ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Fältväbel  (läst 2504 gånger)

2001-08-29, 09:55
läst 2504 gånger

Utloggad aken

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
I Henrik Anderös lilla utmärkta bok Ordbok för släktforskare förklarar han titeln Fältväbel  som -en underofficer som skötte polisgöromålen vid infanteriet.
Finns det någon som har en mer precis eller kanske något mer uttömmande förklaring till titeln.

2001-08-29, 13:48
Svar #1

Utloggad hasseh

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 416
  • Senast inloggad: 2019-09-04, 06:41
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Fältväbel användes i Sverige fram till 1833 då denna befälsgrad ersattes med fanjunkare. Fältväbel var således en underofficersgrad och tillsammans med kvarttersmästaren den högsta underofficersgraden på sin tid. Fältväbeln  hade ansvar för ett kompanis förläggning, underhålls- och expeditionstjänst. Han ställde upp kompaniet och såg till att allt stod rätt till i rotar och leder. Han skulle kunna läsa och skriva och kunde straffa soldater för mindre förseelser.
Vad gäller bestraffning så var profossen som hade det högsta ansvaret för detta. Det fanns både kompaniprofosser och regementsprofosser.

2001-09-03, 13:28
Svar #2

Utloggad aken

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Det här var precis ett sånt svar jag ville ha. Uttömmande och dessutom exakt angivet vad en fältväbel hade för arbetsuppgifter.
Jag tackar så mycket för det.
Vänliga hälsningar
Åke Norberg

2001-09-19, 15:25
Svar #3

Rune Ek

Fältväbel Gustav Ruus är nämnd i Kullings härads (P) dombok 1700-1719 som bror till bland annat Torsten Börjesson i Rus, Långareds sn, vars far och farfar Börje resp Torsten bodde där före utan namnet Ruus. Känner någon till något mer om denne fältväbel eller om hans ev. ättlingar (ifall de bar samma efternamn, t ex)?

2001-09-20, 08:51
Svar #4

Utloggad hakan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Avdelningen Yrken är inte avsedd för efterlysningar. Så här står det under rubriken: ?Välkommen till Yrken. Här diskuterar vi forskning kring olika yrkesgrupper (vi diskuterar alltså yrkena som sådana, inte personer som haft yrkena).? Frågan om Ruus bör i stället placeras under Landskap > Västergötland eller under Släkter.

2002-12-04, 10:16
Svar #5

Göran Johansson

Inom vilka typer av regementen amvändes titeln fältväbel. Gissningvis inte inom kavalleri och artilleri? Inte heller inom de s k båtsmanskompanaierna?

2002-12-04, 12:46
Svar #6

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10748
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 09:48
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
Vilken tid avser Du med frågan? I Ulla Johansson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges arm? och flotta 1755, är det ganska lätt att få en överblick över användandet.
Anar dock att Du frågar om 1600-tal, eller?
Här är vad jag fann i mina tillgängliga böcker:
I Kungl. Första Livgren. hist., sjätte delen, Biografiska anteckningar om underofficerare, skriver Almgren : Redan från Gustav II Adolfs tid funnos av underofficerare vid varje kompani fältväbel, sergeant ...Fältväbeln och sergeanten voro egentligt truppbefäl ..Omkring 200 år bibehöllos dessa grader, en ändring skedde först 1837...
I Östgöta kav. regem. 1618-1699 redogör Stenbock på sid 12 för personalen år 1657. Någon fältväbel finns ej nämnd.
Min slutsats är att titeln/graden användes vid infanteri under 1600-talet. Hoppas fler kan bidra.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2002-12-05, 09:06
Svar #7

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Göran! Regementsväblar fanns vid 1800-talets mitt hos Livgardet till häst och hos de tre värvade infanteriregementena. Inga väblar på ordinarie stat fanns - varken då eller tidigare - vid de indelta eller genom rusthåll underhållna regementena. Så enligt Grill (1854).
 
I krigstid gällde naturligtvis något annat. Då blev det aktuellt att tillsätta fältväblar (genom kommendering eller på extra stat).
 
Bengt

2002-12-05, 22:24
Svar #8

Göran Johansson

Tack Olle och Bengt!
Era svar ger en bra ledning för ett mitt fortsatta sökande efter en fältväbeln Anders Norman f ca 1672. Han kallas vid några tillfällen också för förare.
Vänlig hälsning
Göran

2002-12-06, 21:57
Svar #9

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10748
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 09:48
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
Om jag återgår till Kungl. Första Livgren. hist., sjätte delen, Biografiska anteckningar om underofficerare, Almgren, nämns där:
Redan från Gustav II Adolfs tid funnos av underofficerare vid varje kompani fältväbel, sergeant, mönsterskrivare, förare, furir och rustmästare, ...föraren var fänrikens ställföreträdare bar fanan - så länge varje kompani hade sin - under marsch och hade tillsyn över de sjuka.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2002-12-07, 10:30
Svar #10

Lars Handberg

Hej Göran!
 
Jag har avlöningslistorna hemma för 1708 och kan kolla om jag kan finna honom där om du vet vilket landskap han var bosatt i.
 
Hälsningar
Lars Handberg

2002-12-07, 17:57
Svar #11

Utloggad rolf_liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
En liten kommentar. Omkr 1957-58 fanns  
titeln Väbel fortfarande i bruk på Svea  
Livgarde.  
Titeln var knuten till den som bl a svarade för  
arrestlokalerna, kroken.
Det var således inte tal om någon grad, utan  
mer en befattning som innehades, vill jag  
minnas, av en fanjunkare.
 
Mvh
 
Rolf L

2002-12-07, 19:55
Svar #12

Göran Johansson

Tack för alla svar!
Lars, det vore väldigt hyggligt av dig om du ville kolla avlöningslistan för 1708. . Anbytarvärden vill helst att frågor om speciella personer ställs under släkter. Om du kollar under Övriga släkter och släktnamnet Norman så finner du upplysningar om fältväbeln Anders Norman. Tack på förhand.
Vänlig hälsning
Göran

2002-12-08, 16:48
Svar #13

Utloggad stallis

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 258
  • Senast inloggad: 2011-02-09, 11:08
    • Visa profil
Hej alla fältväbelintresserade!
 
Under Linneryd,småland har jag tidigare eftelyst uppgifter om fältväbeln Per Nilsson, omtalad 1645 o född på Långalycke i Linneryd. Men jag har ännu inte fått namn på honom eller hans förfäder. Jag undrar om någon vet vilket regemente fältväblarna tillhörde som exempelvis bodde i Linneryd, Konga härad och gick yrket i arv? Mvh Anders Stallgårdh, Borås

2002-12-08, 23:14
Svar #14

Lars Handberg

Hej Anders!
 
Eftersom Linneryd ligger i Kronobergs län är det troligast att han tillhörde Kronobergs infanteri regemente.
 
Hälsningar
Lars Handberg

2002-12-09, 19:25
Svar #15

Utloggad stallis

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 258
  • Senast inloggad: 2011-02-09, 11:08
    • Visa profil
Hej o tack Lars!
Känner Du eller någon annan kanske till om det finns förteckningar över fältväblar vid kronobergs infanteriregemente vid den tid som ovannämnde Per Nilsson var omtalad? Mvh Anders.

2002-12-10, 12:50
Svar #16

Lars Handberg

Det finns rullor från 1620-1723 över samtliga regementen, finns även register att söka efter ett visst regemente. Finns på krigsarkivet, går även att beställa hos SVAR.
Dessa är en sammanställninga av regementets officerare samt soldater uppställda kompanivis. Något enskild förteckning över fältväblar finns ej.  
Någon generell arvsrätt har inte funnits, däremot är det vanligt att barnen till officerare kom in och startade som volontärer, när dom blev äldre blev dom korpraler för att senare avancera uppåt.
Normalt kunde man bara avancera till kapten eller löjtnants grad om man var ofrälse.
 
Hälsningar
Lasse

2002-12-10, 18:57
Svar #17

Utloggad stallis

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 258
  • Senast inloggad: 2011-02-09, 11:08
    • Visa profil
Tack än en gång Lars för intressant information!
Hälsningar Anders.

2003-01-23, 01:10
Svar #18

ola Jörgensen

Är det någon som känner till befattningen, Regements väbel och i så fall vad skilljer det ifrån Fältväbel?? Har en anfader Henrik Dttlof Oppman som blev befodrad från sergant till Reg. Väbel på Norra Skånska Inf. Reg.

