Karl XII´s legosoldater, officerare och meniga.

[Ann-Marie Gidå]

Man hör ofta sägas att officerare och soldater från andra länder kom till Sverige efter eller i samband med Karl XII´s härjningar på kontinenten. Hur förhöll det sig med detta ? Kom de vid olika tidpunkter tillsammans med hemvändande svenska indelta trupper eller vid enstaka tillfällen ? Vet man något om var dessa invandrare hamnade ? Är de kända till namn ? Var kan man söka efter dem ? Finns det någon specifik litteratur om dessa krigare ? Anlände legosoldater till Sverige även i samband med 30-åriga kriget ? Jag hoppas, att någon kan ge mig ledtrådar ! Mvh Ann-Marie

[jan bson österberg]

Hej   Jag undrar vad du menar med Karl XII:s härjningar på kontinenten.  Vad det ett försvars krig han bedrev?  Hälsningar  Jan Österberg

[Leif R. Blom]

Ann-Marie, väldiga förflyttningar av folk, både civila och militära skedde naturligtvis under den stora ofreden. Kanske mer av tsarens eller kosackers härjningar flydde många från det som vi idag kallar baltiska länderna först till Finland och efter ryssens inträngande där sedan till Sverige. Om dem får man till en del uppgifter hos http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting1.htm  men dessutom så behövde ju regementena fyllas på här hemma, eftersom en stor del av manskapet kom i fångenskap åt Sibirien. Arbetsmöjligheterna gjorde att många officersplatser besattes av invandrande från kanske även här Livland-Ingermanland och Viborg. Religionsfrågor hade ju också fört hit tex. skottar tidigare. Dessa personer får man väl leta efter i de olika militära rullor som finns på Krigsarkivet. Mvh Leif

[Bertil Häggman]

Av en tillfällighet råkade jag träffa på detta ämne, som jag länge ägnat stor uppmärksamhet. Mitt intresse har varit de värvade regementena i svensk historia. Under Stora nordiska kriget förekom en rad utländska, värvade regementen. Huvuddelen var tyska och det fanns också enheter med sachsiska krigsfångar. Om intresse finns diskuterar jag gärna dessa frågor. Givetvis bosatte sig en rad utländska främst officerare i Sverige. En rad svenska ätter med skotska namn (Sinclair, Hamilton, Douglas med fler finns). En bra källa är Svenskt biografiskt lexikon och naturligtvis Adelskalendern. Tilläggas bör att jag har ett bokmanus på engelska om de värvade regementena, som jag arbetat med som ett projekt under en rad år.  Med vänliga hälsningar  Bertil Häggman jur kand, författare  Medlem, Göinge Släktforsknings- och Hemnbygsforskningsförening  E-mail: bertilhaggman@hotmail.com

[Bertil Häggman]

Här nedan följer en innehållsförteckning till min kommande bok The Multinational Swedish Army, 1630 - 1660 and 1700 - 1721 and Some Allied Units som i vol 1 kommer att behandla skotska och engelska enheter med en allmän inledning, i vol 2 de tyska enheterna, i vol 3 baltiska och östeuropeiska enheter, i vol 4 västeuropeiska enheter och ett regementschefsregister över de enheter som behandlats. Vol 1 och 2 beräknas utkomma i år med sammanlagt ca 150 sidor. Den svenska armén var verkligen en multinationell armè under Stormaktstiden.     The Multinational Swedish Army and Some Allied Units 1630 -160 and 1700 - 1721 - An Introductory Handbook   BERTIL HÄGGMAN     Copyright 2008     List of Contents     Foreword     General Introduction with list of selected sources and bibliography     Chapter 1 English Units      Chapter 2 Scottish Units      Chapter 3 German Units - Introduction     Chapter 4 German Units - Thirty Years War 1630 - 1648     Chapter 5 German Units - Polish-Swedish War (1655 - 1660)     Chapter 6 German Units - Great Northern War 1700 - 1721     Chapter 7 Holsteinian Units     Chapter 8 Saxon Units     Chapter 9 Ingrian Units     Chapter 10 Estonian Units     Chapter 11 Livonian (Latvian) Units      Chapter 12 Polish Units     Chapter 13 Lithuanian Units     Chapter 14 Allied Ukrainian Forces      Chapter 15 Allied Zaporozhian Kozak Forces      Chapter 16 French Unit      Chapter 17 Swiss Units      Chapter 18 Dutch-Flemish Units      Chapter 19 Danish-Norwegian Units      Chapter 20 Allied Crimean Tatar Forces  Med vänliga hälsningar  Bertil Häggman

[Bertil Häggman]

HUR VÄRVADES DE MILITÄRA FÖRBANDEN I SVENSK TJÄNST?  Nedan lämnas en kort information om hur det gick till vid värvning under främst 1600-talet och 1700-talet. Villkoren fastslogs i ett avtal, som kallades kapitulation mellan kungen och hans ombud och den officer som åtagit sig värvningen. I avtalet angavs förbandets sammansättning, styrka och utrustning samt den tidpunkt då värvningen skulle vara slutförd. Kungen hade skyldighet att utbetala värvningspengar - 30 rdr per ryttare och häst samt 6 - 9 rdr per soldat. Svenska kronan skulle också tillse underhållskvarter och samlingsplatser under värvningstiden. Genom det så kallade värvningspatentet offentliggjordes och legaliserades den överenskomna värvningen - även mot andra stater. Berörda mynigheter uppmanades i patentet att understödja värvningen och anvisa förbandet underhållskvarter och annat. Det angavs också hur värvningspengarna skulle utbetalas.  Efter kapitulationen skrev den värvande officeren liknande avtal med andra officerare, som han i allmänhet tidigare vidtalat. Kaptenerna åtog sig sedan värvningen för respektive kompanier.  Så snart värvningspengarna erlagts till fullo eller delvis och underhållskvarter och samlingsplatser arrangerats började värvningen. De värvade fördes i grupper till samlingsplatsen. Vid värvningstidens utgång var det dags för generalmönstring. Odugliga soldater, hästar och vapen kasserades. Var förbandet inte fulltaligt skulle den värvande officeren återbetala mot bristerna svarande belopp av värvningspengarna. Han kunde också beviljas förlängd tid. Dödsfall och rymningar innan generalmönstringen måste den värvande officeren stå för. Efter mönstringen avlade förbandet faneden och svor därmed kungen tro och lydnad.  Källmaterialet för svenska värvningar är de i riksregistraturet införda kapitulationerna, värvningspatent, värvningsplakat och värvningsfullmakter. Här finns bland annat uppgifter om antalet kompanier, deras avsedda styrka och tidpunkten när värvningarna skulle vara genomförda.  Källa: Hans Landberg, Krig på kredit, Carl X Gustaf inför polska kriget (1969), ss. 1 - 141.   Bertil Häggmans utkast till delar av bidraget THIRTY YEARS WAR i ett engelskt uppslagsverk. Det ger en preliminär uppfattning om värvningarnas omfattning (1 000 regementen om vardera tusen man = en miljon man) under trettioåriga kriget. De värvade var naturligtvis inte i tjänst samtidigt.:  This war was very much a part of the military revolution that took place between roughly 1500 and 1800. The Thirty Years War saw service of a large number of enlisted units. The largest armies enlisted nearly 1,000 regiments of this kind. The Imperial Army had around 550 enlisted regiments of infantry, cavalry and dragoons. Pertinent data exist for around 450 of them. They were owned by approximately 600 military enterprisers, colonels and generals of various nationalities. The Swedish army had around 350 enlisted regiments (beside the national conscript army) 1630 - 1648 owned by 200 enterprisers while the third largest army, that of the Catholic League, had 175 regiments owned by 150 military enterprisers.  The trade, (in Swedish vocabulary the soldiers were called enlisted, as their names were put down in a list on recruitment), involved huge sums of money. The dominating nationality was German, but there were also for instance a large number of Scots, Irish and English. The enlisted unit was practically the property of the owner. Among the professional soldiers religion did not play an important role. Many Catholic soldiers served for instance in the Swedish army. This contributed to the practice that the victor recruited the major part of the   prisoners of war into his own army (with the probable exception of Swedish or Finnish indigenous soldiers captured).   Further reading  W.Watts, The Swedish Discipline (an English journal), II, London 1632, pp. 39 - 69.  G.Parker (ed.), The Thirty Years War, 2nd ed., London: Routledge 1997.  G.Parker, The military revolution - Military innovation and the rise of the West, 1500 - 1800, 2nd rev. ed., Cambridge: Cambridge University Press, 1996.  F. Redlich, The German Military Enterpriser and His Work Force - A Study in European Economic and Social History, Vol. I, Wiesbaden: Franz Steiner Verlag GmbH, 1964.  Bertil Häggman Jur kand, författare  E-mail: bertilhaggman@hotmail.com

[Moderator Övriga ämnen]

Ett inlägg som var reklam har tagits bort.

[Jan Smedh]

Söker information om en Kapten N (?) Valtinson som kämpar med svenskarna under Överstelöjtnant Hake Nilsson.
Mer info: http://www.30jaehrigerkrieg.de/valtinson-n/
Är denna kapten Valtinson densamme som sägs komma som krigsfånge till Vänersborg https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlerstam_nr_2057
Det stämmer med Nürnberg och med tiden. Hur kan man ta reda på mer?