Kyrkoinventarier 1600-tal

[Jonas Magnusson]

Hej,
 
Jag skulle bli ytterst ytterst tacksam om jag kunde få hjälp med att tyda några stycken i ett kyrkoinventarium!?
 
Stycke 1 med början Anno 1662:
 

 
Stycke 2:
 

 
Stycke 3:
 

 
 
Mvh
 
Jonas Magnusson
 
Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson den 29 april, 2008

[Paul Bergström]

Ök, då kör vi:
 
Anno 1662 Wälb. Secretarius Jonas Palmgreen giffuit en krona, som sitter fram i Chore.
A:o 1667 dh 2 Julij, Gaff Wälb. Fru Maria Palmgreen (en) til Kyrkian medh sölffe Platta och annan .........
 
Sedan Ao 1669 och dhen tijdhen Vyrdige och Väl..... Hr Johan Ture kom till Vänge Försambling, ähr (dh...) till gifvit af åthskildige som föllier.
 
VälB:ne Krijgzråde Hr Jonas Palmgren låthit giöra (dh...) predikestolen i kyrkian ähr.
Gifvit ett altare kläde af Lif...... Atlask medh dh... och duuk.
 
ÅTERKOMMER MED STYCKE 3.
 
(Meddelandet ändrat av pabe den 30 april, 2008)

[Paul Bergström]

Och stycke 3
 
Anno 1682 dh 5 Septermber lät Wellb: Hr Krijgz..(Rådet)
Vallengreen upsätta een ny (Tyre)steen medh Stock och Nya ....
Östra Stygl Luckan in uppå Kyrkiegården.
Anno 1693 till Julehögtiden skiänkte Vällborne fru ....
-green twänne nya (twe)stockar med plåtar på, till...

[Jonas Magnusson]

Hej Paul,
 
Tusen tack för hjälpen!
 
(Jag tror det skall in ett liuus innan krona i styck ett.)
 
Sen har det slumpat sig så att jag idag har hittat ett par rader i vår hembygdsbok som nämner dessa
gåvor och där har artikelförfattaren tolkat texten om Maria Palmgren i stycke ett så här:
 
en skön pung till kyrkan med silverklocka och annan stoffering
 
Kommentar till det Paul? Det i hembygdsboken känns rätt, eller hur?
 
Mvh
 
Jonas

[Paul Bergström]

en skön pung till kyrkan med silverklocka och annan stoffering
 
Det är ju inget som skrivs i texterna ovan i vart fall.
 
Paul

[Lotta Nordin]

Jodå, det står En sköön pungh til Kyrkian medh Sölffr Klocka och annan stoffering. En kollekthåv med en klocka som pinglar är inte ovanligt. Annan stoffering kan vara broderier och liknande.
 
Så här tolkar jag bilderna:
 
Bild 1:
Anno 1662 Wälb. Secretarius Jonas Palmgreen giffuit En Liuus=
Krona, som sitter fram i Chore.
Anno 1667 dh. 2 Julij Gaff Wälb. Fru Maria Palmgreen En sköön pungh
til Kyrkian medh Sölffr Klocka och annan stoffering
 
Bild 2:
Sedan Ao 1669 och dhän tijdhen Wyrdige och Wällärde
Hr Johan Tun kom till Wängie försambling, ähr dhär
till gifwit af åthskildige som föllier.
Wälb:ne Krijgsrådet Hr Jonas Palmgren låthit giöra dhän
predikestolen i Kyrkian ähr.
Gifwit ett altare Kläde af liffergat(?) atlask medh dhess pynt  
och duuk.
 
Bild 3:
Anno 1682 d. 5 Septembris lät Wä(l)b. Hr Krijgs Rådet Jonas
Pallmgreen opsätta een ny tijnesteen(?) medh Stok(?) och nya trappor, widh
Östra Stighluckan in oppå Kyrkiegården.
Anno 1693 till Julehögtiden skiänckte Wälborne Fru Catharina Palm=
green twänne Nya Teenstakar med plåtar på, till Kiyrkian.
 
Det jag är osäker på är ordet före atlask (som är en sorts tyg) och vad det är för sten med stock vid stigluckan. Men det bör gå att få fram om man bara söker på rätt ställen.

[Stefan Simander]

Vilket Vänge gäller det?
 