2003-01-23, 10:24
Svar #19

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Ola! Regementsväbel var en funktion, inte en militär grad. Genom sin befordran hade Oppman troligen lämnat sitt gamla kompani för att inträda i regementsstaben. I denna fanns inte bara översten, majorerna, läkare och veterinärer, auditören samt andra höjdare utan även gevärshantverkare och liknande. Samt även regementets väbel, som ansvarade för verkställande av straff (uppsikt över arresten m.m.).
 
För att vinna mer klarhet bör nog det aktuella regementet detaljstuderas. Inte alla regementen hade en beställning för en regementsväbel.
 
Väbeln får ej förväxlas med profossen, det var den senare som handgripligen utförde utdömda prygelstraff.
 
Ett givet exempel på regementsväbel är från Kungl. Svea livgarde och år 1896. Regementsväbel var då fanjunkaren i regementet August Johansson med bostad i kasernen. Han hade lön på stat! Och denna var densamma som gällde för fanjunkarna ute på de åtta kompanierna.
 
Fältväbel är en militär grad i många länders arm?er (Finland, Tyskland, Österrike). I Tyskland var fanjunkaren däremot en officersaspirant med underofficers tjänsteställning.
 
Det vilar tidvis något tillfälligt över de svenska regements- och fältväblarna. I Carl XI:s militära indelningsverk saknas de. Eftersom de var behövliga - och detta särskilt i krig - får man väl anta att det i allmänhet rörde sig om kommenderade sergeanter eller furirer (dess sanare räknades i äldre tid också de som underofficerare).
 
Grill tar upp fyra regementsväblar på stat inom hela den indelta arm?n. Samtliga var vid infanteriet.
 
Beträffande de fem värvade regementena tar Grill upp fyra regementsväblar på stat (sådan saknades endast hos Kronprinsens husarer).
 
Bengt

2003-02-06, 19:42
Svar #20

ola Jörgensen

Hej Bengt, ett stort tack för all information, eftersom du verkar mkt väl insatt i ämnet, tar jag
 mig friheten att fråga om du möjligtvis kan tippsa mig om hur jag kan få reda på mer om
 Herr Oppman, förutom det jag hittat i Hfl od. samt general- mönsterrullan för N.S.Inf.Reg.
 Han kom nänmligen från Finland runt 1809, kanske pga Napoleon kriget? Han dog 1846 i
 Hbg och jag tror han behöll tjänsten som reg.väbel fram till dess. Finns det förteckningar
 över underofficerare i krigsarkivet?  
 Finns det förteckningar över soldater som deltog i Napoleonkriget (Har en annan anfader
 som deltog i detta med sitt förband (skånska husar reg.))  
Var får man tag på boken av Grill
 
 Stort tack på förhand Bengt

2003-02-07, 10:04
Svar #21

Bengt Nilsson

Hej!
 
Beroende förstås på när han var född kan det vara så att Oppman ingått i den finska arm?n fram till krigsslutet 1809. När den upplöstes kan Oppman ha stannat kvar i Sverige och fått tjänst vid norra skåningarna. Om det förhåller sig så lär det finnas ett och annat i handlingarna rörande finska arm?ns upplösning. Som Döbeln blev chef vid regementet 1811 finns det en tydlig anknytning till finska arm?n.

2003-02-07, 11:03
Svar #22

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Ola! Om det inte finns någon anteckning i GM gällande Norra skånska reg., som syftar på eventuell tjänst på annat håll för Oppman, blir det svår att vandra bakåt.
 
Att lite på måfå leta i udda arkivmaterial tar tid och ger sällan resultat. Anknytnigen till Finland gör att Wawrinskys Anteckningar rörande finska rekogniseringsverket m.fl. bör rådfrågas. Dessa finns hos Krigsarkivet.  
 
Kuriöst soldatnamn, Oppman. Ordet betyder ju byäldste, borgmästare i en köping e.dyl. samt  överfört så där kaxe i största allmänhet. Tror inte att en vanlig soldat skulle ha tilldelats ett sådant namn. Däremot kan det passa för en auktoritetsperson i det lilla, exempelvis en fältväbel.  
 
Är man lite lustig av sig kan man ta Oppman som en fri översättning av ordet fältväbel.
 
Sverige förlorade Svenska Pommern 1815. Därmed också kontakten med dem som hade till yrke eller bisyssla att vara en verklig Oppmann.
 
Ämbetet som Oppmann fanns exempelvis även i Estland och Livland.
 
