""""I Dackesson"""" eller """"I[nge] Dacke[s] son""""?

[Göran Johansson]

Hur tolka texten i nedanstående utdrag ur Smålands handlingar 1602. Är det ett patronymikon I Dackesson eller I[nge] Dacke son? Av Smålands handlingar 1601 se bild nedan famgår tydligt att brukaren detta år hette Per Dacke, liksom åren 1603-1605, 1609 och 1612. Per Dacke försvinner från gården i samband med Kalmarkriget! Var det fortfarande farligt att heta Dacke i bygden?
 
1602
1601

[Björn Sonesson]

Det står p. dache sonn. /=Per Dackes son/ Namn förkortas ofta i skattelängderna både vid denna tid och under 1500-talet.  
 
Dacke ser ut att vara ett personnamn, men det saknas faktiskt i förnamnslistan här på AF.  
 
Nils Dacke kallas upprorsledaren som tidvis var framgångsrik i sin kamp mot kung Gustav Eriksson Vasa. Frågan är om han kanske hette Dackesson egentligen?  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-09 14:39)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-09 14:44)

[Niclas Rosenbalck]

Det står Per där slutändelsen -er i Per har, såsom brukligt, förkortats med ett streck genom p:ets stolpe. Tolkningen är att nämnde Per är son till en man som burit tillnamnet Dacke alternativt haft det såsom personnamn, vilket sistnämnda är mindre troligt. Att tillnamn kunde användas i patronymikon är ingalunda ovanligt. Tips är att identifiera när nämnde Per Dackesson nämns i handlingarna för att få fram kronologin när han kan tänkas vara född och därefter se vilka män med tillnamnet Dacke som  finns i trakten tidigare. Måhända har du funnit en okänd son eller sonson till Nils Dacke här.

[Göran Johansson]

Tack för det. Efter att själv ha kollat så måste jag medge att de är bokstaven P som inleder namnet. Avser säkert Per Dacke.  
 
Det kan var en ättling till Nils Dacke i bästa fall eller åtminstone en släkting. Stålbergsmåla ligger nästgårds Dackebyn Hult och nära byn Hyltan i Vissefjärda som skulle kunna var släkten Hyltenius hemby. Länsmansdråparen Peter Håkansson sägs 1728 i en länsstyrelsehandling ha tillhört Dackesläkten. Detta är intressant eftersom dennes broder, bonden och kyrkvärden Jon Håkansson, faktiskt bodde i Stålbergsmåla. Torpet Stålbergsmåla upptogs så sent som 1589 för första gången i en skattelängd vad jag kan se. Brukaren det året hette f.ö. Gertorn vilket för tankarna till Nils Dackes svågers släkt.
 
Inom släkten Hyltenius finns ju en muntlig tradition som säger att släkten härstammar i rakt nedstigande led från Nils Dacke. Det kan väl inte uteslutas att namnet Hyltenius kan vara bildat på bynamnet Hult. Formen hylta betraktas som en diminutiv avledning till hult (= liten skog, lär det ungefär betyda).  
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 16:13)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 16:17)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 20:14)

[Göran Johansson]

Niclas, det kan faktiskt inte uteslutet att det kan var en son till Nils Dacke som bodde i Stålbergsmåla. Kronologin lägger inga hinder i vägen. Texten (moderniserad) på bilden ovan Per Dacke son skulle kunna tolkas som en intressant upplysning avsedd för dåtidens läsare; Per var son till [Nils]Dacke. Har inte funnit Per Dacke i skattelängden tidigare än 1601. Om han verkligen vore son till upprorsledaren så tror jag att han tidvis bodde på den danska sidan riksgränsen, kanske i Furs by, där det bevisligen fanns en släkt Dacke. Redan 1542 bodde brukaren hustru Elin och brukaren Gertorn på den gård i Hult i Vissefjärda socken där Elin Dacke återfinns 1545-1550. Elin 1542 kan väl knappast avse någon annan än Elin Dacke - den kvinna som anses ha varit gift med Nils Dacke. Det är intressant eftersom Nils Dacke anses ha varit bosatt på gården Flaken i Torsås (numera Gullabo) socken det året. Hult var en frälsegård som tillhört Tyge Krabbe i Danmark och brukarna hade tydligen inte betalat skatt för åren 1537-1545.  
 
Niclas Rosenbalck och andra, vad tror ni om Per Dacke i Stålbergsmåla? Kan väl ha varit son till Nils Dacke.
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-11 18:30)

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
Har inte mycket att tillföra i ren fakta, men när det gäller Hylténfamiljens uppgift om Dackehärstamning så ska du nog ta den med en stor nypa salt. Försök identifiera när den först skrivs ner på papper. Vad jag förstått så är den en mycket sen skapelse och kanske kan sättas i samband med Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius forskning i arkiven på 1800-talet ? Denne ledde ju då tillbaka Cavallierna till Sven i Håldala (V. Torsås sn) som var med Nils Dacke. Att han lyfte upp en koppling till Dacke på sitt rena fäderne för släkten Hyltén-Cavallius kan ju sedan muntligt ha misstolkats, satt fart på fantasin hos någon okritisk person och skapat myten om en Dackehärstamning; inget ovanligt att dessa forskare på 1800-talet fantiserade ihop släktsamband (jfr Peter Wieselgren som var en baddare på att konstruera osanna släktförbindelser hej vilt - kanske är det denne som även satt Hylténmyten på pränt?). Hylténsläktens namn komer av en plats Hyltan annars torde släkten istället ha kallat sig Hultén; således faller kopplingen till Hult i Vissefjärda sn.  
 
Tillbaka till Per Dackesson i Stålbäcksmåla ovan. Rent kronologiskt synes han ej kunna vara en son av upprorsledaren Nils Dacke eftersom han dyker upp så sent som 1601. Han bör tillhöra en yngre generation - troligen andra generationen efter Nils Dackes samtida, vilket gör att han möjligen skulle kunna vara en sonson i så fall. Försök se om denne Per Dackesson dyker upp med ett annat patronymikon i någon källa. Likaså försök identifiera vilka personer med tillnamnet Dacke som finns i Vissefjärda och Fridlevstads socknar perioden 1545-1600. Att släktskap fanns med Nils Dacke kan vi dra, men det kan ha varit avlägsnare än rent agnatiskt. Myten att Nils Dackes släkt utrotades är dax att sticka hål på. Tillnamnet Dacke används bevisligen i Vissefjärdatrakten mfl ställen efter upprorsledarens död.

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
 
Du kan nog ha rätt ifråga om Hyltenius. Men intressant är att det faktiskt fanns en brukare Jöns på en av gårdarna i Hult under slutet av 1500-talet, troligen samma gård som tidigare brukats av Elin Dacke (måste först kolla för att vara helt säker). En torpare Jöns under slutet v 1500-talet sägs ju har varit släktens stamfar. Tror du släkten Hyltenius verkligen ville framhålla de påstådda Dackeanorna? Tidsandan var väl sådan att Nils Dacke hade förpassats till skurkarnas skara?  
 
Är också säker på att myten om  att Nils Dackes släkt utrotades är klart överdriven. Som du säkert vet så förekommer tillnamnet Dacke i Furs by, Fridlevstad socken under början av 1600-talet. En av bönderna där hette Inge Dacke utan patronymikon. Under 1500-talets andra hälft fanns en Inge Nielsen i samma by, men utan tillnamn! Om detta var en och samma person står skrivet i stjärnorna. Hypotetiskt skulle den senare kunna vara en son till Nils Dacke.  
 
Per Dacke i Stålbergsmåla nämns första gången 1601 tillsammans med Sven. Senare står de växelsvis som brukare av gården - se nedan. Den senare kan ha varit en måg vilket i så fall kan tyda på att Per Dacke kan ha varit född under Nils Dackes tid.  
 
1595-1600      Nils Gudmundsson
1601         Per Dacke och Sven
1602         P Dacke sonn
1603-1605      Per Dacke
1606         Sven Andersson
1607-1608      Sven
1609         Per Dacke
1610         Sven
1612         Per Dacke
1614-1616      Sven
1617         Olof