Jo, paret bodde hos änkan Anna och fick understöd av Åby fattighus vilket inte var helt ovanligt. Principen att socknarna var ansvariga för de som var för sjuka eller för fattiga för att försörja sig själva har väl varit den samma sedan medeltiden någon gång. En vanlig form var just genom regelbunden utdelning av pengar eller råvaror från socknens fattigkassa, och kan finnas noterat i sockenstämmoprotokoll och kyrkräkenskaper.
Varningen är bara en standardformulering som finns i de flesta bouppteckningar om att det var (och är) ett lagbrott att inte redovisa dödsboets alla tillgångar, dels för att undvika framtida tvister mellan arvtagarna och dels för att fattigkassornas största inkomstkälla var de fattigas andel som betalades in av upptecknade dödsbon.
Det ovanliga här är väl snarare att det överhuvudtaget gjorts en bouppteckning. Ofta var det ett krav att för att överhuvudtaget få understöd man skulle överlåta alla sina ägodelar på socknen vid sin död, och eftersom fattigkassan då blev enda arvtagare så upprättades inga bouppteckningar för fattighjonen.
(Meddelandet ändrat av linlib 2014-11-10 18:01)