Bengt

2003-02-07, 13:02
Svar #23

Utloggad tord

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
En liten anknytning till Rolf Liljhammars inlägg ovan, daterat 2002-12-07. Befattningen regementsväbel fanns även på Kungl Roslagens Luftvärnsregemente (Lv3), Norrtälje i början av 1960-talet. Befattningen innehades av en styckjunkare (artilleri- och luftvärnsvarianten av fanjunkare, ursprungligen syftande på att han hade befälet över en kanon, ett stycke). Regementsväbeln på Lv3 hade någon sorts ansvar för regementets byggnader, inte enbart arresten.
En ytterligare kommentar. Såvitt jag vet är väbel (fi vääpeli) fortfarande en underofficersgrad - inte en befattning - i Finland, motsvarande fanjunkare. Finns även överväbel (fi ylivääpeli).

2003-02-08, 00:11
Svar #24

Bengt Nilsson

Om avdankningen av finska arm?n och det material som finns rörande rekryteringen av Norra skåningarna kan man läsa i Sture Wallers bok Georg Carl von Döbeln. Så vitt jag förstår av beskrivningen uppgjordes noggranna rullor över de som önskade stanna i Sverige och Döbeln vände sig till olika regementschefer med anhållan om att alla lediga och ledigblivande underofficersbeställningar skulle reserveras för finnar (s. 267). S. 332ff innehåller åtskilligt om Döbelns arbete att få ordning på det nyuppsatta regementet. I boken Skåne och regementet redovisas härkomsten för en rad officerare och underofficerare vid det nyuppsatta regementet på sidorna 157ff.

2003-04-12, 17:02
Svar #25

Leif Call

Hej så sent som 1961 på Jagaren Öland hade vi en väbel flaggstyrmans grad
Mvh/LeC

2008-06-02, 16:46
Svar #26

Utloggad ingerp

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2018-05-23, 17:54
    • Visa profil
Hej!
 
 Söker uppgifter om Fältväbel eller auditeuren Nils Sekerberg vid Östgöta  kavalleriet på 1700-talet. Är det någon som vet något om honom.  
Tacksam för alla svar.
 
MVH Inger Sellman Pettersson

2008-10-08, 13:33
Svar #27

Utloggad jennymill

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 109
  • Senast inloggad: 2010-02-12, 13:57
    • Visa profil
Hej!
Söker efter en Fältväbel med namn Anders Wallén, född någon gång under andra halvan av 1700-t. Han var gift, (och senare frånskild), med Brigitta (Brita) Maria Agrivill,f.1787-04-13,
vars far Carl Oluf Agriville (f. 1746-07-30) vid tiden för denna dotters födelse, var kornett och regementsstallmästare vid Västgöta kav.reg., där han tog avsked 1794-11-26. Sedan ledde han kurser i ridning för yngre officerare vid Axvalla hed och tog emot tjänstehästar för tillridning. De bodde 1790 i Skräddaregården, Tåstorp, Östra Tunhem(R), flyttade 1793 till Gräve(T), 1797 till Bejby, Fellingsbro(T), till Nybble, Fellingsbro(T), och sedan 1804 till Eka, Fellingsbro(T), där fadern avled 1807.
Anders Wallén med fru bodde så småningom i Stockholm, Hedvig Eleonora förs.
Nu till frågorna: Födelse-och hemortsdata? Vid vilka regementen var han? När och var kan han och frun ha träffats? Kan man få tag i skilsmässopappren för att ta reda på varför de skildes?
 
Mvh Jenny

2008-10-09, 08:20
Svar #28

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
Enligt inflyttade i Hed Eleonora, BIa:1 s 133 (i register över kyrkböcker, SSA) är Anders Vallen, fd fältväbel född i Litslena 1776. Jag kan av någon anledning inte hitta dem i boken på s 133, men letar man så borde fler uppgifter finnas där. Det står i registret att Britta Maria är född i Gudhem 1781. På samma sida ska Lovisa Maria f 20/4 1810 i Lagga finnas. Enl födelsebok i Lagga är detta deras dotter, de ska bo i Morby. Där ser man (hfl AI:7 s 38) att de kom 1810 från Litslena och flyttar igen 1810 till Bro (vilket Bro?). Här står hustrun som född i april 1786!
 
Skilsmässan bör finnas i domkapitlets handlingar. Om den föregicks av en rättegång för t ex hor så kan man där få hänvisning till den domstolen. Frågan är bara när denna skilsmässa skedde.

