Äldre inlägg (arkiv) till 13.2.2003

[Christina Sylejmani]

kan ngn hjälpa mig att tyda vad som står har ej lyckas tyda allt själv

[Christina Sylejmani]

bilden blev felvänd

[Christina Sylejmani]

[Heikki Särkkä]

Junii 1818
d: 29de föddes Corporal Nils Palms hustru Hanna Jops Dotters i Hardberga son, som döptes d: 30de ejusdem och kallades Olof. Vid dopet hållen af Socken Skom: Ola Göbergs hustru Bengta Svens Dotter. Faddr(ar) ofvan nämnde Göberg i (    ) samt Corporal Jöns Trenck med dess hust. Elna Ericks Dotter i dito. Mid. 25 år.

[Heikki Särkkä]

Korrektion:
 
Givetvis bör det vara på sista raden:
Mod: 25 år
 
Mvh
 
Heikki Särkkä

[Christina Sylejmani]

Hej Heikki!
Tack för hjälpen!
Det var så stort så jag var tvungen att dela upp det i tre olika delar som Du säkert ser...
Det är därför det är tre texter/bilder.
/Christina

[Heikki Särkkä]

September
D: 17de föddes Carabinieren Jöns Dahlstedts och hustru Bengta Lars Dotters i (---) son, som döptes d. 20de ejusdem och kallades Pehr. Vid dopet hållen af Hushållerskan Elna Anders Dotter på Arondala. Faddr. Carab: (---) Husaren C: (---in) med pigan Hanna Anders Dotter alla pä Arondala.
 
Heikki Särkkä

[Bengt-Göran Nilsson]

Bilden den 23 augusti saknar tyvärr en bit längst till höger men bör lyda:  
Augusti D 23dje föddes Carabinieren Åke Ru..dos och Hanna Nilsdotters  i foglesong dotter som döptes d 23 ejusdem och kallades Elna. vid dopet hållen af drängen Jöns Rasmus. hustru Hanna Nilsdotter i foglesong och fadr ovannämde Jöns Rasmussons, klockaren. Jöran Med... i foglesong med dess dotter Am...
Mod. 32 år gammal.

[Christina Sylejmani]

Tack skall Ni ha!
 
 
Christina

[Olle Elm]

Önskas en neutral läsning av vad det står i den här notisen; Gäller särskilt det som står efter modern Märta Maria.
Vänligen,
Olle  

[Bengt-Göran Nilsson]

Märta Maria heter möjligen Arenfelgtdt.
Det verkar i och för sig lite för många konsonanter på slutet, men har svårt att få det till något annat. Orten vet Du förmodligen själv.

[Bengt Nilsson]

Förslag: Märta Maria Brunskyld(h) - där sista bokstaven är korrumpt och möjligen mer liknar ett t.

[Lennart Andersson]

En sökning på nätet gav via adressen http://w1.136.telia.com/~u13603773/karin.html  
följande:
 
mmfmmmf  
238 NILS KÖRNING, född omkr 1669, död 1757 (bg 24/6) i Långsmon,  
Ramundeboda (Närk). Fältväbel i Långsmon, Ramundeboda (Närk).  
[ Maka 239 ] [ Dotter 119 ]  
 
Gift med  
 
mmfmmmm  
239 MÄRTA MARIA ANDERSDOTTER BRANDSKYLDT, född 1676,  
död 1742 (bg 28/12) i Långsmon, Ramundeboda (Närk).  
[ Make 238 ] [ Dotter 119 ]  
 
Det är Barbro Behrendtz som redovisat sin forskning där.

[Bengt-Göran Nilsson]

Kommentar:
Om man utgår ifrån bilden ovan så finns det absolut inget d som femte bokstav.
Den första bokstaven får man gissa sig till, lite svårt att få det till ett B, det verkar inte finnas någon släng nertill. Den tredje bokstaven får man även gissa sig till. Femte bokstaven skulle mycket väl vara ett s, där det fattas lite slängar. Sjätte bokstaven kan också vara ett lite missbildat k  . Sjunde bokstaven ser ut som de övriga g på bilden men skulle ev kunna vara ett y. Åttonde bokstaven ser ut som ett t men skulle även kunna vara ett l. De två sista är d och t.
sammanfattning: Ordet slutar på skyldt med förled Aren eller Brun.

[Olle Elm]

Tack för hjälpen! Diskussionen går vidare under Brandsköld, Släkter.
Olle

[Ted Rosvall]

Ett litet förslag:
 
Varför inte flytta över alla geografiskt bestämda läshjälpsdiskussioner till respektive plats i Anbytarforums ordinarie avdelningar för landskap och försmlingar. Ofta är det ju så att de som arbetar mycket med en viss socken har god kännedom om lokala ortsnamn, förekommande släktnamn, egendomliga patronymikon och särskilda yrkesbeteckningar på platsen. Dessutom har dessa forskare ofta god vana vid prästernas piktur, sätt att skriva och strukturera notiser, förkortnings(o)vanor och särskilda egenheter.  
 
Det är synd om dessa specialister missar läshjälpsfrågor från sina egna områden bara för att de ligger på annan plats i ett Anbytarforum som nu för det mesta har över 200 olika ämnen per dag.
 
Förslaget är alltså: Låt alla inlägg som berör en socken, vare sig det är läshjälp eller annan anjakt, hamna på samma ställe!
 
TED ROSVALL
 
Ps:  Vid Läshjälpsinlägg kan det vara bra att inte bara hänvisa till Genlinekod utan framför allt till volymnummer och sida. Alla har inte Genline - det finns också mikrokort!

[Bengt-Göran Nilsson]

Tycker nog att det är bra att alla tydningar ligger under en rubrik, tex som det nu gör under Läshjälp. Där finns ju sedan landskapen angivna. En del är bra på text, en del är bra på lokala namn osv. Här kan var och en som vill gå och ta sin bit.
Bengt-Göran Nilsson

[Berit Eriksson]

En bouppteckning från Roslagen 1877 har jag svårt att tyda allt i. Kan ngn hjälpa mig?
 
^#92;image
 
Berit

[Berit Eriksson]

Det gick ju inte alls. Kan ngn tala om vad en hakparentes är och var finner jag den. Trodde det var , men det stämde ju inte.
Berit

[Sari Wilhelmsson]

Hej Berit!
Dom här tecknen är det som gäller, ` image {text} du håller nere tangenten Alt Gr för att få dessa att fungera. Skriv allt utan mellanslag. Tangenterna är alltså samma som +tecknet` sitter på och sedan 7{ och 0}. Oj hoppas att inte detta blev allt för rörigt. Lycka till! Närmare förklaring finns någonstans på anbytarforum kommer nu inte ihåg var, tro om det inte finns under rubriken bildgåtan. Hakparantesen ser ut så här ], även där använder man tangenten Alt Gr
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Sari Wilhelmsson]

Ja,jamensan det finns en bra förklaring under Gamla bilder-Bildgåtan.
 
Mvh Sari

[Berit Eriksson]

En bouppteckning från Roslagen 1877 är för mig ganska svårläst. Skulle bli glad för hjälp med tydling.


Berit

[Berit Eriksson]

Två bilder var för stora. Skall försöka förminska dem. Glömde säga att de ord jag misslyckats med att tyda är inringade.
Berit

[Joel Vogler]

I första bilden tycker jag mig kunna läsa Wäggur respektive Byrå

[Berit Eriksson]

Tack snälla Jan. Javisst, nu ser jag ju att det står så, wäggur dessutom så tydligt. Jag säger då det. Har lyckats förminska de två felande bilderna till tre. Om jag nu får upp dom.
 

 
 
 
Hälsn. Berit

[Ulla Wimnéus]

Jag tycker det ser ut som Werkvagnar,gödselflakar och en reskur (?).
Ulla

[Berit Eriksson]

Dom var ff för stora.


Berit

[Berit Eriksson]

Här kommer den sista (tror jag).

 
Har i alla fall fått öva mig.
Tack för hjälpen. Undrar vad orden egentligen betecknar för ngt. Werkvagnar, vad är det t ex.
Svårt det här.
Berit

[Berith Svantesson]

Hej Berit!
 
Letade efter orden i Släktforskarens uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord, Barbro Lunsjö, LTs förlag.
 
Uppifrån:
Wäggur och Byrå hade du.
Sen kommer wårskide: vårskida, skakel för årder, enbettsredskap (årder=mindre plog av trä)
 
rissell: rissel, såll av flätade vidjor, smala spjälor o. dyl. för rensning och sortering av säd, fröer osv.
 
werkvagnar: verkvagn, kort arbetsfordon med korg eller högt överrede av spjälverk för forsling av gröda.
 
gödselflakar: flake, flat botten i fordon; låda till lastvagn, även benämning på själva lastvagnen.
 
Enbittaröllar (tycker jag det står): hittar inte just det ordet men det borde också vara något enbettsredskap.
 
Trädskockar: kan menas trädstock, årder.
 
Bukock: bukok, hästok som placeras under buk och är fäst i sele, använt till att fästa dragstång till vissa årder och plogar.
 
lång- nånting: det är iaf ett fiskeredskap (står ju under rubriken Sjöredskap), det finns ett ord långtåga, lång tåga av lind eller hampa använd bl.a. till fiskenät (tåga=växt- eller rottråd).
 
skottnät: nät som används vid pulsfiske och då skjuts ut från båt med hjälp av en särskild stång eller med puls (puls=stång med träklump el. dyl. i ena änden, som man plaskar runt med i vattnet för att skrämma fisken mot not eller nät).
 
/Berith

[Mikael Persson]

Se om du hittar någon förklaring på 'Enkelldrättor', 'drätta' (i st.f. 'Enbittaröllar' ...)
 
Hälsningar
Mikael