Här finns en sammanfattning om förstärkningsmanskapet, som tydligen endast fanns under ett år, i början av 1810-talet (1811?):
http://www.algonet.se/~hogman/bevaringen.htm Där står även bl.a. att syftet var att komplettera de ordinarie regementena till full styrka utan att betunga rotarna.
Litet om hur det gick till vid uttagningen, enligt sockenstämmans protokoll från Rångedala i Älvsborgs län (Västergötland). Där skrev man den 26/5 1811 som följer:
§2 Beslutades att alla de, som denna dag bevisligen varit hemma; men icke infunno sig vid de till nästa Piges- och Annan-Dag utlyste sockenstämmor; utan då höllo sig undan, på ett eller annat sätt, voro sjelfskrifne förstarkningskarlar, innan man skred till Lottning, om den skulle behövas.
50 Rd:r R.G. lofvades för det närvarande i Leja åt hvar och en, som frivilligt och utan lottning angifver sig, att blifva förstärkningskarl. Källa: Rångedala KI:1 (1769-1843) Bild 1120 / sid 216 (AID: v69438.b1120.s216, NAD: SE/GLA/13441) Man kan väl gissa att ett sådant hot fick de flesta att infinna sig! (och Pigesdag, ska väl vara pingst, gissar jag.)
Vid nästa sockenstämma, den 27 juni 1811
(Rångedala KI:1 (1769-1843) sid 216 (AID: v69438.b1120.s216), anges hur mycket var och en (mantalsskrivna personer - överåriga, undantagsmän etc. undantagna) skulle betala enligt förordningen om förstärkningsmanskapet, så man kan kanske fundera på vad sätt denna inrättning inte belastade rotarna, för de utgjordes väl och underhölls väl av samma personer? Jag antar att det fanns andra kostnader för en vanlig roteknekt, men helt kostnadsfritt var förstärkningsmanskapet uppenbarligen inte för lokalbefolkningen.