2008-10-12, 00:06
Svar #29

Utloggad jennymill

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 109
  • Senast inloggad: 2010-02-12, 13:57
    • Visa profil
Hej!
Spännande!
De fick åtminstone en dotter så sent som 20/3 1819, och i rotemansarkivet för 1835 står hon som lagligen frånskild. Så 16 år att leta i.... Finns de digitaliserade?
Mvh Jenny

2008-10-12, 07:55
Svar #30

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
Han finns inte bland döda i Hedvig E. Intressant är att B M Agrivill står som fältväbelsenka i mantalet 1841. Originalen finns på stadsarkivet även till de år som inte är scannade.
I dödboken står BM Agriville som änkefru 27/9 1852 (Hedvig Eleonora)
 
(Meddelandet ändrat av izla den 12 oktober, 2008)

2008-10-12, 08:22
Svar #31

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
1845 bor BM Agrivill och dottern Edla Josefina i kv Vildsvinet nr 4/85 (adress Skeppargatan), BM äger huset så hon måste tjänat bra som barnmorska. Enl husförhör bor också dottern Lovisa där med make fanjunkaren Johan Wilhelm Hägerström, samt deras barn (GID 2732.85.53800, AIA:48 sid 5). Yngsta dottern heter Edla, uppenbarligen ett familjenamn (se disk om Edla Corin under Stockholm).
 
Även 1835 äger hon huset och dotter samt måg bor där. Mågen är här hautboist. Det verkar vara ett fint kvarter med många förnäma boende.
 
(Meddelandet ändrat av izla den 12 oktober, 2008)

2008-10-12, 08:48
Svar #32

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
1829-32 (AIA:31 s 194) bor hon i kv Havssvalget nr 21 med dotter Lovisa (ofärdig) och Edla. Fosterdotter Carlina Lovisa f 1824. 1825-29 bor hon också där, utan make. I boken 1821-23 kan jag inte finna henne där, hon flyttar tydligen in till boken 1824 (GID 2732.75.54600, AIA:23, s 147), skilsmässan var tydligen innan 1824.

2008-10-12, 09:07
Svar #33

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
Enl register över vigda i Hedvig Eleonora gifter sig Lovisa Maria Agrivill med hautboisten Johan Wilhelm Hägerström 23/10 1833 (EII:5 s 272, GID 2732.44.47600). Det är nr 42/1833 som återfinns i lysningsboken HV:58 (GID 2732.161.15500)och framåt. Johann Wilhelm var tydligen född i Danzig, det finns tillstånd från hans överste samt ett egenhändigt skrivet tillstånd för dottern att gifta sig från BM Agriville, hon var tydligen giftoman och dottern har hennas namn, inte faderns. Lovisa anges av prästen som född i Stockholm, vilket ju inte är sant.
 
1860 är maken Hägerström bokhållare och bor med Lovisa Maria, dotter Edla samt ett barnhusbarn, nr 4760 Maria Charlotta, f 1 mars 1849 i kv Årsta, Maria förs. 1845 är Lovisa Maria antecknad som edsvuren barnmorska, så hon följde i moderns fotspår. Bor då på Styrmansgatan.  
 
(Meddelandet ändrat av izla den 12 oktober, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av izla den 12 oktober, 2008)

2008-10-12, 18:46
Svar #34

Utloggad jennymill

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 109
  • Senast inloggad: 2010-02-12, 13:57
    • Visa profil
Och alla dessa ändringar och olikheter i kyrkböckerna? Missförstånd eller en medveten putsning?

2008-10-12, 18:55
Svar #35

Utloggad jennymill

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 109
  • Senast inloggad: 2010-02-12, 13:57
    • Visa profil
Hur vanligt var det med invandrare inom militären? Jag tänker naturligtvis på tysken Hägerström. Men även en uppenbar släkting till Brita Marias dotter Edla Josefinas man. Den från Frankrike invandrade Färgaren Rangouté (även diskutterad ang. imigranter och färgare)fick med henne en dotter 20/11 1852, och en av dopvittnena är en Löjtnant Rangouté.
 
Mvh Jenny

2008-10-12, 19:20
Svar #36

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 12:56
    • Visa profil
Det är inte alls ovanligt med invandrare inom det militära på denna tid. Det var ju värvade soldater så man kanske kan tala om legosoldater. Hägerström låter inte speciellt tyskt som namn, men han tillhörde ju tyska kyrkan. Han var i livgardet.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna