Finska kriget (1808-1809)

[Bengt Södergård]

Jag har läst igenom en del av det som skrivits beträffande finska kriget år 1808-09 och detta gäller tåget över kvarken i mars 1809.  
 
Vad jag av nyfikenhet undrar är om någon i läsekretsen vet om hr Andersson verkligen klarade sig hela vägen hem igen
 
 (utdrag ur tidningen Folkwännen 14 Okt 1887 i Finskt historiskt tidningsbibliotek på internet)
Bref från landsorten
 
Endast femtio swenske landtwärnister woro posterade på nämnda ö, (Holmö-BS anmärkning) som ligger omkring tre mil från Umeå. Desse drogo sig tillbaka wid fiendens ankomst. Den djärfwaste af dem hette Andersson. Denne gick så långt ut på isen att närmare taga i betraktande den ryska truppstyrkan, att han wardt gripen och tillfångatagen af ryssarne. När hans kamrater warnade honom att icke gå för långt ut på isen och utsätta sig för onödig fara, swarade han: ” ja'  vil' skåd' närmare”. Detta uttryck har i Björkö blifwit ett ordstäf om dem, som för djärft utsätta sig för fara.
Wid ryssarnes ankomst till Umeå war staden öfwerifwen af sina innewånare, hwilka icke engång gifwit sig tid att, wid fiendens annalkande bortföra sin egendom. Ryssarne plundrade nu handelsbodarne, i hwilket arbete några skjutsbönder äfwen deltogo, för att icke lämna alt till sköfling åt fienden.......
 
...Äfwen den fångne Andersson släpade de med sig på återfärden. När hären uppbröt på Björkö, sade Andersson, som hoppades härifrån få återwända hem till Swerige: ” ska' an widari fram!”  
I Wasa säges dock den ryske generalen hafwa lössläppt honom och låtit honom tåga hem.
 
I tidningen Wasabladet 18 mars 1909 (ej på inet) kan man läsa följande (ett utdrag):
 
Enligt Björköbornas berättelser hade däremot kosackerna anländt till Holmön en söndag, hvarvid befolkningen tagit på flykten emot fastlandet och lämnat sina hem vind för våg. Kosackerna gjorde sig ett godt kalas af den framställda söndagsmaten och beredde sig att återvända samma väg som de kommit. Då närmade sig bonden Karl Karlsson och syntes bereda sig att skjuta på dem. Men innan han hann sätta denna plan i verkställighet var han fasttagen och måste följa med kosackerna såsom fånge. I Björkö frigafs han och fick återvända hem, sedan naturligtvis intet mera genom honom fanns att få utrönt om trupperna i Sverige, provianteringsställena m.m.  
 
Nu kan man ju undra om det i grunden är samma berättelse som förvanskats eller om det fanns både en Andersson och en Karl Karlsson.
 
I samma Wasablad står även detta nämnt:
På sina färder lotsades de af Jonas Håkans, senare kallad ”Gamb Jåon”. Han var en nyligen från Sverige genom giftermål till Björkö inflyttad person och kände de lokala förhållandena fullkomligt i den trakt, som ryssarna hade utsett som mål för sina krigsoperationer. Om han godvilligt eller af tvång åtog sig detta värf är ej kändt. Man är böjd för att antaga det senare, emedan ingen undanflykt fanns och han naturligtvis blifvit framhållen såsom den, som bäst hade reda på förhållandena i Sverige.  
 
Någon av läsarna som känner till något om honom?
 
mvh Bengt Södergård

[Wei Öhlund]

Under kriget 1808-1809 sändes en styrka om ca 1200man under överste Bergenstråhles ledning till Vasa. Man landsteg vid Österhankmo norr om Vasa och slaget vid Vasa stod den 24 juni 1808. Striden var över på några timmar och ca 200 man plus befälhavaren togs till fånga av ryssarna. Resten flydde norrut.
Så till min fråga. Varifrån i Sverige utgick skeppen och när? Finns det listor med namn på de officerare/manskap som skickades över? Hur och när kom de 1000 överlevande tillbaks till Sverige? Den officer jag mest är intresserad av är en löjtnant vid namn Adolf Fredrik Jacobsson sedermera utnämnd till överstelöjtnant och Riddare av Svärdsorden.

[Martin Nordling]

En av mina förfäder var soldaten Nr 4 Anders Jonas Berggren (Jonas Berggren i husförhörslängden) i Kungliga Södermanlands Regemente. Min farmors kusin har släktforskat och berättade för flera år sedan att han var posterad på Åland när ryssarna intog ön och att han då tillfångatogs och dog. I min egen forskning så har jag sett att det står antecknat Föregives död i rysk fångenskap. P10:s soldatregister har att han dör i december 1809.  
 
Vad jag undrar är hur stor del av hans regemente kan tänkas ha posterats på Åland? Jag har några kusiner som härstammar från Pehr Spets, soldaten som ersatte Berggren på rote, emellertid så hade Spets redan tjänat i Regementet i 12 år vid en annan rote. Eftersom Berggrens äldste son en tid bodde hos Spets så misstänker jag dessutom att de kände varandra. Berggren blev 45 år.
Jag undrar därför om någon vet vad resten av regementet gjorde.
 
/Martin

[Kenneth Svensson]

Wei,
de flesta skepp utgick från Karlskrona. Du kan kolla i Flottans arkiv, skeppsmönsterrullor, sjöexpeditioner för år 1808. Finns på Riksarkivet Svar. I skeppsmönsterrullorna förtecknas även namnen på medföljande officerare och soldater i arméförbanden. I huvudsak skeppades arméförbanden på linjeskeppen och fregatterna. Det är ganska tidsödande att plöja igenom rullorna, men behållningen är desto större när man hittar personen man eftersöker.
Lycka till
Kenneth

[Wei Öhlund]

Kenneth!
Tack för ditt svar! Jag har forskat lite vidare och då visar det sig att löjtnanten Adolf Fredrik Jacobsson tillsammans med 50 jämtlänningar anlände med krigsskeppet Kronprinsen till Sundom där de landsteg. Uppgiften var inte att deltaga i Bergenstråles strid i Vasa utan att försöka få till ett bondeuppror. Man var relativt framgångsrika i trakten söder om Vasa och i Närpes. I A.F.Jacobssons CV står lakoniskt att han deltog i kampanjen i Finland och därefter återvände till Jämtlands regemente. Ingenting om varifrån de skeppades över eller hur han tog sig tillbaka. Jag har inte heller funnit några uppgifter om krigsskeppet Kronprinsen. Det blir nog en tur till Krigsarkivet så småningom.
Mvh/Wei

[Kenneth Svensson]

Hej!
Jag känner inte heller till Kronprinsen. Det fanns ett linjeskepp som hette Kronprins Gustav Adolf men det förlorades redan i samband med slaget vid Hogland 1788, så det skeppet är det ju inte.
Spännande tråd du har att nysta i!
Mvh Kenneth

[Sven-Erik Zetterström]

Är lite dåligt insatt i detta krig, men har en fråga. Hur långt söderut kom dessa kosaker? Gick de längre än till Umeå utan att möta något direkt motstånd? Då skall vi väl vara glada över att ryssarna inte tog en större bit av Sverige än de gjorde?

[Anders Sjöblom]

Har läst/hört att general Kamenskij hade en fransk fortifikationsofficer, överste Berlire, som bl.a. lär ha varit en hejare på att bygga flottbroar. Är det någon som vet mer om honom och om det var han som ansvarade för bygget av broarna över norrlandsälvarna 1809?

[Stig Hansson]

I dödboken Klockrike C:6 (1851-1860) Bild 122 / sid 45 kan jag läsa att Peter Mars varit med om ett skeppsbrott i Finland 1809. Var skall jag leta efter eventuella detaljer om det? Jag bor i Stockholm så det är inga problem att besöka Krigsarkivet. Men var bokfördes den här typen av händelser? Prästen i Klockrike måste ju rimligen känna till det.
Stig

[Åke Carlsson]

Börja med att kolla de digitaliserade generalmönsterrullorna och vad som står där om Peter Mars och resten av kompaniet. Ett skeppsbrott som många östgötska soldater var inblandade i inträffade i oktober 1808 i  vid överskeppning till Finland, men det kan också vara fråga om en annan händelse. Du lär hitta detaljerade uppgifter om det hela i den tryckta regementshistoriken, som du hittar i t.ex. Krigsarkivets och Nordiska Museets bibliotek.
 
(Meddelandet ändrat av Carlsson_daun 2015-09-12 10:46)

[Stig Hansson]

Tack Åke
Jag ska börja med ett besök på Krigsarkivet. Att det fanns tryckt regementshistorik var en nyhet för mig
Stig

[Åke Carlsson]

För att få utbyte av det tryckta materialet bör du först känna till vilket kompani som Peter Mars tillhörde. Och det kan som sagt finnas relevant information även i de digitaliserade mönsterrullorna.