ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2008  (läst 2295 gånger)

2007-12-31, 17:12
läst 2295 gånger

Utloggad Jonas Dahgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2011-08-27, 15:27
    • Visa profil
Hej,
 
Vid sidan av min släktforskning så har jag ett amatörforskningsprojekt där jag försöker identifiera och kartlägga de personer som deltog i slaget vid Lund den 4 december 1676.
 
Om någon i sin forskning eller på annat sätt har uppgifter om personer som deltog i slaget så tar jag tacksamt emot dessa. Exempel på uppgifter jag är intresserad av:
 
- Namn
- På vilken sida personen deltog
- Grad
- Regemente
- Födelsedata
- Dödsdata
- Var personen var bosatt
- Övriga uppgifter  
- Ev källor
 
Hälsningar
 
Jonas Dahlgren

2008-01-01, 08:17
Svar #1

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Jonas! Jag känner till en person...Nils Bielke - mycket känd adelsman. Han var en hög officier och jag tror att han var chef för kavalleriet i slaget, han hade också stor del i att svenskarna vann slaget! Jag har en biografi om denne intressante man här hemma, skriven av överläkaren Ingvar Eriksson, utg. på Atlantis Förlag år 2000. Boken är en av de bästa böcker jag någonsin läst! Min anfader, Johan Munktell, var en tid skrivare på Nils Bielkes kontor i Stockholm.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-01, 17:20
Svar #2

Utloggad Jonas Dahgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2011-08-27, 15:27
    • Visa profil
Hej Ulf,
 
Tack för dina uppgifter.
 
Jag hade antecknat Niels Bielke. Dock kände jag inte till biografin om honom. Får nog försöka läsa den.
 
Hälsningar Jonas

2008-01-01, 19:36
Svar #3

Utloggad Lennart Snabb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 843
  • Senast inloggad: 2015-04-14, 05:28
    • Visa profil
Hej Jonas, jag har en del uppgifter om Bohusregementets deltagande
skickar dem per mail.

2008-01-01, 21:24
Svar #4

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Jonas,
 
Jag har en liten skrift som beskriver några aktörer i slaget.  
Titel: Slaget vid Lund. Ett mord och icke ett fältslag.  
Författarna: Claes Wahlöö & Göran Larsson.  
Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Historiska Media, Lund 1999.
 
Du kanske redan har den, men jag ville tipsa.

2008-01-02, 22:35
Svar #5

Utloggad Carl Holm

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: 2019-02-23, 23:15
    • Visa profil
Jag har en hel del material om överstelöjtnanten Johan Flint som tjänstgjorde i regementet Gamla Smålänningar (Ramsvärds regemente). På grund av omfånget skickar jag det separat som mejl.

2008-01-03, 13:49
Svar #6

Utloggad Jonas Dahgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2011-08-27, 15:27
    • Visa profil
Hej,
 
Tack Lennart, Jan och Carl samt även övriga som mailat till mig!

2008-01-03, 22:56
Svar #7

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Jonas! Nils Bielke var chef för livregementet och inte för hela kavalleriet. Förmodligen deltog också Lybeckers skånska dragoner i slaget...så då får du ett nytt namn här: Georg Lybecker (1618-1683), chef för förbandet som bar hans namn, adlad 1650. Han tog avsked 1679 och slutade som generalmajor. Han hade även varit med Karl X på hans tåg över Stora Bält och den efterföljande belägringen av Köpenhamn - som gav Sverige Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-05, 21:15
Svar #8

Utloggad John Winblad von Walter

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 250
  • Senast inloggad: 2015-12-01, 22:05
    • Visa profil
Hej Jonas!  Här finns lite uppgifter att hjälpa dig med ditt forskningsprojeckt att identifiera och kartlägga personer involverad i slaget i Lund 4 december 1676:Namn:  Nils Persson Groth, adlad GrotenfeltSid:  SvenskGrad:  MajorFödelse data:  F. 20 december 1631, okänd ortDöds data:  D. 6 april 1703, Örnevik, Savolax, FinlandBosatt:  Örnevik, Savolax, FinlandKällor:  (1) Ätten Grotenfelt (1917), av N. Karl Grotenfelt, Erik Grotenfelt, och Kustavi Grotenfelt, finns bl a på Riddarhus biblioteket, och LDS Mormon Library i Salt Lake City, Utah, USA         (2) Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, av Gustaf ElgenstiernaDetalj:Major Nils Persson Groth deltog i stormingen vid Helsingborg i 1676 och var svårt sårad, men även ännu med öppna sår han deltog med utmärkt tapperhet i von Burghausens dragoner i slaget vid Lund.  Vid slaget i Lund von Berghausens dragonregemente utmärkt sig på ett storslaget på vänstraflygeln var Danska livregemente till häst och flera andre Danska elittrupper försökt tränga undan dem, men utan resultat.  Slutlingen började Danskarna kasta granater in i hjältetruppen.  Bland Nils Perssons befallhavare var General Johan Galle,och överstelöjtnant Herman von Burghausen.  General Galle och hans enda kvarlevande son dog i slaget, den slut av den gamla adel Galle ätten. Von Burghausen och de flesta av hans officerare var också nedhuggan, vilka nästan alla voro hans släktingar och granner från Savolaks i Finland.  Största del av Savolaks manskapet dog i slaget.  En av de få av von Berghausens dragoner som överlevde slaget i Lund var Major Nils Persson Groth.  Efter slaget Nils Persson Groth adlades av Karl XI vid kongens Skanska huvudkvarter i Bälteberga säteri och kongunen tilldelade Nils Persson Groth nytt efternamnet Grotenfelt.  I framtiden avancerade Nils Persson Grotenfelt till överstelöjtnant och kom bli befallhavare till Grotenfelts dragons i Viborgs, Nyslotts, och Tavasts län i Finland och var bland den äldsta soldatter att tjäna med Karl XII i stora nordiska kriget.För mera uppgifter på slaget i Lund (tyvärr på Engelska) se:
 
http://www.northernwars.com/Lund.html
 
Mbh,John i Carver, Minnesota, USA

2008-01-06, 12:03
Svar #9

Utloggad Lennart Snabb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 843
  • Senast inloggad: 2015-04-14, 05:28
    • Visa profil
Jonas, har du kollat in denna sida
 
ink{http://www.nok.se/laromedel/sol/externlank/index.asp?i=http://www.algonet.se/~ho gman/militaria.htm}

2008-01-08, 01:01
Svar #10

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Om jag får drista mig till en förklaring till varför svenskarna vann detta slag - och även slaget vid Helsingborg 1710 - trots att man var numerärt underlägsna så skulle det vara: Svenskarna hade en högre stridsmoral eftersom man stred för sitt land! Den danska hären bestod ju - som så ofta - av många värvade soldater (mycket tyskar) och sådana brukar inte vilja offra livet i onödan. Legosoldater kan ju också plötsligt byta sida bara man betalar tillräckligt bra!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-09, 04:30
Svar #11

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Några fler noteringar ang. slaget: att kungen (karl XI) bara var 20/21 år då han deltog i slaget...och att han var gift med den danske kungens (Kristian V) syster! Kristian V deltog även han i slaget - på den vänsterflygel som attackerades av svenskarnas högerflygel (där Karl XI befann sig). Tänk om bägge kungarna stupat i slaget?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-09, 11:44
Svar #12

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Ulf, Karl XI var förvisso förlovad med danske kungens syster när slaget vid Lund stod 1676, men giftermålet ägde inte rum förrän 1680 6/5.

2008-01-09, 19:21
Svar #13

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ja Elisabeth det stämmer...men det är väl ändå en något märklig situation...då ens blivande svärfar är ens dödsfiende på slagfältet!
 
Ýtterliggare en reflexion ang. varför svenskarna vann till slut...man hade betydligt fler man till häst vilket ökade den svenska arméns rörlighet, detta kan ha avgjort slaget. Även det faktum att den starka fästningen Malmö var kvar i svenskarnas händer hade nog också stor betydelse för krigets utgång.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-09, 20:53
Svar #14

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ursäkta mig...det skall stå svåger ovan och inte svärfar! Det var iallefall det blodigaste slag som utkämpats på svensk mark med över 9 000 döda - flertalet var danskar. Jag undrar bara...hur många som dog i slagen vid Lena (1208) och Gestilren (1210)...men det lär vi väl aldrig få reda på.
 
Likaså är det väl med det mytiska jätteslaget vid Bråvalla (800-talet?), där vet man väl inte heller hur många som stupade...om slaget nu någonsin har ägt rum?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-10, 00:38
Svar #15

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Man skall också komma ihåg...att Sverige hade två arméer till som var aktiva i kriget: en i Pommern under fältmarskalk Königsmarck och en i Livland under fältmarskalk Horn. Bägge slogs mot Brandenburg. Detta slag var alltså bara en del av en större helhet...nationen Frankrikes offensiv gjorde så småningom slut på kriget.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-10, 17:16
Svar #16

Utloggad Sylvia Clarke Dahlström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 147
  • Senast inloggad: 2008-09-22, 17:22
    • Visa profil
I boken svenska slagfält av Ericsson/Hårdstedt/Iko/Sjöblom/Åselius står ett kapitel om slaget i Lund. Det är en del personer nämnda där och en del om bakrund till slaget mm.

2008-01-11, 01:08
Svar #17

Utloggad Göran Löfstedt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1126
  • Senast inloggad: 2019-01-23, 03:44
    • Visa profil
Slå på google om träffningen vid Fyllebro. Denna träffning i augusti 1676 var avgörande för att slaget vid Lund blev av. Hade inte min anfader Lars Silfverswärd offrat sitt liv hade Sverige möjligen inte funnits som stat. Han var en av tre officerare som stöp vid bron över Fylleå söder om Halmstad, dessutom stöp åttio manskap på den Svenska sidan. På den Danska sidan stöp åttahundra. Danskarna som skulle belägra Göteborg med hjälp av en Norsk här var tvugna att dra sig tillbaka. Det är roligt att storvulet ge sig in på att ens egna anfäder hade betydelse för hur Sverige fortfarande finns kvar, trots EU.
 
Mvh Göran

2008-01-11, 09:49
Svar #18

Marie Belcher

Ulf!
Carl XI och Ulrika Eleonora var inte gifta när slaget vid Lund skedde. Bröllopet stod först 1680 på Skottorp slott.
 
Mvh
Marie

2008-01-11, 17:12
Svar #19

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Eftersom detta slag - och slaget vid Helsingborg 1710 - är ett av de viktigaste som förekommit i Sveriges historia dristar jag mig till en liten (personlig) översikt över huvuddragen: Sverige luradeds in i kriget av stormakten Frankrike som lovat svenskarna 900 000 riksdaler i subsidier bara man ställde upp en armé i Pommern. När väl svenskarna väl gjort detta krävde man att armén skulle gå in i Brandeburg för att man skulle få några pengar, så då gjorde man det och Sverige var med i kriget! Det gick dock dåligt och snart var hela Pommern i tyskarnas händer. Danmark passade nu på att alliera sig med Holland, Brandenburg och Kejsaren (Österrike) för att försöka ta tillbaka Skåne. Sverige var nu hårt pressat på flera fronter och några pengar kom aldrig från Frankrike. När väl Frankrike slutit fred med Holland kunde de gå på offensiven mot både Brandenburg och Danmark, de pressade bägge staterna till realtivt bra fredsvillkor för Sverige (dock untan att ens taga kontakt med den svenske kungen). Vi fick tillbaka Pommern och Skåne men fick inget krigsskadestånd.
 
Karl XI hade nu fått nog av Ludvig XIV:s förmynderiinställning och vände sig istället mot Holland för ett nytt förbund - man ville ha en stark sjömakt vid sin sida.
 
Tack vare att Danmark var i allians med sjömakten Holland (och att Frankrike aldrig bistod Sverige med fartyg) kunde man realtivt ostört segla omkring i Öresund och leverera förstärkningar till den danska armé som behärskade Landskrona. Vi skall komma ihåg att det var den engelska flottan som räddade Sverige från ockupation av den franska armén - under befäl av Jean Baptiste Bernadotte - år 1808!!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-11, 22:14
Svar #20

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Överbefälhavar för de svenska styrkorna var fältmarskalken och friherren Simon Helmfeldt (1617-1677). Han var gift med Margaretha von Parr (som var såvittjagförstått en Bure-kvinna, härstammande från Ärkebiskop Andrea Laurentii Björnram?). Helmfeldt stupade vid slaget vid Landskrona då hans häst blev skjuten och fältmarskalken hamnade de under hästen. En dansk löjtnant såg honom och dödade honom.
 
Är det någon som vet om generalmajor Georg Lybecker (1618-1683) deltog i slaget vid Lund?

2008-01-11, 23:06
Svar #21

Utloggad Jonas Dahgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2011-08-27, 15:27
    • Visa profil
Hej!
 
Återigen tack för all information och engagemang!
 
När det gäller Georg Lybecker har jag inte stött på någon uppgift om att han skulle ha deltagit i slaget.  
 
Hälsningar Jonas

2008-01-12, 04:30
Svar #22

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Kejsaren var inte Österrike.
Kejsaren var kejsare av det Heliga romerska riket av tysk nation; det bestod officiellt 962-1806 men förlorade i betydelse iom Westfaliska freden 1648 eftersom delar av Tyskland blev protestantiskt och började gå sin egen väg. Som störst omfattade kejsardömet Tyskland, Österrike, Slovenien, Schweiz, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tjeckien samt delar av östra Frankrike, norra Italien, och västra och norra Polen.
Kejsaren valdes (av de s.k. kurfurstarna) till tysk kung och kröntes därefter till kejsare av påven. Sedan 1400-talet valdes kejsaren alltid från den österrikiska delen av ätten Habsburg (som f.ö. härstammar från Schweiz) - utom under mitten av 1700-talet då Österrike styrdes av en kvinna (Maria Teresia) vars make, Franz Stefan av Lothringen, valdes istället.
Först 1806, efter att Napoleon upplöst det tysk-romerska riket, skapades kejsarriket Österrike.  
Så i det här fallet måste kejsaren refereras till som tysk-romersk.
 
Ingela
PS. F.ö. är det väl tveksamt om de svenska trupperna ansåg att de stred för Sverige i det ockuperade danska Skåne.

2008-01-12, 20:10
Svar #23

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Ingela, din förmodan att det är tveksamt om de svenska trupperna ansåg att de stred för landet förefaller högst berättigad. Såvitt jag vet finns ingen forskning som visar vad soldaterna i den svenska armén hade för motiv, men av det lilla som finns verkar det som att soldaterna inte alls var några stridisar. Av tidigare inlägg i denna tråd får man ju intrycket att det skulle ha varit populärt att bli soldat, och att de svenska soldaterna skulle ha haft en patriotisk motivation att ge sig ut i krig.  
 
Men om vi ser på hur soldaterna rekryterades så blir bilden en annan. Soldaterna uttogs genom utskrivning, dvs manfolket i varje socken mönstrades och en utskrivningskommissarie valde ut de som skulle bli knektar. Av Lars Erikssons bok Svenska knektar, sid 17-18 framgår att bönderna kunde påverka vilka som skrevs ut, och att de framgångsrikt skyddade bondesamhället. De försökte främst se till att självägande bönder eller bondsöner utan bröder inte skrevs ut. Men de som blev utskrivna var inte glada, vilket framgår av att inte heller de saknade möjligheter att slingra sig undan. De kunde betala någon, som var sämre ställd, att träda i sitt ställe.  Lars Eriksson ger som exempel drängen Johan Ersson från Fryksände i Värmland, som i mars 1676 blev utskriven vid en mönstring. Men han betalade sin bror Jöns för att bli soldat i stället, och Jöns Ersson kom att delta i slaget vid Lund. Jöns´ motiv för att bli soldat var snarare pengarna än en önskan att kriga för landet. Man får av Lars Erikssons bok intryckat att de som blev soldater var de som inte hade resurser att komma undan.
 
Och om det nu fanns någon soldat, som ville strida för sitt land, vilket var då detta land? Sverige var en mångnationell statsbildning. Där ingick bland annat Finland, Ingermanland, Livland, delar av Pommern och de nyligen erövrade landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen (och om inte minnet sviker mig även Trondheims län). Det ingick soldater från alla dessa områden i den svenska armén i Skåne, inte minst från Karelen.
 
Patriotiska soldater är av mycket senare datum. Först från franska revolutionen blev patriotism en kraft att räkna med, och det skulle krävas ett sekel av patriotisk propaganda för att unga män fullt frivilligt skulle marschera ut och störta sig ner i skyttegravar för att bli köttfärs i artillerisalvorna.
 
på 1600-talet fanns ingen nationell identitet av detta slag. Kungen ansåg att folket skulle ha sin trohet till honom, oavsett vilket språk de talade och vilken historia de hade. Och den förståndiga allmogen ansåg att det var bäst att hålla sig så långt borta som möjligt från överheten.
 
Karl XI drog slutsatsen av sitt skånska krig att det krävdes en bättre bas för armen än utskrivningarna. Och lösningen på det blev det militära indelningsverket, där soldaterna garanterades en försörjning på soldattorp. Och bönderna garanterades att de skulle slippa dra ut i krig.

2008-01-13, 02:03
Svar #24

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Franska revolutionen gjorde fransmännen patriotiska, men för resten av oss brukar man väl säga att det hände med Napoleon. Den svenska nationalismen hade knappt hunnit ta sig innan den närmast ersattes av skandinavismen - tänk bara på vår nationalsång där det är Norden och inte Sverige som hyllas.
 
