Boupteckning 1773 Mönsterås Långhult L Jonnson

[Christina Wikholm]

Hej !
 
Jag behöver hjälp att tyda vad det står på första och sista sidan i första hand (helst hela bou) i bouppteckning 1773 04 13 efter Lars Jonsson död 1773 03 11 i Långhult Mönsterås sn som finns i Stranda Härad FI:3 åren 1770- 1779 bild 27 sid 43 och sid 49 i AD.  
 
Texten är otydlig o svag (jag är kanske skumögd) så därför klarar jag det inte själv men detta är en anas bou så jag skulle vara tacksam för all hjälp jag kan få här.
 
Mvh
Christina

[Markus Gunshaga]

Hej Christina!
 
Här kommer första och sidan:
 
År 1773, den 13 aprill, blef uppå Enckan dygdesamma hustru Lena Jonsdotters i Långhult begjäran; Laga Boupteckning förrättad öfwer then qwarlåtenskap thess i lifstiden K:ra man, afledne Sexmannen Lars Jonsson sig effterlämnat; hwilcken sidstl:ne d 11. Martii med döden aflidit, och effter sig lämnat 2ne söner och 6 döttrar; sonen Jonas 14 år, Nils 12 år; dottren Maria gift med Bonden och dannemannen Wälbeskiedelige Jonas Gabrielsson i Qwarntorp och Flisaryd sochn, samt Britha med Bonden Per Persson utj Långhult, Lischen 19 år, Catharina 10 år, Anna Lena 8 år och Stina Cajsa 6 år gamla: warandes närwarande jämte änckan i huset förbemälte des Barn och mågar, samt Barnens på fäderne sidan syskonebarn, Rusthållaren wälbeskjedelige Nils Jonsson i Grinhult och Flisaryd sochn; hafwandes änkan Lena Jönsdotter wederbörl:n tillkallat oss undertecknade upteckningz och wärderingz män, och upgafs Egendommen utj den ordning som under förmäles.
Fastigheten.
Långhult, 1/4 dels Crono Skatte, hwarutj afledne Lars Jonsson med des nu effter lefwande äncka Lena Jonsdotter blifwit gift; men skall af änckans styffader, kyrckjowerden Pehr Hindrichsson, wara lösen för en del, med 60 Dr. Smt. till Kongl. Maij:tt och Cronan blifwit ärlagd; och hwaremot han, enligit änckans med des sahl. mans, med honom ingångne Contracts innehåll daterat af d: 12 aug: 1744, skall till hälften af denna fjerding utj sin lifstid wara besutten; äfwen som och mågen Per Persson slutit kjöp och handell om 1/3 dehl. utj berörda fjerding för 200 Dr. Sm:t; och hwaruppå han redan för detta har betalt och ärlagt 121 Dr. Sm:t; och således till wärdje nu aldeles outförligt altsammans lämnas.
/-------------------------------------------------/
Att all sterbhusetz Egendom, sådan som den wid dödztiman befantz, blifwit redeligen upgifwen, och intet theraf med wett eller wilja undandölgdt, thet undertecknat jag mitt namn och bomärcke med Edelig förplicktelse.
Lena Jonsdotter
L I D
Sedan Boupteckningen skridit till slut, och then samma blifwit behörigen underskrifwen, ärhindrade änkan Lena Jonsdotter, at des omyndiga och ännu oförsedda Barn borde skjäligen wederlag till läggas, i stället för then hemföljd och Bröllops kost som de gifta döttrarne wid theras wigsell åtniutit; men som then lösa Egendommen alldrig swarar emot skulden, altså blef öfwerenskommelse med änkan och des mågar således beslutit; at hennes nu omyndiga Barn skola deremot utj den nu ograverade fastigheten, effter modrens död, oberäcknat hwartera till godo njuta fyratjo dahl:r Sm:t och at sådant till effterlefnad beslutit och städfäst är, det styrckes med wåra namn och Bomärken af Långhult ut supra.
Lena Jonsdotter
L I D
Jonas Gabrielsson i Qwarntorp
I G S
Pehr Persson i Långhult
P P S
Sålunda wara angifwit, uptecknadt, wärderat och beslutit, intyga ut supra.  
Nils Åkerström.
Sven Danjelsson i Elgarum
S D S nämdeman.
 
Mvh, Markus

[Christina Wikholm]

Stort tack till Markus för all hjälp. Vi har ju haft kontakt tidigare ang yrken klockare -släkten Löngren i Lönneberga sn om du minns.
 
Jag är otroligt tacksam för denna hjälp jag fått för trots att jag läst en del bou tidigare men det har varit EXIBA som är betydligt mer lätta att läsa som du kanske vet. Vad jag inte förstår är vad hustrun får behålla ? Är det boningshuset med mark - gården som motsvarar en fjärdedel av ett kronohemman som ska vara den ograverade fastigheten,  Finns det någon fastighetsbeteckning mer än Långhult så man kan leta på historiska kartor. Det skulle vara roligt och se om den finns kvar. och vad är en sexman Jag har en ana i Vena sn och han var utsedd till fjärdingsman och det betydde väl motsvarande länsman tror jag.  
 
Bästa hälsningar
Christina

[Markus Gunshaga]

Hej Christina!
 
Det stämmer, jag känner igen Löngren nu när du säger det - hoppas att mitt svar kunde vara till hjälp  
 
Jag instämmer, just denna bouppteckning (kanske samtliga bouppteckningar detta år?) var väldigt otydlig, verkar som att bläcket har varit svagt eller dåligt. Jag tolkar det som att hälften av hemmanet 1/4 mantal Långhult enligt kontrakt 1744 12/8 skulle bebos på livstiden av änkans styvfar Per Henriksson, medan 1/3 av hemmanet hade köpts av Lenas svärson Per Persson för 200 daler silvermynt (han hade dittills betalat 121 av dessa daler). Eftersom hemmanet var så uppstyckat ingick det inte i värderingen av Lars Jonssons tillgångar vid hans död. När bouppteckningen var över hade änkan Lena önskat att hennes omyndiga barn skulle få en summa pengar, istället för den hemgift och bröllopskostnad som de gifta döttrarna hade fått vid sina giftermål. Värdet av den lösa egendomen hade dock inte motsvarat skulderna, och därför kom änkan överens med sina svärsöner om att hennes nu omyndiga barn vid moderns död skulle få ärva vardera 40 daler silvermynt ifrån hemmanets värde. Då svärsonen Per Persson övertagit en del av hemmanet får man väl anta att änkan Lena bodde kvar hos honom; ena halvan av hemmanet ägdes 1777 av en Axel Persson (se nedan) som jag först misstänkte var Lenas andre make, men det visar sig att han är dräng från Långhult när han gifte sig 1775 6/1 i Mönsterås med pigan Cajsa Maja Jonsdotter i Elgerum. Kan Axel vara Lenas halvbror (son till hennes styvfar Per Henriksson), och att han övertagit den del av hemmanet som hans far fick bebo på livstiden enligt kontraktet 1744?
 
Jag kikade i 1777 års mantalslängd för Kalmar län (s 247), och där finner man att byn Långhult bestod av två gårdar, varav din släkt ägde den först numrerade (Långhult Nr 1). Denna bestod av 1/4 mantal, och ägdes av Axel Persson 1/8 och Per Persson 1/8. Den andra gården på ½ mantal ägdes av överjägmästaren Carl Fredrik Hultenheim och innehöll flera underliggande fastigheter såsom Jonsdahl, Smestorpet och Nybygget. Denna gård ska ha varit en frälsegård, enligt akt 08-MÖK-71 i Lantmäterimyndigheternas arkiv (finns online under Historiska kartor). Denna akt handlar om en gränsbestämning över Långhults by 1777, men det finns tyvärr ingen karta i akten. År 1980 verkar byn Långhult ha varit avstyckad i tio delar, men huvudgården bör väl i så fall haft beteckningen Långhult 1:1, men denna kan jag inte finna.  
 
Jag skulle nog kika i del 23 och 24 i bokverket Svenska gods och gårdar (båda tryckta 1939). Dessa båda delar behandlar Kalmar södra län med häraderna Norra Möre, Södra Möre, delar av Stranda härad samt hela Öland (del 23) och Kalmar norra län med häraderna Norra Tjust, Södra Tjust, Sevede, Tunalän, Aspeland, Handbörd samt delar av Stranda härad (del 24). Här bör det framgå ungefär när en gård uppfördes etc., och Långhult bör finnas med där.
 
En sexman var knuten till den socken han bodde i. I varje socken valde man ut sex förtroendemän, sexmän, som skulle se till att de beslut som fattades på sockenstämma verkställdes. De skulle ansvara för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgården, hjälpa prästen i olika ärenden m. m. En fjärdingsman fungerade ungefär som kronolänsmannens biträde. Från början var det ett lokalt förtroendeuppdrag men utvecklades under 1800-talet till en lägre statlig tjänst, vanligen på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn m. m. Ursprungligen tillsattes en fjärdingsman i varje fjärdedel av ett härads fyra fjärdingar, men från 1850 blev det istället standard att ha en fjärdingsman i varje socken.
 
Mvh, Markus