Brännvinsbränning?

[Leif Söderberg]

Från ett domstolsprotocoll kan jag läsa:..brennwinspannan på kanterne haft , som kunnat wara....
Kan någon tyda och förklara?
,
 
Leif

[Elisabeth Thorsell]

Sigillet war obrutit, och har  
brennwinspannan på kan-
terne haft Såden(), som  
kunnat wara både ef-
ter drank och annan kok
ning, samt tycktes war ny-
ligen brukad.
 
Tydligen har någon trots att brännvinspannan var förseglad lyckats använda den ändå.

[Bengt-Göran Nilsson]

Elisabeths frågetecken har en konstig första bokstav.
De övriga är nog -åder.
Av sammanhanget att döma borde det vara några slags ränder som syns.
Våder= veck,ränder är då mitt förslag.

[Bengt-Göran Nilsson]

Första bokstaven är nog egentligen ett f, men med betydelsen v. Av samma typ som tex af=av.
Det blir bara lite konstigt när f står först i ett ord.

[Heikki Särkkä]

Såd 'kokad vätska', se SAOB.

[Ann-Mari Bäckman]

Nog verkar det underligt att V blir F i början av ett ord, däremot i slutet eller i ordet t ex tafvlan.
 
Nog verkar det stå S. Då blir det kanske det ord Heikki föreslår.
 
Ann-Mari Bäckman

[Bengt-Göran Nilsson]

[Stefan Simander]

Med tanke på att stora S är styckets första bokstav i ordet Sigillet och att lilla s förekommer i som, så verkar inte bokstaven s stämma, (även om den ofta kan se ut på många sätt i samma dokument).
 
Det talar väl för V eller v.
 
Det tredje ordet från slutet är förstås wara.  
Där , bl a, ser man ett r som stämmer överens med det svårtolkade ordets bokstav r, alltså bör det stå Våder.

[Stefan Simander]

Ordet drank står för en biprodukt från framställning av både teknisk sprit och sprit för konsumtion.

[Stefan Simander]

Kan man tänka sig ordet foder? Ifrån fornsvenskans fodher som kommer av lågtyskans voder=foder och fodral.

[Ann-Mari Bäckman]

Varför Foder? Är inte andra bokstaven ett å?
 
Man kan ju undra vad kannan haft på kanterna, som kan ha varit efter drank och annan kokning? Vad kan sådant lämna efter sig?

[Per-Åke Svensson]

Ta vilken uppslammad vätska som helst i en kastrull eller annat kärl och koka bort lösningsmedlet i uppslamningen (tex vatten eller alkohol). Då fastnar uppslammat material på kärlets väggar och bränns ofta fast där allteftersom mängden minskar. Det jästa utgångsmaterialet vid destilleringen i brännvinspannan bör ha betett sig just så, det bildas en bård = våd på kärlets insida, vilken man tydligen inte hunnit få bort.

[Ann-Mari Bäckman]

Det var intressant, men varför fanns ett sigill på brännvinspannan? Var det någon krögare som hade sådana förseglade pannor och någon hade druckit upp innehållet utan att bryta sigillet? Hur fick man in vätska i pannan igen, för att sedan koka det? Det kunde inte vara så att det insmugglade innehållet var så orent att det bildades våder på kanten?

[Stefan Simander]

Nja, foder var väl lite av en spekulation, men att o stavades med å förr i tiden är inget konstigt. Dessutom så passade det med F som första bokstav och i ordets etymologiska bakgrund fanns ju den intressanta tyska varianten som också kunde stämma in här.
Foder kunde väl möjligen syfta på de lager som bildats på pannans insida.
 
Handlar inte målet om otillåten brännvinstillverkning? Eller vad handlar det om?
 
Vilken tid rör det sig om?
 
Vilken plats?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Det är säkert såder det står.
 
När det gäller om o har stavats med å förr.....tja, när o uttalas som å, men inte annars.
 
Sådor enligt NE:
subst., plur.
ORDLED: såd-or
. skal från sädeskärnor {SYN. kli} [provins.]
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. sadher, plur. av sa? 'utsäde'; bildn. till så; jfr säd
 
Våd enligt NE:
subst. ~en ~er
ORDLED: våd-en
. avskuret stycke tyg vanl. omfattande hela tygbredden; som utgångsmaterial för sömnad: framvåd; klänningsvåd; tygvåd; kjolen är sydd i sex ~er; ett segel med vertikala ~er
BET.NYANS: tapetlängd från golv till tak: det går åt fem ~er till långväggen
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. va?ir (plur., i bru? va?ir 'brudklänning'); gemens. germ. ord; jfr vadmal, väska
 
Mvh//
Lotta

[Björn Nilsson]

Hej!
Det står dåder. Jämför d i drank så ser ni likheten. I dag säger vi,då där.
MVH  
Björn

[Lotta Nordin (Lotta)]

Och hur ser då där ut?

[Ann-Mari Bäckman]

Passar då där in i sammanhanget?

[Bernhard Johanson]

Sigillet war obrutit, och har
brennwinspannan på kan-
terne haft sådan (syftande på något tidigare i texten  omnämnt?), som
kunnat wara både ef-
ter drank och annan kok
ning, samt tycktes wara ny-
ligen brukad.

[Stefan Simander]

Såder är mycket möjlig tolkning (om det inte var det där med bokstaven s i övriga texten)!
 
Dåder verkar inte stämma då likheten med d i drank inte är så slående eller iallafall inte helt övertygande. Dessutom blir det väl ingen vettig mening av det?
 
Våder är kanske lite väl vådligt att satsa på?
 
Som sagt:
Handlar inte målet om otillåten brännvinstillverkning? Eller vad handlar det om?  
 
Vilken tid rör det sig om?  
 
Vilken plats?

[Ann-Mari Bäckman]

Det skulle vara intressant om Leif Söderberg kunde ge oss lite mer tips om vad saken gäller, kanske lite mer av texten före.

[Gabriel Frisk]

Hej!
Jag vågar inte tolka texten, men om sigillet kan jag berätta att på den gamla goda tiden var det tillåtet att koka sitt brännvin hemma på vissa tider av året. Länsmannen kom och bröt sigillet på pannan och satte det tillbaka när bränningstiden var över. Min farmors far fick böta 60 mark för otillåten brännvinskokning. Det här hände år 1866 i Tenala socken, Finland. Jag antar att seden var densamma i Sverige?

[Urban Sikeborg]

För mig verkar ordet tydligt som Lotta säger: Såder. Den här typen av tyskt S är vanligt i 1700-talsmaterial. I lånord använde man ofta latinsk stil - vilket man här ser i det latinska lånordet Sigillet - med den följd att man obekymrat kunde växla mellan den ena och andra stilen i en och samma text.

[Bengt-Göran Nilsson]

Leif!
Du har säker mer text angående detta.
Där kan då finnas samma typ av S, och man kan få det hela bekräftat.

[Leif Söderberg]

Ursäkta alla att jag inte svarat tidigare.
Detta är hämtat från utdrag ur domboken för Tjust häraders sommarting 16 maj 1801.
Kronolänsmannen hade instämt två bönder för olovlig brännvinstillverkning. Bönderna var inte hemma när länsmannen med biträde kom för kontroll utan hustruarna , efter stor tvekan, tog fram brännvinspannan utur Janssons bod. Utdraget fortsätter sedan enligt bifogat, där tidigare material sedan är en fortsättning.

Tack alla för Era synpunkter och tankar. Själv tror jag nu mest på Såder, men ?
Vore också intressant om någon vet mer om brännvinsförbudet.
 
Hälsningar
Leif

[Leif Söderberg]

Samma typ av bokstav finns på ett ställe till i texten,då i samma ord och,vad jag förstår, samma betydelse. Det har inte varit till någon hjälp

[Lotta Nordin (Lotta)]

Texten som Leif nu la in bekräftar att det står såder.
 
../Janssons bod, och lärer af den senares hustru nyligen warit nyttjad till kokning för kreaturen, emedan på brädderne funnits någre såder, men förseglingen skall icke warit bruten eller pannan till brennwins tillwerkning missbrukad.
 
Text måste ha ett sammanhang när man tolkar den, och det får den definitivt inte om man tolkar ett ord helt lösryckt ur meningen. Och jag instämmer helt med Urban när det gäller sättet att skriva bokstäver i låneord. Det är något man ofta ser i domböcker och andra äldre dokument.
 
Mvh//
Lotta

[Bengt-Göran Nilsson]

Håller helt med övriga att man bör veta sammanhanget när text tolkas och här i övrig text framgår ju det hela. Skriver även under på att olika typer av bokstäver kan blandas i samma text.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Nja, det var inte riktigt så jag menade. Man behöver inte veta sammanhanget innan man tolkar en text, då vore det ju nästan omöjligt att tolka domböcker och liknande, för man vet ju inte i förväg vad där står. Däremot måste texten i meningen man tolkat ha ett sammanhang.
Det kan alltså, t ex, inte finnas någre då där på kanten av brännvinspannan.
Det är absolut nödvändigt att ta med så pass mycket text när man ber om hjälp, så att det är möjligt att tolka meningen rätt.

[Per-Åke Svensson]

Det var annat malt, än att brygga på såder och kornagnar. GRANLUND Ordspr. (c. 1880).  
 
Citat hittat här: http://64.233.183.104/search?q=cache:eSURc0eXyA4J:g3.spraakdata.gu.se/cgi-bin/osa/enkel.cgi%3Fstring%3DMalt+s%C3%A5der&hl=sv&lr=lang_da|lang_en|lang_no|lang_sv
 
Det skulle alltså kunna röra sig om avlagringar av malt gjord på kli (dvs skal av sädeskorn, se ordförklaring av såd ovan). Kli användes ju senare under lång tid mest som djurfoder, innan vi i modern tid kom underfund med att det var i just skalet som det mesta av nyttigheterna fanns.

[Björn Engström]

Brännvinsbränning var endast tillåten på hösten efter skörden. Beroende på skörden bestämdes hur länge det var tillåtet att bränna brännvin. Vid mycket dåliga skördar kanske det till och med inte alls blev tillåtet det året.
Endast jordägare fick bränna brännvin.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Stefan Simander]

såder, men förseglingen skall avgör förstås saken, eftersom ett likadant s används i skall!
 
Såder enckelt war theth!

[Leif Söderberg]

Så enkelt var det när jag får det påpekat för mig, men innan såg jag det inte fast jag läst texten flera gånger (se också mitt tidigare svar).
Tack alla för att Ni hjälpt mig lösa ett ord med svårtolkat innehåll i en i övrigt relativt tydlig text.
Leif