Marie Euphrasine De la Gardie

[Leif Söderberg]

skrev detta brev 1656, men jag kan inte läsa inledningen mer än; Platz Grefvinnan medh Kon... samt Läcköö och Friherrinnan till Ekholmen. Vad står det mer?
,

[Leif Söderberg]

Löjligt liten text, försöker få den större
 
,

[Bo Persson]

Pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne skall givetvis inte - ohistoriskt - åsättas sin makes namn.
 
Texten lyder: Pfalz-Grefwina wedh Ren, [bortnött text, skall möjligen stå i Bayern] till Gyllich Cleve och Bergen hertiginna, Grefwinna till walldens, Spanheimb, Marek, Rafwensburgh, Läcköö och Arentzborgh, frijherinna till Ekholmen, frue till habsall, Magnushoff och Hoijentorph - alltså delar av hennes egen och genom giftermålet med greve Magnus Gabriel De la Gardie förvärvade titulatur.
 
Hennes titlar var pfalzgrevinna vid Rhen, hertiginna av Bayern och till J?lich, Cleve och Berg samt grevinna till Veldenz, Spanheim, Marek och Ravensberg; makens greve till Läckö och Arensburg, friherre till Ekholmen, herre till Hapsal och Helmet, till Höjentorp och Mariedal, till Magnusberg, Venngarn och Käggleholm.

[Ralf Palmgren]

Greve Magnus Gabriel De la Gardie gifte sig den 7 mars 1647 på Stockholms slott med Pfalzgräfin Maria Eufrosine von Zweibrücken. Men hade hon inte också titeln Prinsessa (av Sverige?) då hon var syster till Konung KARL X GUSTAV av Sverige (1654-1660) och dotter av Prinsessan Katarina av Sverige?

[Leif Söderberg]

Tack Bo för tolkningen och Du har givetvis rätt i att hon inte skall åsättas sin makes efternamn, det har hon heller inte gjort i brevet. Frågan är om hon var skrivkunnig. Bifogar slutet på brevet. Har hon skrivit sitt namn själv eller har hon undertecknat brevet med sitt bomärke?
,

[Carl-Fredrik Hanzon]

Carl (X) Gustaf och hans likaledes på Stegeborgs slott uppvuxna syskon hade titlarna: pfalzgreve/ pfalzgrevinna vid Rhen, hertig/hertiginna av Bayern och till Jülich, Cleve och Berg etc... och var således inte prinsar resp. prinsessor av Sverige, och inte ens svensk adel (Hur skulle de f.ö. ha blivit det....?).  
 
Carl Gustaf fick däremot ställningen av svensk arvfurste 1649, när han genom kusinen drottning Christinas agerande utnämnes till tronföljare. Han tillerkändes dessutom 1651 Borgholms län såsom länsherre (m.a.o. ungefär som ett hertigdöme, även om den formella titulaturen inte angav detta). Dessa utnämningar var emellertid personliga, och inbegrep alltså inte hans syskon, vilkas titulatur förblev oförändrad.
 
Detta skulle bl.a. visa sig vid de högadliga grupperingarnas förkastande av Carl X Gustafs testamente 1660, då de underkände brodern Adolf Johans i testamentet anvisade plats i förmyndarregeringen, med just motiveringen att denne varken var svensk arvfurste eller ens adelsman (ja, egentligen inte ens svensk undersåte).
 
Hur menar du, Ralf, skulle de ha blivit prinsar resp. prinsessor vid Carl X Gustafs trontillträde 1654, eller skulle de ha varit det redan från början? I så fall skulle i konsekvens med detta alla barn till svenska prinsessor, däribland barnen till Gustaf I:s döttrar (och det blir många det...) också blivit svenska prinsar och prinsessor (vilket de alltså inte var). Kan man möjligen, Ralf, i dessa våra olika synsätt, även kunna se en parallell till våra olika slutsater rörande den ryska successionen (lite långsökt, kanske, men ändå, i förlängningen...)?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Rättelse:
 
3:e stycket, 3:e raden ska lyda: ...eller ens svensk adelsman...

[Ralf Palmgren]

Bäste Carl-Fredik!
 
Jag har för det första aldrig påstått att jag anser att dessa var svenska prinsessor. Det var skrivet i form av en fråga inte som ett påstående. Orsaken till mitt förfrågande är att jag för det första läst någonstans att de hade fått titeln prinsessa dessutom anger även Elgenstierna under Grevliga ätten, De la Gardie, nr 3 att Greve Magnus Gabriel De la Gardie var gift med en prinsessa. Detta har väckt en förundran hos mig!
 
Konung CARL X GUSTAV av Sverige (1654-1660) var Herzog von Zweibr?cken-Kleeburg (1652-1660) medan hans systrar var Pfalzgräfin von Kleeburg.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Du har rätt, Ralf, jag övertolkade ditt inlägg. Och Elgenstierna kallar faktiskt Maria Eufrosyne prinsessa, det stämmer. Men observera att han inte kallar henne prinsessa av Sverige, och det är ju faktiskt en markering. Och i internationell titelvokabulär kan gränsen ibland vara ganska flytande mellan prinsessa-furstinna-hertiginna-grevinna, åtminstone i praktisk användning; formellt finns naturligtvis viktiga skillnader. Och man översätter heller inte alltid titlarna rätt. Det finns dessutom en inte helt försumbar tendens att ibland benämna alla obekrönta medlemmar av utländska furstehus prinsar resp. prinsessor, när man inte kan/orkar hålla reda på skillnaden mellan kungliga, storhertigliga, kurfurstliga, markgrevliga och pfalzgrevliga m.fl. hus... (för att inte tala om deras brittiska och franska motsvarigheter som i regel inte betraktades som furstliga...) Och så konstigt är ju inte det...
   
Men om Carl X Gustafs syskon nu skulle fått titlarna prins resp. prinsessor, t.ex. vid hans trontillträde 1654, varför skulle då konungens högadliga motståndare ha bråkat om Adolf Johans titulatur (och slutligen underkänt hans plats i förmyndarregeringen) i samband med förkastandet av testamentet 1660 (själva testamentet var dock uppsatt redan 1657)?  
 
Nej, slutsaten blir ändå att syskonen inte hade prins- resp. prinsesstitlar, åtminstone inte av Sverige.

[Ralf Palmgren]

Det var det som jag också tänkte mig men man börjar ju alltid undra över den titulatur som Elgenstierna anger gällande utländska titlar. Detta då man själv aldrig har kallat dessa för prinsar respektive prinsessor utan enbart som pfalzgrevar och pfalzgrevinnor. Bland annat vet vi att den svenska kungens yngre bror blev under året 1654 och heta Pfalzgraf Adolf Johann I von Pfalz zu Kleeburg.