---------
 
Jag gissade också på tyresteen medh Stokk och tänkte mig då att det handlade om stenen vid dörren och en tröskel, men det verkar inte alls stämma!
------
 
af liffergat(?) atlask = livfärgat
Ur SAOB:  genomskurem Enn hfferghe Carmasljn atlask tröija vtthuggen på hwitt Szölff-wer tobijn mellan sniden med gyllen pricker oamulerede. HH 2: 33 ( 1555)
 
I SAOB finner man att bestämningar till atlask ofta handlar om färger eller varifrån det kommer.
 
I sista exemplet fanns det med!
Etth lifferghe Carmasijnn sidhen atlask öffwertogh (till ett par hosor) vthuggitt på hwitt Szölffwer tobijnn, snedhen besatt med 26 gulpricker. HH 2: 34 ( 1553).  
 
-----
 
FÄRG. förr äv. -FÄRGA ,### r. l. f. ( liv- 1637 osv. livs- 1817–1874) [jfr d. livfatve, t. leibfarbe]  1) (&dead;) till II 1: krop-pens l. hudens naturliga färg; kroppsfärg; hud-färg; särsk. om den friska, skära l. rosiga färg som normalt kännetecknar en sund människa; frisk o. rosig hudförg; särsk. om ansiktsfärg: frisk hy. VERELIUS 110 ( 1681). En Hy af en under-bar hvithet och Lif-Färga. DALIN Arg. 1: nr 29, s. 5 ( 1733). Ju hurtigare, friskare och muntrare folket är, och ju bättre liffärga de ha, ju bättre vatn ha de ock. LINNÉ Diet. 2: 83 ( c. 1750). All lifs-färg lemnade hennes ansigte och hon sjönk halft afsvimnad till golfvet. BREMER Fad. 153 ( 1858). särsk.  a) i det bildl. uttr. rita ngt med livfärg, in-rista l. skriva ngt med (sitt) blod. Adel, som .. kunde .. rita sin förtienst med lif-färga til sina baras upmuntran. DALIN Arg. 2: 278 ( 1734, 1754)  b) bildl.; särsk. i uttr. (vara) ngts livfärg o. d., (vara) ngts naturliga färg, (vara) den utmärkande fär-gen för ngt. Hvitt är oskuldens och det rena sinnets liffärg. TEGNÉR (WB) 8: 381 ( 1839). NF 15: 1487 ( 1891).  2) (&dead;) till II 1: färg l. färgnyans som liknar kroppens l. hudens färg, köttfärg (se d. o. 2; äv. konkret, om själva färgblandningen; karna-tion. 2Saml. 10: 10 ( 1637). Rifven till pulver an-tog .. fällningen) liffärg. VetAH 1813, s. 54. BESKOW Vandr. 2: 36 1884; konkret). BJÖRKMAN ( 1889).  3) (mera tillf.) till IV: favoritfärg, älsklingsfärg. LOVÉN Gam. 69 ( 1839).  (II 1) -FÄRGA. £££ adj. oböjl. ( -farue 1541. -färga (-färge) 1536–1727) [jfr t. leib-farb(en); med avs. på senare ssgsleden jfr t. -farb, -farben i ssgr, motsv. fht. -faro, mht. -var, -färgad (se FÄRG, sbst. 1)] (&dead;)  -FÄRGAD. Eth stycke gott Liifferge flogell. G1R 11: 76 ( 1536). Lif-färga ro-sor. ROBERG Beynon 8; ( 1727).  (II 1) -FÄRGAD, p. adj. (numera knappast br.) som har rödaktig l. skär färg; ofta: köttfärgad; äv.: skär, rosa-färgad. Lifferget skin. SkinnkamRSthm 1540, s. 183. Pulsatilla .. med lifförgad blomma. SvBrit. 1: 82 ( c. 1700). VetAH 1810, s. 195. CANNELIN ( 1921).  särsk.:. (&dead;) i n. sg. i substantivisk anv. Thens hwijtas (dvs. den vita färgens) slagh äro: Lijffärgat, aske-färgat (osv.). SOHRODERUS Comenius 359 ( 1639). FORSSELL Hist. II. 1: 12 ( c. 1871, 1875).
 
(Meddelandet ändrat av simson den 02 maj, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av simson den 02 maj, 2008)

[Stefan Simander]

Det bör nog stå tijmsteen eller tijmesteen?  
Det vill säga solur.
 
Mit på gården står en ny timståck mäd timsten
(Källa: runeberg.org/fataburen/1924/0052.html)
 
Till Gustaf på Hollmen för dere fodre utan före Wapenhållet med ny trappa och ny fotrakring timmesten 3 daler,  
 
(Källa: http://64.233.183.104/search?q=cache:mU44gBNYJuQJ:medlem.spray.se/brandstorphbf/nyadokument401/kyrkansraken/kyrkansrakensk16801830.doc+timmesten&hl=sv&ct=clnk&cd=5&gl=se)
 
(Meddelandet ändrat av simson den 02 maj, 2008)

[Jonas Magnusson]

Tack för hjälpen alla!
 
Blev lite paff när jag insåg att det var du Stefan! Du och jag har suttit och grottat och analyserat en del tillsammans nere på UASS!
 
/Jonas

[Stefan Simander]

Hej Jonas är det du!  
Ja, jag gick ifrån det tidsödande schackspelandet till det lika tidskrävande släktforskandet!
Men det ger mig lite mer levande problem ur (den historiska) verkligheten! Roligt är det hur som helst att försöka lösa problem av olika slag.

[Stefan Simander]

Har du börjat med hembygdsforskning i Vänge också?

[Jonas Magnusson]

Jag började släktforska förra sommaren så jag har inte hållt på så länge. Paleografin har övrigt att önska...
 
Jag har halkat in i redaktionen för Vänge Hembygdsförenings årsskrift och därför rotar jag lite i bygden. Jag bor egenligen inte i Vänge socken utan i Åland.

[Paul Bergström]

Får bara återkomma till bild 1.
en skön pung till kyrkan med silverklocka och annan stoffering  
 
Den högra marginalen är för mig inte läslig på bilden utan texten bryts vid E efter Palmgreen. Det blir sedan läsligt i vänstermarginalen på nästa rad vid til. Om det står skön pung längst till höger på den övre av dessa rader vet jag inte annat än att det låter kontextuellt vansinnigt. Däremot är jag helt säker på att det INTE står klocka efter Sölffe på den undre av raderna utan ordet platta. Det kan jag ta gift på! Om det sedan avslutas med stoffering kan jag inte se eftersom det är utanför min bild, men det förefaller inte troligt.

[Paul Bergström]

Ett tillägg:
 
Nu hittade jag en rullist så att jag kan se de högraste orden och jodå; det står ehn sköön pungh och stofferingh. Däremot ej klocka utan platta.

[Stefan Simander]

Paul, inte ska du ta gift, men ställa om storleken i din webläsare, eller någon annan ändring behöver definitivt göras, för på min tydligt läsbara bild, står det som Lotta Nordin förtjänstfullt har läst det!  
 
(Meddelandet ändrat av simson den 03 maj, 2008)

[Stefan Simander]

Med risk för att bli betraktad som alltför giftig!  
Om du tittar på k i til kyrkian strax före, så ser du hur lika det är k:et i klocka. Möjligen kan det stå klå(c)ka, men det tror jag inte.
 
(Meddelandet ändrat av simson den 03 maj, 2008)

[Lotta Nordin]

Det står klocka.
 
Här kommer en bild, som visserligen inte är så bra, men lite tydligare i texten kanske:
 
 
Tvärstrecket som går igenom k är strecket som finns i P i Palmgreen i raden ovanför. Jämför också P i Palmgreen tre rader ovanför.
Notisen och bilden är från Vänge, Uppland, LI:1 sidan 17, GID 2266.33.21400.

[Stefan Simander]

Tack igen Lotta! Vad anser du om mina förklaringar till dina tidigare osäkerheter om ord och deras betydelser ovan?

[Lotta Nordin]

Jag tror du har helt rätt, Stefan, när det gäller solur och livfärgat atlas.

[Jonas Magnusson]

Åter igen , stort tack för hjälpen!
 
Lotta, du har ju hittat källan (Vänge, Uppland, LI:1 sidan 17, GID 2266.33.21400) till dessa stycken. Som ni säkert förstår är jag intresserad av vad släkten Palmgren har för sig. För att inte belasta er som så vänligt läshjälper plockade jag ut de stycken jag fann med namnet Palmgren i. Kan någon finna mer om släkten Palmgren i denna del av kyrkboken?
 
Mvh
 
Jonas

[Stefan Simander]

Se också: Anbytarforum » Övriga ämnen » Tideräkning » Timstensstock