rudin var). Det är belagt i forskningen att det förhåller sig så. Men varför? Vad det tillgången till kredit? Och i så fall vem stod för krediten? Någon som vet?

2002-09-28, 00:02
Svar #1

Staffan Willén

Jag har ett antal regementsskrivare i släkten på Södermanlands inf.reg. runt sekelskiftet 16/17 boendes i Tjärstad, Björkvik s:n. (Håkan Uggla, Abraham Bergengren och Jonas Aulin). Var kan man läsa om reg.skr./auditörens roll? Finns reg.skr. (namn, anställningsperiod etc) upptecknade någonstans, och i så fall var? Kunde flera personer vara regementsskrivare på samma regemente samtidigt?

2002-09-28, 11:49
Svar #2

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Staffan! Vid de indelta regementena fanns det normalt en regementsskrivare, som till sin hjälp hade två mönsterskrivare. Dessa tillhörde regementets stab och avlönades mestadels med boställen. Skrivarna var nödvändiga för att regementschefen väl skulle kunna utöva sitt ämbete. De hade gott anseende.  
 
Regementsskrivaren vid Södermanlands regemente avlönades inom ramen för det av Carl XI fastställda militära indelningsverket med bostället Vida i Bergshammars socken. Längre fram tilldelades regementsskrivaren istället det ännu bättre bostället Etlesta i Halla. Detta hade ursprungligen varit anvisat åt kaptenlöjtnanten vid Livkompaniet. Denne fungerade i praktiken som kompanichef.  
 
Bostället Tjärsta i Björkvik var från början delat anvisat åt såväl en mönsterskrivare som åt fänriken vid Gripsholms kompani. Gården gav god avkastning.
 
Se Grill!
 
Bengt

2003-01-02, 22:09
Svar #3

Utloggad Ann-Marie Björk

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 61
  • Senast inloggad: 2008-08-25, 22:06
    • Visa profil
Hej Staffan Will?n!
I min släkt finns Kristina Aulin Bergengren, född 1723. Hon var gift med Mårten Edman (1706-1784, död i Halla)
Kan denna Kristina Aulin Bergengren vara släkt med Dina regementsskrivare i Södermanland? Hon var min mf mf mf m.
Kristina Aulin Bergengren och Mårten Edman hade en son, Karl Edman (1756-1812)gift med Maria Margaretha Haeren (1769-1857)
Hälsningar  
Ann-Marie Björk i Gävle

2003-01-28, 03:03
Svar #4

Staffan Willén

Hej Ann-Marie,
 
Visst känner jag Kristina Bergengren. Pappa hennes är omnämnda Abraham Bergengren (dock är jag inte släkt med honom, däremot hans fru och tillika Kristinas mamma, Catharina Uggla - min ff mm fm fm)
 
Abraham (f. 1686) dog 20 aug 1723 i Tjärsta, Björkvik s:n med en väntande fru. Dottern Kristina föddes 5 sept 1723 i Tjärsta.
25 maj 1724 gifte Catharina om sig med Jonas Aulin (min ff mm fm ff). De fick dispens då erforderligt änkeår inte uppfyllts. Genom giftemålet stadfästes att Jonas fick bli Kristinas nya pappa.
 
Mer har jag inte om Abraham, men däremot om Catharina Uggla. Hon föddes 1687 och dog 28 feb 1728. Hon hade då varit gift tre gånger. 1:a gången med Nils Schillinger, Häradsskrivare, ett barn mig veterligen.
 
Vem hennes föräldrar var gör mig gråhårig. Jag tror starkt (men har inga bevis) att det var en viss Håkan Uggla (d. 29 nov 1710) och Margareta Runsvik (f. 31 mars 1662 och d. 5 jul 1704 i Tjärsta). Håkan flyttade förmodligen till Stockholm efter Margeretas död och gifte sig där med Ursula Standaert.
 
Har du någonting på Catharina Uggla och hennes föräldrar? Hon är ett riktigt släktforskarspöke.
 
/Staffan

2006-10-02, 23:46
Svar #5

Sven Wallerstedt Billdal

Hej Staffan!
 
Att Catharina Uggla var dotter till Håkan Uggla framgår bl.a. av ett par mål i Oppunda häradsrätt [Södermanlands renoverade domboksprotokoll för år 1717 (VT fol. 54, ST fol. 128 baksida)]. På RA har den aktuella domboken beteckningen vol. 41.
 
Hjärtliga hälsningar
 
Sven W

2007-09-02, 14:39
Svar #6

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Finns det några tips om hur man bör gå tillväga för att följa en regementsskrivare och regementsauditör i rullorna i början av 1700-talet?
 
Jag försöker kartlägga en person som var just detta i Upplands femmänningsregemente till häst 1709-1711 och därefter transporterades till Adelsfanan 1711.
 
Är intresserad av att följa honom både framåt och bakåt i tiden.
 
Som tidigast återfinns han i en vigselnotis 1705 i Örebro och uppges då vara mönsterskrivare (okänt var).
 
1712-1713 är han belagd på Eed i Börstil socken (C) och 1719-1727 på Ängeby i Börje socken (C).
 
Alla tips tas tacksamt emot!

2007-09-02, 21:42
Svar #7

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Hej Martin!
 
Har du tittat i Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k. männingsregemente till häst och ståndsdragoner (skrifter utgivna av personhistoriska samfundet 9), Stockholm 1916?
 
De innehåller förteckning över t.ex regementsskrivare och regementsauditörer (vid bl.a Upplands femmänningsregemente till häst)
 
Mvh
Magnus

2007-09-03, 10:52
Svar #8

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Tack för tipset Magnus.
Det var faktiskt där jag funnit att han var vid Upplands femmänningsregemente till häst 1709-1711. Det borde jag nämnt.

2007-09-03, 19:14
Svar #9

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Hej igen!
 
Vad heter personen ifråga?
 
Upplands 5-männingsregemente till häst (Bennets regemente) inkvarterades kort efter slaget vid Helsingborg 1710 28/2 i Västra Göinge härad i Skåne.
 
Adelsfanans regementsskrivare hade boställe (enl. Grill) i Stockholms län, Frösåker härad, Börstil socken, Edh (boställets namn).  
 
Mvh
Magnus

2007-09-03, 20:32
Svar #10

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Det stämmer bra med att regementsauditören Pet(t)er Örbiens och Catharina Lidius dotter Margareta Catharina var född 1714 i Börstil. Margareta Catharina (eller Catharina Margareta som hon också kallas) dog 1779 i Vänge sn och var gift med kh Jacob Engman.
 
Petter Örbien var regementsauditör vid Upplands 5-männingsregemente till häst 1709-1711.

2007-09-04, 16:45
Svar #11

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Precis som Staffan skriver gäller frågan Petter Örbien (m.fl. stavningar), avliden 1727 i Ängeby, Börje sn.
 
Familjen återfinns på Edh i Börstil från mantal 1713. 1712-12-11 är hans hustru Catharina Lidia dopvittne och uppges då vara bosatt där. Sannolikt så flyttade familjen dit när Petter transporterades till Adelsfanan.
 
Mantalsuppgiften ovan är det tidgaste belägget för Petter Örbien om man bortser från vigselnotisen i Örebro 1705.
 
I vilka källor skulle man kunna få information om var Petters Örbiens familj var bosatt under hans tid vid 5-männingsregementet?
 
Som jag fått berättat för mig på annan plats här på Anbytarforum var dessa regementen inte reguljära indelta regementen, utan tillfälligt uppsatta, vilket borde betyda att de inte hade vanliga boställen.
 
Intressant är att Petters son bergsfogden Erik Örbien uppges i hfl vara född 1712-03-21 i Börje sn, men återfinns varken där eller i Börstil.

2007-09-04, 19:13
Svar #12

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Hej!
 
Min erfarenhet (från Skåne) är att officerarna (och likvärdiga) med familjer vid männingsregementena återfinns i städerna. De var kontant avlönade och hade inga boställen(indelningar).
 
Däremot männingsryttarna med familjer återfinns oftast hos rusthållarna.
 
Mvh
Magnus

2007-09-05, 12:44
Svar #13

Lars Handberg

Ta en titt i uppslagsverket Karl XII officerare av Levenhaupt (osäker på stavningen).
 
Krigsarkivet har en serie avlöningslistor årsvis där man kan söka upp regementet och eventuellt kan det finnas notering om var han kommit ifrån innan. Jag har också funnit en lista över tidigare officerare som söker tjänst 1709 för Jönköpings regemente där det är antecknat vilken tjänst personen innehaft tidigare, kan möjligen finnas motsvarande lista för Upplands femmännings.
 
Annars tror jag han startar sin militära bana 1709, då armen byggs upp på nytt. Hans ålder kan ju ge något tips om detta.

2007-09-06, 14:34
Svar #14

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Tack för tipsen!
 
Petter var mönsterskrivare redan 1705 (okänt var), vilket framgår av vigselnotisen i Örebro stad detta år.
 
Hans ålder har jag ännu inte kunnat fastställa. Det finns ingen begravningsbok för Börje socken 1727 då han enligt hfl avlider. Inte heller hfl ger någon information.
 
Petter var ju från 1709 verksam som regementsauditör. Krävdes det någon form av formell utbildning för detta? Auditören var ju en juridisk tjänsteman om jag förstått saken rätt, så det känns som om så skulle kunna vara fallet.

2007-09-07, 12:55
Svar #15

Lars Handberg

Martin,
 
När det gäller utbildning så vill jag passa på att slå ett slag för följande länk där man kan finna nästan allt om regemente och krigshistoria.
 
http://www.algonet.se/~hogman/slregemente-d.htm  
 
En fantastisk bra sida för den som forskar i soldater och officerare, som ständigt uppdateras med ny information.
 
mvh
Lars Handberg

2010-02-17, 11:56
Svar #16

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag har en regementsskrivare 1639. Jag undrar vilken position och uppgift han hade. Fanns det även mönsterskrivare vid samma regemente ? Finns regementsskrivaren med i mönsterullor ? Är det troligt att han avlönades med ett boställe ?
LOE

2010-02-18, 10:01
Svar #17

Utloggad Åke Holmberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 416
  • Senast inloggad: 2024-01-11, 10:51
    • Visa profil
    • www.dis.se
Hej
 
Du kan läsa vad och hur och skillnader på Hans Högmans hemsida http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm

2010-02-18, 23:22
Svar #18

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Hans Högmans sidor är informativa och trevliga, men det finns inte så mycket om början av 1600-talet. Det verkar ändå rimligt att anta, att regementsskrivaren hade hand om ekonomi och administration på regementsnivå. Det får väl ses som en civilmilitär befattning på officersnivå. Men, hur rekryterades en regementsskrivare ? Man kunde väl inte skriva ut en sådan ? Och hur skedde avlönandet - med boställe och/eller kontant och/eller naturaersättning ? Vem tillsatte en regementsskrivare ? Fanns det en karriärväg till resp från en sådan befattning ? Var regementsskrivaren med i fält eller satt han på kontoret i regementsorten?
LOE

2010-02-19, 12:45
Svar #19

Leif R. Blom

L-O, se även Bengt Rurs svar ovan. Den regementsskrivare jag har mest erfarenhet av är Erik Sundel, som tjänstgjorde vid Livregementet till häst 1700-1714.
Även hans far Erik Sundelius från Västergötland var regementsskrivare och inskriven vid Åbo Akademi 1651. Han tjänstgjorde vid Åbo läns kavallerireg. från 1657 och ägde en fastighet i Åbo. Erik d.y. inskrevs i Akademien 1678 och tjänstgjorde först som bokhållare hos översten vid Livregementet Jacob Spens innan han med honom anslöt till krigsskådeplatserna 1700. En karriärväg var väl att man gick från fältskrivargesäll till mönsterskrivare och vidare.  
Erik hade till sin tjänst tydligen en adjutant, Axel Weinberg, en e.o. fältskrivargesäll, Christian Kr?ger och en fältskrivargesäll, Lars Browallius.
I krigstid var regementsskrivaren tydligen med i fält och Erik har med sina skrivare författat ett Likvidationsförslag utvisande de i Ryssland fångne över- och underoff. samt stabsbetjente för Livregementet till häst. Till ultimum dec 1710. Tydligen ändå bara de fångar, som fanns i Solikamsk.
Skrivarna noterades i rullorna och de hade i förekommande fall boställen.
Även här är uppgifterna naturligtvis hämtade efter indelningsverkets genomförande.  
Mvh Leif R.

2010-02-19, 13:42
Svar #20

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Lars-Olov,
Kan inte ge Dig några direkta svar, men kan berätta om att jag funnit regementhistoriken för t ex Östgöta regementena väldigt lärorik - om Du inte studerat någon sådan. När jag höll på med Östgöta ryttare för samma tid som Du anger, lånade jag mängder med rullor och tillsammans med uppgifterna i regementshistoriken, kunde jag få en rätt bra överblick över vem som höll hus var.
Vill Du berätta var Din regemtsskrivare höll hus - eller kanske vi stör Din forskning då? I så fall säger jag som Robert Gustafsson när han är reggiegubbe - Rispeckt  (uttalas på Kalmaritiska)  
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2010-02-20, 12:42
Svar #21

Utloggad Kjell Holmåker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 165
  • Senast inloggad: 2018-03-23, 18:31
    • Visa profil
Hej Olle!
Med tanke på vad du skriver ovan så har du kanske stött på Nils Andersson, regementsskrivare vid Östgöta Kavalleri från 1636. År 1651 fick han ett donationsbrev på hemmanen Danskebo  och Basteberg i Malexanders socken i utbyte mot Ås i Svanshals socken. Han blev bosatt på Danskebo. Vet du något om var han bodde på 1630- och 1640-talen? Bodde han på Ås? En formulering i donationsbrevet antyder att han kan ha bott på Danskebo (eller Basteberg) redan före 1651.
Hälsningar,
Kjell H.

2010-02-20, 15:28
Svar #22

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Kjell,
Det enda jag har kvar som anteckningar av den forskningen - förutom det jag sökte - är ett register jag gjorde på ryttarnamn 1621-1647, samt en del senare ströfynd i olika längder. Dock minns jag Danskebo och Basteberg av andra anledningar:
Måns Nilsson (d 1691), bonde i Basteberg, tror jag finns bland min frus anor - och i alla fall i min bas.  
 
Danskebo mindes jag svagt och fick leta lite...:
 
Vid Norra Vedbo-tinget 1659-09-19 förekommer följande:
 
5.  Nils Andersson i Danskebo från Malixanda Sochn, taler till Nils Larsson i Wagnzwijk om en liten guldkedia till wicht it lodh, som hans hustro lonte Nils Larsons hustro tå hon war piga och wille resa till marknas fordrandes dhen igen.  Nils Larsson swarer at hans hustro lonte ingen Kiedh af henne, dom b:t hustro neker; Klaganden inlegger tuenne witnesskriffter den ena Dat. d 13 7ber 658 gifuen af fru Elsa och f. Anna Armskölder, Sone Månsson och Måns i Baseberg, huarutij de bekenna at Sal.h. Anna i Danskebo, sadhe sig utlont hafua Kiede, god om it lodh gull; den andre Dat. d. 5 Octob. 658 gifuen af Per Hansson i Lönestorp, huilken witner effter sin hustrus h. Karin Johansdotter ordh, at hon hafuer offta berättat at h. Margreta lonte samma Kedh.  detta skötz till Nembden, och begerte deres betraktande her Uthinnan; huilka sade sig desse lösa witnesskriffter ej gilla Kunna för skelige orsaker skäll; ty pålades Klaganden skaffa better bewijs till sin Klagomål.
 
Men det var ju inget svar på Din fråga, men kanske intressant om Du inte hade anteckningen.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-02-20, 15:43
Svar #23

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Tack för alla bidrag ! Jag tog väl en genväg (!) via Forumet för att snabba på min forskning.  
 
Lite vidskeplig är jag nog, så jag ska inte nämna personens namn (alldagligt), för jag är inte ens säker på att det är rätt person.
 
Det gäller Nylands infanteriregemente. Turligt nog har det 2006 utkommit en bok om detta, så jag har fått en bra start. Dock är denna skildring mycket fylligare fr o m indelningsverkets tid, med kompletta listor på boställen mm. Men indelningen byggde väl på traditionella förhållanden, så man kanske kan få uppslag om gamla boställen i listorna.  
 
Jag har skummat igenom Krigskollegiets korrespondens (det finns ett fantastiskt, gammalt register till både registratur och brevböcker, med sammanfattningar av skribent och ämne). Där förekommer det påstötningar till regementsskrivare, att inkomma med regementets räkenskaper, med jordebok. Jag har också sett tecken på att de höll i avlönandet, åtminstone av officerare. Detta är goda nyheter, eftersom avlönandet på den tiden var så krångligt och ofta in natura och genom anvisning. Detta betyder mycket smaröre med landshövding och andra befattningshavare, men också med handelsmän osv. Tvister var ju en del av vardagen, till lycka för oss forskare. I mitt fall var det en stor arvstvist, som bl a upptog en trettioårig fordran i en löneutbetalning, som förmedlats av just regementsskrivaren, vars kvittens blev ett bevis. Flera av aktörerna var ju då avlidna, så en hel massa andrahandsfigurer dyker upp på scenen.
 
Det visade sig finnas en hel del rullor från regementets tidiga historia (bildat 1626) och där kunde jag se att regementsskrivaren varit mönsterskrivare tidigare - det ser ut som att han och ytterligare en mönsterskrivare delade på kompanierna, åtminstone hade han flera kompanier.
 
En årssammanställning har skrivits under av regementsskrivaren, men under denne har ytterligare en i staben skrivit under. Dennes titel är nästan oläslig, men den ser ut som Retegångswebel och ....skrivare. I korrespondensen förekommer denne person som proviantskrivare  och generalskrivare. Dessa titlar passar dock inte in på texten i rullan.
 
Årssammanställningen är f ö upprättad i Riga av regementsskrivaren, som dessutom markerats närvarande i tabellen under hela året. Av historieboken framgår att en stor del av regementet låg i garnison i Riga under flera år, så åtminstone i sådana fall var regementsskrivaren med i fält. Frågan är, hur man skötte de olika regementsdelarna, som kunde vara förlagda på olika orter. Det fanns nog ett sinnrikt system av ställföreträdare och assistenter.
 
Så långt efter några timmar på KrA - det finns nog mycket att gräva i där, på RA och senare på finska RA.
 
Jag kan tillägga följande från gamla ”Ugglan”:
 
Regementsskrifvare. Krigsv., kallades en vid
hvarje svenskt regemente eller motsvarande enhet
alltsedan regementsindelningens införande anställd
civil tjänsteman, som omhänderhade de ekonomiska
göromålen inom regementet, såsom vakans-och andra
afgifters uppbärande, lönernas uträknande vid
de indelta regementena, aflönings utbetalande och
redovisningars uppgörande.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 16:14)
LOE

2010-02-20, 17:00
Svar #24

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Vad betyder förresten civil tjänsteman ? Han hade förstås ingen stridande roll, men var han verkligen civilanställd ? Det verkar ju f ö som att han avlönas av krigsstaten. Gick han rentav omkring i civila kläder ? Vad kan det betyda för rekryteringsvägen - var han en långväga, skrivkunnig, soldat eller mera troligt en direktrekryterad präst- eller ämbetsmannason ? Regementsskrivartjänsten torde väl då vara slutposten  i karriären på regementet, därefter kunde allehanda ämbetsmannatjänster följa.
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 17:02)
LOE

2010-02-20, 19:20
Svar #25

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Lars-Olov,
Som Du kanske vet finns det något i dessa sammanhang som kallas officerares vederlikar; Det var prästerna, auditörerna, barberarna (läkarna) och regementsskrivarna vid förbanden. Kom på att jag kan kolla i Kungl första livreg. hist, femte delen, biografiska anteckningar, som jag innehar.
När jag kollar de tidiga regementskrivarna där är de tidigare mönsterskrivare, skv skrivare o s v. Ser inte ut att vara stridande från början. Erik Andersson f 1608 t ex är bondson, Jesper Stensson Lindemarck f c:a 1641, var son till en kronofogde ...
Ja - Regementsskrivartjänsten torde väl då vara slutposten i karriären på regementet, därefter kunde allehanda ämbetsmannatjänster följa. Ser att ovanstående blev kronofogde t ex ...
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-02-21, 16:41
Svar #26

Utloggad Kjell Holmåker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 165
  • Senast inloggad: 2018-03-23, 18:31
    • Visa profil
Hej Olle,
Tack för svaret. Det citerade målet är intressant, för det ger upplysning om Nils Anderssons andra hustru Anna Larsdotter, som annars bara är känd från en mantalslängd. Hon namnges i 1658 års längd, men finns inte år 1659. Nu framgår att hon var död 13 sept. 1658.

2012-04-17, 00:05
Svar #27

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
När jag nu råkat titta in på denna sida igen, kan jag komplettera med lite information från mitt speciella fall.  
 
Regementsskrivarbefattningen tillsattes av Krigskollegiet, som utfärdade fullmakt och i fall av utrikes tjänst ett respass. I mitt fall var detta 1637, så fullmakten skrevs under av kollegiets president, som då var en viss fältherre Jacob de la Gardie, riksmarsken. Det verkar alltså vara rätt hög kaliber på befattningen. Man kunde vid sidan av regementsskrivarbefattningen vara mönsterskrivare i ett par kompanier. Vid den tiden ingick inget boställe vid detta regemente, men mycket tyder på att han hade råd med ett ansenligt ställe. Regementsskrivaren skulle dels avge en trohetsed till Majestätet och lämna till kollegiet (som jag hittat), dels lämna en kautionsskrift till provinsialskrivaren. Denne var nästa högre befattningshavare i den ekonomiska hierarkin och svarade inför Krigskollegiet eller dess representant för ekonomin  vid regementena i en region, t ex Finland. En regementsskrivare behövde inte vara adlig men provinsialskrivaren skulle jag tro hämtades ur adeln. Åtminstone min regementsskrivare skrev brev direkt till Krigskollegiet och t o m till drottningen, så självförtroende verkar ha följt med tjänsten. Mycket tyder på att regementsskrivaren inte satt på kontoret, utan for omkring i det ”uppland” som sörjde för regementet, i detta fall delar av Finland. Resultatet kan bl a beskådas i from av kvittenser i länsboksverifikationerna. Det var ett hårt arbete att driva in de medel som socknarna hade ålagts att bestå regementet med och i många fall blev det tvister. Regementsskrivaren återfanns därför ofta i häradsting och rådhusrätter. I mitt fall reste regementsskrivaren bevisligen omkring i Finland och ibland över till Stockholm. Om denne herre var unik eller typisk vet jag inte, men tydligen kunde man bedriva avancerad ”derivathandel”, dvs göra mellanaffärer med leveranser avsedda för regementet. Om t ex priserna på spannmål var bättre i Stockholm än i Riga och Åbo, kunde man sälja ett parti på termin för senare leverans och leverera pengar efter finska priser till regementet i Riga. Mellanskillnaden stoppade man i den egna fickan. Om sedan skörden slog fel eller någon som handlat med kontraktet dog, så kunde komplicerade tvister med svindlande belopp bli följden. Jag har tolkat skeendena som att regementsskrivaren hanterade belopp som kunde vara en storleksordning större än hans egen årslön. Systemet med kautioner, dvs borgensförbindelser, tillämpades på alla ämbeten med ekonomiskt ansvar. Detta innebar, att befattningshavaren var personligen betalningsansvarig för den hanterade ekonomin och de s k löftesmännen trädde i dennes ställe, om han misslyckades. Gick det bra med affärerna, så kunde regementsskrivaren göra sig en rejäl slant - gick det på tok, så fick han fly landet eller kastas i fängelse. Officerarna i regementet lade inte fingrarna emellan, om deras lön var i fara, så regementsskrivaren kunde nog i värsta fall frukta för sitt liv. Definitivt kunde hans egen och hela släktens egendomar beslagtas. Regementsskrivaren var alltså ingen krigare, snarare en ekonom/affärsman. Om man lyckades som regementsskrivare, låg flera civila karriärer öppna, så långt klassgränserna medgav. Jag kan tro, att befallningsman var en möjlig slutposition. Varifrån regementsskrivarna rekryterades vet jag fortfarande väldigt lite om. Säkert bland mönsterskrivare, men detta svar är ju bara att skjuta på frågan. Min gissning är, att alla möjliga administrativa/ekonomiska erfarenheter, såväl inom det militära som inom det civila samhället, kunde meritera. Mycket tyder på att man på den tiden hade ett ”nätverkssamhälle”. I klartext betyder detta, att man kunde ha stor fördel av att vara känd och väl sedd av någon potentat. Var man adlig och dessutom släkt, behövde man inte alltid vara kompetent, i övriga  fall kan man nog räkna med ett informellt meritsamhälle. Om man t ex väl skött någon bokhållar- eller fogdeuppgift hos riksrådet mm Johan de la Gardie (med ett imperium av gårdar över hela riket), låg det väl inte långt bort, att broder Jacob skrev på en regementsskrivarfullmakt vid en vakans..(de gick väl på lunch tillsammans ibland och löste lite problem på ett smidigt sätt medan de åt !). Nu var ju ”mitt” regemente knappast i strid, så jag vet inte hur regementsskrivaren skulle fungerat då. Ö h t verkade officerarna ha haft tråkigt i garnison och inte minst regementschefen ägnade sig åt att strida om sina egna pengar och egendomar i rättssalarna i st f att strida i fält - år ut och år in.
LOE

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna