Kvartermästare

[Antti Alfthan]

Jag har anfäder som har varit kvartermästare i kavalleriet; i Åbo och Björneborgs län (regemente) ca 1660, i Nylands och Tavastehus län 1706-1709. Var det en skillnad i kvartermästarens ställning och rang i äldre tider jämfört med den karolinska armen? Hur är det jämfört med infanteriet? Och hur många kvartermästare var det vanligen i kompaniet?
/Antti

[Mats Carlin]

Jag är på inget sett en expert på området, men nedanför är en del upplysningar som jag samlat.
 
Enligt Christopher von Warnstedt's Befäl och stabsbetjänte vid Kungl. Livregementet till Häst 1680-1709, Släkt och Hävd 1-1998, s.40 uppflyttades furirerna till kompaniadjudanter med den nya tittelen kvartermästare fr o m 1.januari 1674. Detta var et beslut fattat av Karl XI som förde till en stor omrockering då furirerna var yngre och ekonomisk svagare enn många av korpralerna med lång tjänstetid. Därför bytte många furirer frivilligt tittel till 2. eller 3.korpral och man flyttade upp 1.korpralerna som kvartermästare, medan furirsgraden slopades.
 
Den naturliga karriärvägen i Karolinska armeen var därför korpral, kvartermästare, kornett, löjtnant,  ryttmästare/kaptenlöjtnant/regementskvartermästare, major, överste. En del av kvartermästarna blev nog rekrutterade utifrån ekonomiska betraktningar, då några var trumpetare, drabanter och även 3.korpraler strax innan de befordrades till kvartermästare.  
 
Regementet hade dessutom en regementskvartermästare som rekruterades från löjtnanterna. I et kompani var det i utgångspunktet bara en kvartermästare, men under Stora Nordiska Kriget, dublerades många officerare   och kompaniet kunde därför ha en sekundkvartermästare i tillägg till den ordinarie kvartermästaren.

[Bengt Rur]

Mats! Såg i Grill att det oreformerade militära indelningsverket innehöll kvartermästare på stat, avlönade med boställen.
 
Enligt samme Grill disponerades de gamla kvartermästarboställena på annat sätt vid den tid då han själv skrev (1850-talet). Exempelvis hade qvartermästareskapets boställe Gillberga i Irsta socken i Siende härad i Västmanlands län då anvisats åt en fanjunkare.  
 
Regementskvartermästare med egen lön å stat fanns däremot under 1800-talet vid de värvade regementena. Inom beväringen fanns likaså två befattningar.
 
Att det i fält behövdes kvartermästare på skilda nivåer är närmast självklart.  
 
Bengt

[Mattias Persson]

Vad gör en Kvartermästare ?

[Lennart Wennberg]

Han gör allt. Han ansvarar för underhållstjänsten i ett kompani/bataljon med allt vad det medför. Transporter, mathållning, ammunitionstillgång osv. Dessutom skall han kunna leda ett kompani om det skulle krävas. Kvartermästaren tillhör ledningen av kompani/bataljon och har en mycket ansvarsfull position.
Mvh
Lennart

[Mattias Persson]

Tack för ett utförligt svar

[Lina Libell]

Kunde en korpral kalla sig kvartersmästare, och kunde en kvartersmästare vara korpral?  
 
Jag har stött på en Svante Johan Jungquist (*22/6 1770 Long sn, Vg) som i kyrkböckerna omväxlande kallas kvartersmästare och (avskedad) korpral. Exempelvis i vigselattesten från Skarstad 7/8 1801 [Skarstad C:4 sid 7] tituleras han Qvartersmästare wid Barne härads Compagnie af Wästgötha Cavallerie men enligt Barne kompanis rulla från 1802 så hade adjutant herr J A Storkenfelt varit kompaniets kvartersmästare sedan 15/11 1799. Svante Johan står under kompaniets tredje korporalskap som Corporalen Svante Johan Jungquist på 2 hästar med en Castaniebrun häst 9 år.  
 
Enligt 1795 års rulla tillträdde han tredje korpralskapet när Qwartersmästare Johan Jungquist erhållit afsked d: 24 april 1793 och samma dag till denna indelning befordrad volontair Corporalen Sven Johan Jungquist. Jag tror att Johan Jungkvist var Svante Johans far men har inte hunnit kolla hela faderns karriär ännu. Å andra sidan väcker det funderingar om varför en man som i rullorna tituleras kvartersmästare samtidigt skulle nöja sig med en kopralstjänst? Kvartersmästare var väl etablerade underofficerare medan korpralerna stod närmast manskapet.
 
Svante Johan står skriven för tredje korporalskapet vid generalmönstringarna 1798 och 1805. Tyvärr kan jag inte hitta några skannade rullor därefter så jag vet inte hur hans tjänstetid avslutades. Long sockens husförhör börjar 1810 och då står han skriven som avskedad korpral på korpralsbostället Skogsbo. 1815 flyttade fältväbeln Fredric Hjort in på bostället och efter den första hustruns död gifte Svante Johan om sig med pigan. Senare verkar han ha hamnat rejält på dekis och levde från 1820 som fattighjon vid Longs sockens Kyrkovall. Denna sociala kollaps hindrade inte att han i begravningsnotisen från 27/5 1828 kallades avskedad kvartersmästare, fast modifierat av tillägget inhyses.  
 
Jag är mycket tacksam för alla tips som kan hjälpa mig att reda ut befälens grad- och tjänsteskillnader och hur de avspeglades socialt. Det känns som ett helt nytt och okänt område för mig. Min egen koppling är med pigan och de militärer som jag stött på i släkten var alla meniga.
 
Hälsningar
Lina

[Markus Gunshaga]

Just detta har jag också funderat över, och har som exempel anfadern Erik Flinkenberg (1684-1749) vid Livregementet till häst. Hans uppgifter i generalmönsterrullorna ser ut såhär:
 
1712 - 1:e korpral Erik Flinkenberg, avancerad till 2:e kvartermästare.
1714 - 2:e korpral Erik Flinkenberg.
1716 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning.  
1722 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning. Övertar 1:e kvartermästarens syssla, samtidigt som kompaniets kornett njuter själva indelningen.
1722 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning: går Qwartermestare tienst i den afgångne Reisners stelle.  
1728 - 1: korpral med kvartermästares karaktär vid 1: korpralskapet.
 
Det lustiga är att han i de kyrkliga källorna uteslutande kallas kvartermästare. Jag ser detta som ett mindre kaos. Det mest lustiga är 1722, när Erik är förste korpral vid samma indelning, men utför kvartermästarens uppgifter, samtidigt som kornetten njuter kvartermästarens indelning.  Och 1728, när han är korpral med kvartermästares karaktär. Vad innebar detta? Han tituleras ju alltid kvartermästare i kyrkoböckerna, vad detta för att han ju ändå skötte kvartermästarens syssla, och tänkte att han då lika gärna kunde titulera sig som detta (plus att det antagligen lät finare än korpral)?
 
En annan anfader, Johan Carlberg (1794-1882) vid Södra Skånska Infanteriregementet, ser ut generalmönsterrullorna ut såhär:
1813 - furirs karaktär, förares indelning.
1814  - sergeant.
1818 - fältväbels karaktär, sergeants lön.
1823 - sergeants karaktär, fanjunkares grad.
1824 - fanjunkare.
1828 - mönsterskrivare med fanjunkares grad.
1828 - fanjunkares grad, fältväbels lön, erhöll afsked den 29 sistl. Mars, med rättighet att, som Mönsterskrifvare vid Regementet qvarstå.
 
Johan skriver i en självbiografi 1875 att han kvarstod som mönsterskrivare vid regementet bara för att kunna få ut lön - det enda han behövde göra var att närvara vid mönstringen en gång per år... Samtidigt arbetade han som inspektor och lasarettsbokhållare.
 
Precis som Lina är jag därför nyfiken på skillnaderna - det verkar alltså inte ha funnits något större sammanhang mellan grad, indelning och syssla, respektive grad, lön och karaktär?