De som gjort mest för försvenskningen av Sverige är nog den svenska folkskolan, Hazelius (Skansen) och Allers (som runt sekelskiftet skänkte bort svenska flaggor om man kunde visa att man hade en flaggstång, samt tryckte porträtt på kungafamiljen och annat nationalistiskt och skickade med som bilaga).
Men allt det hände ju under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet.
 
Ingela

2008-01-13, 10:45
Svar #25

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Nejdu Ingela Martenius...jag tror du har missuppfattat en del här! När det talas om krig mot Kejsaren här (1600,1700-talet) så menar man ledaren för imperiet Österrike/Ungern (innefattade bl. a. Böhmen, Mähren, Kroatien, Slovenien, Schlesien och nordvästra Italien) i första hand. Det är riktigt att denna titel även innebar någon slags överhöghet över de tyska kurfurstendömena men denna makt var bara formel (utan verklig makt)! De tyska kurfurstarna hade stor frihet att agera självständigt och var inte på något sätt tvingad att lyda den Habsburgska Kejsaren. Man kan se de olika kurförstendömena som egna länder som ofta var inblandade i en mångfald av olika alianser som stäckte sig åt alla håll. I norr var Brandenburg och Sachsen stormakter medans i söder var Bayern (släkten Wittelsbach) starka. Bayern var t. ex. i krig med den tysk/romerska kejsaren (Österrike/Ungern) flera gånger!
 
Så småningom tog Preussen över den tyska Kejsartiteln från Österrike/Ungern.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-13, 10:49
Svar #26

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ursäkta mig...det skall stå nord-ÖSTRA Italien ovan!
 
Ulf Sawert

2008-01-13, 11:40
Svar #27

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Sedan när det gäller nationell stridsmoral så var det nog lite blandat av detta inom armén. Säkert fanns det många som inte stred av kärlek för fosterlandet - detta gällde nog särskillt de som tvångsinkallats under krigstid - MEN det fanns nog många frivilliga också, män som ville ställa upp då landet var i fara. Vi kan ju bara tänka tillbaka lite på den bondearmé som FRIVILLIGT ställde sig bakom Gustav Vasa och Lars Olofsson Björnrams ledning under frihetskriget! Slogs inte denna armé för Sveriges befrielse från utländskt förtryck? Även under slaget vid Helsingborg (1710) gjordes - såvitt jag förstått - stora ideella insatser från alla samhällsklasser (bl. a. samlades pengar in (frivilligt) från borgerskapet i Stockholm).
 
Man skall nog inte heller glömma att Kungen förr i tiden ofta stod som en SYMBOL för nationen och inte bara sågs som en utsugande överhet.
 
Många personer såg militärlivet som en karriärväg och en försörjning och otaliga är väl de fall där driftiga män börjat som meniga soldater och slutat som både höga officierare och adelsmän. Låt mig bara nämna exempel som generalguvernören Erik Dahlberg...eller varför inte advokatsonen Jean Baptiste Bernadotte som slutade som Kung!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-13, 12:06
Svar #28

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Stora ideella insatser i modern tid för landets försvar var ju: insamlingen av pengar till färdigbyggande av pansarskeppet Sverige strax före första världskriget (omräknat i dagens penningvärde samlades 467 miljoner in!). Ett annat var det stora bondetåget, då 30 100 bönder samlades på Kungliga Slottets borggård den 6 febr. 1914 för att visa att landets bönder ställde upp för att bistå och försvara landet då det var i fara! Det var då som som Gustav V höll sitt berömda - och hårt kritiserade - borggårdstal!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2008-01-13, 12:21
Svar #29

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Hej Jonas m.fl.
 
Du vil finde en del deltagere i slaget ved Lund i følgende værker:
 
Ole Vaupell:Den Dansk- Norske Hærs historie, I II.  
            (København 1872-76, Gyldendal)
 
T.A. Topsøe-Jensen og Emil Marquard:Officerer i den dansk-norske søetat 1660-1814 og den danske søetat 1814-1932, I-II.
(København 1935)
 
Så vidt jeg husker hørte den danske hær indtil slutningen af 1600-tallet under søetaten.
I Ole Vaupells bøger nævnes også de regimenter der deltog i de forskellige slag. På Rigsarkivet i København kan man i Krigsarkivets militære ruller finde frem til de menige soldater der tilhørte de forskellige regimenter.
 
Venlig hilsen
Gudrun

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna