01) Allmänt

[Essan Gradhman]

Jag har fått i uppgift att en släkting miste högra ögat vid slaget vid Kågebugt 1715. Var ligger detta Kågebugt och hur får jag reda på mer om detta. Jag har sökt på Danska Google eftersom det låter danskt men utan resultat. Jag har sökt på en massa sökmotorer men även det utan resultat. Eftersom jag är urusel på krigshistoria hoppas jag att någon kan hjälpa mig.
Mannen ifråga tillhörde Kalmar regemente och var mönsterskrivare vid Majors kompani samt Grenadeur Sergant vid Östra härads kompani.
Tacksam för all hjälp!
Essan

[Bo Berndtsson]

Ska det möjligen vara Köge bukt? Där har stått flera slag mellan svenska och danska flottan, 1677 och 1710.

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Om 1715 är korrekt bör det röra sig om det sjöslag som stod mellan en svensk eskader under schoutbynacht Carl Hans Wachtmeister och en större dansk styrka den 13 april i Femernbält. Som hela svenska eskadern blev tagen av danskarna bör i så fall din släkting ha hamnat i dansk fångenskap. Jag vågar inte på rak arm säga om folk från Kalmar regemente fanns ombord, men det är inte osannolikt. Det finns en del skrivet om regementets historia så det bör gå att få fram hur det förhöll sig med detta.

[Essan Gradhman]

Tack för era råd. Jag tar för givet att det rör sig om Köge bukt som Bo B. tror. Men hur får jag reda på om Kalmar regemente fanns ombord på den svenska eskadern 1715 som Bengt N tänker på? Jag har sökt på alla de vis idag för att få reda på dessa uppgifter om Kalmar regemente men utan att lyckas. Jag vet att det finns någon bok om detta men det tar ju så lång tid att få hem så jag hade hoppats hitta det på nätet. Några tips??
Vänligen
Essan

[Bengt Nilsson]

Det är möjligt att det kan finnas något på Internet.  
 
I skriften Kalmar regementes chefer 1623-1907 nämns bara att överste Björnberg 1715 var kommenderad till Karlskrona för att föra befäl över milicen till flottans besättning. Så det förefaller rätt sannolikt att åtminstone delar av regementet deltog i årets sjöexpeditioner. Eftersom flera eskadrar utsändes det året är detta förstås inget bevis på att regementet tjänstgjorde ombord på Wachtmeisters eskader.

[Essan Gradhman]

Hej Bengt...Jag får tacka för din hjälp och det intresse du lagt ner på den här frågan. Själv har jag sökt på nätet utan att få fram mer än detta från HH:s sidor ang.Kalmar regemente;Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava och deltog i slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 där de var formerade på 2 bataljoner. Under våren 1710 tjänstgjorde de ombord på örlogsflottan och därefter i garnison på Karlskrona skansar fram till 1716 då de deltog i norska fälttåget. Där ingick de i general D?ckers kolonn som inföll från Bohuslän över Svinesund. Inget om något slag 1715!
 
Så hur Mönsterskrivare Gradman lyckades mista ögat i slaget vid Kågebugt får jag nog aldrig reda på.
MVH
Essan

[Ingrid Clenman]

Hej!

Køge by har en fin historisk webbplats:
http://www.koegearkiv.dk/index2.htm
De två sjöslag som nämns där var det stora 1677 och ett under Nordiska Kriget, den 5 okt 1710. 1715 ägde inget slag rum där, så det måste ha blivit nån förväxling. Deras årtalslista är mycket detaljerad.

Mvh
Ingrid

[Bengt Nilsson]

Jag tror inte du behöver vara så pessimistisk om möjligheten att lösa problemet. Det finns flera lämpliga böcker att konsultera, t.ex. Folke Rudelius Kalmar regementes personhistoria 1623-1927. Även om den väl inte tar upp mönsterskrivare, så bör det vara lätt att konstatera om någon officerare sägs ha tjänstgjort på flottan 1715. Vill man gräva än djupare, så torde det finnas åtskilligt i Krigsarkivet.

[Gudrun Wallengren]

Der er sammentræf mellem danske og svenske ved Stralsund og Rügen, i 1715.

En dansk-preussisk flåde har først "renset farevandene omkring Rügen for svenske krigsskibe" - og derefter besat Rügen.
Karl 12. og hans soldater kæmper fra Stralsund "med beundringsværdig tapperhed".
De må dog til sidst give op, i sep. 1715.
(Kilde: Danmarkshistoriens Hvornår skete det)

Spørgsmålet er vel om det er årstallet eller stedet der er forkert - eller hvordan man definerer "farvandene omkring Rügen".

Venlig hilsen
Gudrun

[Bengt Nilsson]

Det förekom förvisso sjöstrider vid Stralsund och dessutom stod på sensommaren historiens (förmodligen) sista stora sjöslag mellan en svensk och dansk flotta utanför R?gen. Detta hindrar dock inte att det förekom sjöstrider också på andra håll. Så jag tror inte att vi nödvändigtvis behöver flytta platsen för mönsterskrivarens olycka så långt från den ursprungliga angivelsen.  
 
Bortsett från Rudelius och Krigsarkivet kan det nog finnas ett och annat i Kalmar länsstyrelses arkiv (Vadstena). Jag har gått igenom åtskilliga volymer från perioden och där finns mycket som rör kriget, inte minst det till sjöss.  
 
Från vilken källa kommer egentligen uppgiften om Köge bugt?

[Essan Gradhman]

Hej igen....jättespännande med personer som kan så mycket om krigshistoria!!
Uppgiften vet jag inte var den kommer ifrån....!!
Jag har fått uppgifterna från en släktforskarbekant (som inte uppgav källan, antar jag, eftersom jag inte noterat det).
Ansöker 1759 om underhåll, han angav då sin ålder till 62 år och hade tjänat
militsen 1712-1722. Miste högra ögat i slaget vid Kågebugt 1715.  var i alla fall ordalydelsen.

[Bengt Nilsson]

Om uppgiften om Kågebugt kommer från en inlaga skriven så sent som 1759 är det kanske inte så konstigt om han mindes fel om platsen. Så tills vidare skulle jag nog satsa på Femern.

[Anders Eklund]

När nu GMR börjar bli tillgängliga via nätet från SVAR blir livet lättare för släktforskaren minsann. För eget bruk har jag gjort ett register för Kalmar regementes rullor 1711-1822 med bildnummer till varje kompani vid varje mönstring (tillgänglig i digitaliserad form)  
Om någon kan ha nytta av detta skicka ett mail så skickar jag registret (.doc-fil)

[Olle Elm]

Hej Anders,
Ett sådant här register skulle väl klart platsa under Forskartips om Småland och Hjälpmedel på http://www.genealogi.se/smaland.htm#hja
Utan att ha sett registret kan jag ana att Du lagt ner ett omfattande arbete.
 
Som Du ser har jag själv lagt in ett par hjälpmedel och har mer på gång. Har dock avvaktat i nuvarande situation, då jag är osäker på hur Rötter behandlas. Det som Håkan Skogsjö en gång startade har möjligen vuxit sig så stort, att det är omöjligt att hantera med det fåtal medarbetare som finns på förbundet ...
Kanske är framtiden sådan att den här typen av hjälpmedel får ligga på lokala baser, och att Rötter då kan innehålla länkar ..
Kanske är just den typen av samordningsarbete - leta och hitta bra länkar att lägga i riksdatabasen ett viktigt arbete för Rötter i framtiden - men då måste någon ha tid till detta och dessutom uppskattas för arbetet.
Vänligen,
Olle Elm

[Anders Eklund]

Trehundra gemena soldater och korpraler mönstrades på de tio linjeskepp som ingick i Amiral Grubbes neutralitetseskader 1781. Det var under konvojtjänst under denna expedition som Sofia Albertina förliste och Vasa blev så illa åtgånget att man inte återkom förrän följande år. Rekommenderar varmt Claes Bernes nya bok Segelfartygens Tid där ett kapitel ägnas denna olycksaliga expedition.
Jag har gått igenom skeppsmönsterrullorna på KrA och förtecknat de 300 mannar som var kommenderade till de olika skeppen, vilka datum de mönstrades på och av med en del annan information. Jag skickar gärna denna förteckning till de som har intresse.(Excel)
Självklart skickar jag materialet till CSR.  
Den 1 juni 1781 togs en grupp om 32 personer, varav 28 soldater och korpraler, från Kalmar regemente under befäl av den sextonårige fänriken Axel Theodor Rappe, in i spisordningen på Sophia Albertina, av dessa skulle endast 3 överleva. Till eskaderns fyra större linjeskepp Gustav III, Adolf Fredrik, Göta Lejon och Sofia Magdalena kommenderades vardera 32 soldater och korpraler medan det till de sex mindre linjeskeppen kommenderades 28 soldater och korpraler vardera. Fregatterna och Triton hade ingen besättning från armén.
Totalt mönstrades alltså 300 soldater och korpraler in på dessa tio linjeskepp.  
1:a Kompaniet   Lif             25 man
2:a Kompaniet   Primier Majors     25 man
3:e Kompaniet   Aspolands Härads  25 man
4:e Kompaniet   Second Majorens (Östra Härads)   25 man
5:e Kompaniet   ÖfwersteLieutnants Ingen
6:e Kompaniet   Uppvidinge Härads 100 man
7:e Kompaniet   Wästra Härads     Ingen
8:e Kompaniet   Konga Härads-     100 man
Manskapet spreds över de tio linjeskeppen så att varje skepp mönstrade soldater från samtliga sex sjökommenderade kompanier.

[Lars Skillius]

Jag har i mina anor en soldat i Kalmar Regemente. Han är närvarande vid generalmönstringarna under 1680-talet och syns sista gången vid mönstringen 1697. Sedan försvinner han spårlöst. Vid den därpå följande mönstringen, 1711, dvs. först när regementet återuppsätts efter Poltava, finns nämligen en annan man på min soldats rote. Jag skulle vilja veta något om hans öde.
 
Det troliga är att regementet kommenderats ut med Karl XII i Stora Nordiska kriget och att han stupat där. Några uppgifter om sårade och stupade vid Kalmar Regemente har jag inte funnit.  
 
Till min förvåning fann jag att Oskar Sjöström i sin goda bok Fraustadt 1706 redovisade tämligen detaljerade uppgifter om de svenska förlusterna i detta slag. Kalmar regemente deltog dock inte där utan var då med kungen och huvudstyrkan på väg österut.  
 
Hur är det? Finns det uppgifter om de svenskes sårade och döda i de olika slagen under Stora Nordiska Kriget? Eller bara för vissa regementen eller slag?

[Margareta Hedin]

hej Anders Eklund !
 
det finns minst 12 indelta soldater i min mans släkt, alla tillhörande Uppvidinge kompani vid Calmar regemente. jag skulle säkert ha stor nytta av ditt register.
 
mvh
Margareta Hedin

[Anders Eklund]

Ivriga soldatforskare har noterat att SVAR har lagt ut två arkiv till i digitaliserad form dels Rullor 1724-och Rullor 1620-1723 som för Kalmar regemente fyller en del luckor i Generalmönsterrullor. Bland annat finns en rulla för 1710 med många noteringar från den första mönstringen av det nyuppsatta regementet samt en del besiktnings och kassationsmömsterrullor från början av 1800-talet där GMR har en stor tidslucka.
Jag har kompletterat registret med relevanta rullor från de nya arkiven för tiden 1710 -1822.
Om någon vill ha registret, skicka en e-post.
/ae

[Sonia Biörkeroth]

Lars Skillius, i somras kom nya rullor ut på SVAR
Nu skannar vi Krigsarkivets samling Rullor 1620-1723.
 
Denna samling är den främsta källan till soldatforskning för tiden före det yngre indelningsverkets genomförande på 1680-talet. Därefter är den ett komplement till samlingen Generalmönsterrullor. Medan generalmönsterrullorna är samlade regemente för regemente är denna samling ordnad år för år. Till samlingarna hör en katalog som varje år listar vilka regementen och kompanier som mönstrats.
 
Vi publicerar volymer löpande och beräknar att hela materialet skall vara tillgängligt i slutet av juni.
Till Rullor 1620-1723 » Källa Svar
Om du inte har kollat i dessa rullor, så kanske du kan hitta något om Kalmar regemente. Det var här jag hittade min dragons ursprung. Har du inte tillgång till SVAR, så hör utav dig.

[Lars Skillius]

Tack för tipset, Sonia. Jo, jag har SVAR och avser att leta efter min soldat i Kalmar regemente i de nygamla rullorna 1620-1723. Om han dog under krigets inledande år är det kanske möjligt att finna hans öde. Däremot är det nog svårtare att finna något om manfallet under det ryska fälttåget, dvs fr o m hösten 1707. För att inte falla i ryssarnas händer brändes nämligen dokument och däribland förmodligen rullor upp omedelbart före den svenska styrkans kapitulation i Perevolotjna den 1 juni 1709 och därmed har nog all information gått förlorad.

[Anders Eklund]

Hej,
det kan nog inte råda något tvivel om att delar av Kalmar regemente var kommenderade till den flotteskader som förlorades i aktionen i Fehrmer Belt den 13 april 1715. Jag har studerat generalmönsterrullorna för regementets 6:e kompani som vid denna tid kallades Uppvidinge härads kompani för tiden 1709 till början av 1800-talet. I generalmönsterrullan från oktober 1716 noteras kompaniets förluster den 13 april året före. Av kompaniets 138 nummer antecknas 2 döda den 13 april 1715 och ytterligare 74 fångna i Danmark. Totalt förlorades alltså mer än hälften av de gemena soldaterna. Av de 74 som anges fångna återkommer totalt endast 9 stycken, några redan i juli 1715 och den siste under 1721.  
Sverige var under dessa sista år av det Stora Nordiska Kriget hårt ansatta av England, Ryssland, Danmark och Preussen och förlorade nu stora delar av den svenska riksdelen i Pommern. Den svenska krigsledningen med Karl XII i spetsen efter sin återkomst till Sverige beslöt att störa Danmark genom att låta en flottstyrka oroa de danska öarna under våren 1715.
 
Aktionen beskrivs av Gunnar Unger (Unger, 1923):
 
”I allt fall började operationerna till sjöss med ett eklatant missgrepp, i det att till oroande av de öarna - sålunda ett fullständigt sekundärt krigsföretag - utsändes en lite eskader om 4 skepp och 2 fregatter, som endast genom ett under hade kunnat helskinnad draga sig ur ett dylikt vågspel, men undret skedde förvisso icke! Det var schoutbynachten [ung. konteramiral], greve Karl Hans Wachtmeister, en son till den nu med döden avgångne amiralgeneralen, som var satt att bringa detta tunga offer för en felaktig strategi.
Redan i förra hälften av april anlände Wachtmeister, som styrkts med några obestämda antydningar om att en förening med Göteborgseskaderns fregatter voro avsedd att äga rum i de danska farvattnen, till Femern, och gjorde där efter äldre tiders mönster ett som vanligt skäligen resultatlöst strandhugg. Underrättelsen härom gick genast över Köpenhamn till den vid Bornholm stationerade danska våreskadern under viceamiral Gabel, vilken i sin ordning ej var sen med att med sin dubbelt överlägsna styrka kasta sig över Wachtmeister.
Den 13 april på em. stötte styrkorna ihop i Femerbält och underhöllo sedan i linjeformering å växlande bogar en 7 timmars artilleristrid, varefter bägge eskadrarna i mörkningen vid en svag ostlig bris gingo till ankars, den danska några mil i lovart om den svenska. Efter midnatt friskade vinden, varav Wachtmeister begagnade sig för att lätta i avsikt att söka räddning genom St. Bält, vilket dock inte lyckades på grund av skralnande vind och stark motström och härmed var ock den svenska styrkans öde beseglat.
För att om möjligt undvika att lämna de ännu stridsvärdiga fartygen i fiendens händer satte han så upp den lilla eskadern på bankarna vid B?lk i mynningen av Kielerfjorden och började omedelbart att kapa masterna och hyva kanonerna överbord. Sedan en av de danska fregattcheferna, den redan nu ryktbar vorden kaptenen Wessel, kommit tillstädes och förklarat att ingen pardon komme att givas om förstörelsearbetena fortsattes, avbrötos emellertid dessa och Wachtmeister gick som fånge över på det danska flaggskeppet.  
Samtliga svenska fartyg med undantag för ett av skeppen togos av grund och införlivades i danska flottan - en dubbel förlust alltså och till alls ingen nytta liden”
 
Den svenska eskadern bestod av följande linjeskepp och fregatter:
 
.   Nordstjernan (72 kanoner) var ett svenskt linjeskepp, byggt 1703 av Ch. Sheldon i Karlskrona. Deltog i sjöslagen vid Kögebukt 1710 och Femern 1715 varest det gick förlorat till danskarna.
.   Drottning Ulrika Eleonora var ett svenskt 80-kanoners linjeskepp, byggt 1692 av Fr. Sheldon i Karlskrona; döptes 1694 om till Wenden och samma år till Prinsessan Hedvig Sofia; deltog i expeditionen mot Danmark 1700 samt i sjöslagen vid Kögebukt 1710 och Femern 1715, vid vilket senare tillfälle det sattes i brand och gick förlorat.
.   Södermanland (56 kanoner) var ett svenskt linjeskepp, byggt 1693 av Ch. Sheldon i Karlskrona; deltog i expeditionen mot Danmark 1700 samt i sjöslagen vid Kögebukt 1710 och Femern 1715, varest det gick förlorat till danskarna.
.   Göteborg (50 kanoner) var ett svenskt linjeskepp, byggt 1696 av J. Falk i Karlskrona; deltog i expeditionerna mot Danmark 1700 och Femern 1715 samt gick där förlorat till danskarna.
.   Vita Örn var en fregatt i svenska flottan, som byggdes 1711 i Karlskrona Togs av danskarna 1715 i samband med sjöslaget i Femer bält. Deltog senare på dansk sida i slaget vid Dynekilen 1716.
.   Falken var en fregatt i svenska flottan, som byggdes 1703 i Karlskrona Togs av danskarna 1715 i samband med sjöslaget i Femer bält.