ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-31  (läst 2386 gånger)

2003-12-13, 19:01
läst 2386 gånger

Göran Johansson

Bengt, det är inte omöjligt att Johannes Horn kom från någon del av Tyskland. Han skriver både på latin och tyska.

2003-12-14, 09:13
Svar #1

Göran Johansson

Tack Heikki, Jenny, Bengt, Niclas m.fl. för hjälp. Här kommer fler svårtydda anteckningar.
 
Johannes Horns bostadsort?
 

 
Jöran Ar....? Vem kan det vara?
 

2003-12-14, 09:20
Svar #2

G. Johansson

Text två blev fel. Här kommer den korrekta!  
 

2003-12-14, 21:18
Svar #3

Göran Johansson

Killingevid frälsegård.
 
Jordeböckerna i samlingen Östergötlands handlingar saknas för perioden 1620-1634; övriga har brunnit. Årliga räntan för 1604 (SmH 1604:6 och 1604:18) upptar på skattegården herr Olof i Killingevid på hel frihet. Herr Olofs namn förekommer i de följande årens längder fram till och med 1619. Frälsehemmanet ägdes 1619 av fru Britta till Ängsö. Första uppbud för Killingevid redovisas i dombok 1627-02-05 och tredje uppbud för Killingevid i Eneby för herr Olof 1628-06-23. Det framgår inte om det är skatte- eller frälsehemmanet som avses. Under uppbudstiden beslutar 1727-10-01 i Kinda häradsrätt att syn vid Killevid mellan Otto von Scheding och herr Olofs i Horn. Härmed bekräftas till att börja med att det är herr Olof är identisk med kyrkoherden i Horn. Däremot kan man knappast avgöra vilken gård som avses i herr Olofs uppbud 1627-28. Jag har inte kunnat finna att Otto von Scheiding skulle kunna vara arvsberättigad till frälsegården i Killingevid - vilket kanske kan ha varit fallet. Det kan också, som jag tidigare nämnt, vara så att synen avsåg någon gränsfråga mellan Scheidings landbogods Långebro och Killingevid. Jag har inte lyckats få kläm på om det var frälse- eller skattegården Killingevid som gränsade mot Långebro.
 
Jag har inte gått igenom ev längder på frälsegårdarna och dess rusttjänstpliktiga ägare.
 
J.A. Almguist har inte kunnat ange tidpunkten för Samuel Enanders köp av Killingevids frälsehemman. Gården hade tillhört den Gyllenhornska familjen från vilken Brita Gustafsdotter [Bååt] ärvt densamma 1619. 1640 innehades gården av hennes måg Ivar Nilsson [Natt och dag] - den siste kände ägaren före Samuel Enander (J:A:A: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del 3, band 2 under säteriet Hälleby (Adlerskog).

2003-12-16, 12:56
Svar #4

Göran Johansson

Andreas Simonis Clarevallensis.
Kan någon säga i vilken originalkälla Andreas patronymikon har skrivits ut?

2003-12-16, 16:07
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej!
Den 4 dec 2003 kl. 14.06 skrev Göran ovan om att han tyckte det var enastående att så bemärkta personer skrivit i stamboken, och f.ö. också rikskanslern Axel Oxenstierna gav sig tid att sätta sina namn i en enkel huspredikants stambok. Vidare angavs att jag har inte funnit deras namnteckningar i någon annan av de stamböcker som jag studerat.  
Vill fästa din och andras uppmärksamhet på en jämförelse med den stambok som finns bevarad efter den enkle smålandsstudenten Peder Germundsson Glandius (om honom se Smolandi Upsalienses nr 19) som efter studier i Uppsala (1599) o i Wittenberg (1602) reste runt i Tyskland. I denna har flera framstående personer inskrivit sina namn med någon sentens, vanligtvis på latin. Häri återfinns bl a den 10-åriga Gustaf II Adolf (1604), Axel Oxenstierna, Johan Skytte och Johannes Rudbeckius mfl.  Att framstående personer skrivit sina namn är alltså inte något unikt i Andreas Johannis stambok! Det gällde troligen att stamböckernas ägare befann sig på rätt plats och i rätt krets - stamboksskrivande var tydligen något som var vanligt förekommande i början av 1600-talet bland nyutexamerade universitetsstudenter på väg mot en karriär.
 
Dessa stamböcker är mycket intressanta och jag hoppas vi kan fortsätta analysera texterna och personerna i Andreas Johannis Säbyensis stambok.
En sak jag funderat på är i vilken relation han kan ha stått till släktkretsen kring lagläsaren Michel Sigfridsson (adl. ätten Wachttorns stamfar), ty  Johannes Svenonis Marbechius (kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift; g.m. Kerstin Knutsdotter, d.t. Knut Mickelsson och bror till Olof Knutsson Wachttorn) skrev år 1620 och Laurentius Mickaelis (troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping, son t. lagläsaren Michel Sigfridsson) skrev i augusti 1618. Kan de vara släkt med Andreas Johannis ?  
 
Denna diskussion över stamboken är så intressant och väcker många frågor kring personerna och vad de egentligen skrivit för sentenser. Risken är att vi skapar många diskussioner här som egentligen borde ligga på egna rubriker (ex. Margareta Eriksdotter - Erik XIV:s dotter eller ej? , och Släktkretsen kring kyrkoherde Andreas Johannis Säbyensis i Lofta? etc).
 
mvh Niclas R.

2003-12-16, 16:30
Svar #6

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Göran, menar du inte OLAUS Simonis Clarevallensis?
I PHT 1930:64-65 har Hafström en genomgång av dennes olika sätt att skriva sitt namn.
Dennes efterträdare kallas i herdaminnet Olavus Simonis Clarevallensis, vilket sistnämnda namn han tagit efter födelseorten Ljusdal. Han synes emellertid tid efter annan hava bytt om sitt latiniserade namn. 1598 kallade han sig O. Simonis Luth.
Året därefter skriver han sig Helsing.(...) I signetet förekommer då också initialerna O S H. Ett par år senare (...)kallar han sig slutligen efter Horns socken och Kinda härad med det latiniserade namnet Cornukindius.
I en förteckning över svenskar som studerat under 1600-t vid nordtyska läroanstalter, nog från PHT jag har kopior men ej antecknat källa ordentligt, nämns en Samuel Olai Suecia Gothus, son av kh i Horn Olavus Cornuchindius.Inskr U-a 1619 Wittenberg 17/8 1621 Rostock okt 1623 mag Wittenberg 5/4 1625. Död där 19/8 1625.
Källor anges: Od?n nr 113. Carlsson 216.
I Andreas Canutis STAMBOK, Wittenberg 9/5 1622.
Kanske har Samuel skrivit något i den i samband med något examensfirande?
Det intressanta är ju STAMBOK,Anders Knutssons. Vet du Göran, eller någon annan, något om den.
Kan nog tänkas innehålla intressanta ting.

2003-12-16, 19:21
Svar #7

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Var stamboken någon slags bekräftelse för dem som saknade känd härstamning? Glandius var väldigt aktad om jag inte minns fel, vilket kanske har resulterat i att så prominenta namn finns i hans stambok? Hur ser hans anor ut (det finns väl någon utredning)?

2003-12-16, 20:38
Svar #8

Göran Johansson

Lars, visst avser jag Olaus S. Clarevallensis. Anledningen till min fråga är egentligen att man gärna skulle vilja utesluta felläsningar. Hafström får väl betraktas som en sekundär källa. Han har säkert läst rätt men det som förvånar en aning är, som du själv konstaterat, att namnet Samuel förekommer ofta i släktkretsen till skillnad från såväl Simon som Erik.
 
Niclas, jag tycker inte heller att man ska dra för många växlar på Saebyensis stambok.  
 
En västentlig skillnad mellan smålandsstudenten Peder Germundsson Glandius stambok och den vi nu talar om är att Andreas J. Saebyensis inte var student åren 1617-1620. Till och med Axel Oxenstierna hade en stambok under sin studietid i Rostock, G?strow, Wittenberg, Leipzig, Naumberg, Jena, Weimar och Erfurt. Autograferna i denna bok är skrivna under perioden 1600-1603 - alls inte ovanligt. En annan väsentlig skillnad är att Andreas J. Saebyensis återkom till Stockholm 1620 och sannolikt var närvarande när Gustaf II Adolf vigdes - jfr bifogade auatograf från den danske kungens sändebud.  
 
Lars, det stämmer att Samuel Olai Cornuchindius har skrivit i Andreas Canuti Gevaliensis? stambok, Wittenberg 9/5 1622. Boken innehåller inte mindre än 106 namn de flesta troligen skrivna av studiekamrater varav många tyskar.
 
Holger Rosencrantzs bidrag:
 

2003-12-16, 20:45
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Jenny!
Glandius var aktad men troligen pga egen förtjänst. Han verkar ha varit en karl med huvudet på skaft. Han blev sedermera skolmästare i Jönköping. Glandius härkomst är okänd, men han kom ifrån Sunnerbo härad i Småland. Tror hans namn Glandius kommer av latinska ordet för ollon/kodd, lite burleskt men vad göra om han skulle översätta ett namn som ex. Koddaböke eller dylikt,,, .Ännu ett stickspår i den intressanta diskussionen.  
 
mvh Niclas

2003-12-17, 07:34
Svar #10

Göran Johansson

Knut Mickelsson, d. 1621 på Vinkeltomta var härold vid Gustav II Adolfs kröning. Dottern Kerstin Knutsdotter var, som du skriver Niclas, g.m. Johannes Svenonis Marbechius (kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift). Andreas J. Saebyensis och Knut M. träffades kanske under kröningshögtidligheterna den 22 oktoer 1617 i Uppssla. Lite långsökt - men ändå inte?

2003-12-17, 17:11
Svar #11

Göran Johansson

Jöran Andtson (Soot, Soop, Poo.?). Finns det någon som kan tyda den sista delen av namnet, se inlägg ovan den 14 dec 2003 kl. 09.20.
 
Det var Killingevid nr 1 (Killingevid nedra) som gränsade till Otto v. Scheidings hemman Långebro, jfr inlägg den 14 dec 2003 kl. 21.18. Var det vanligt att uppbudet kom så lång tid efter köpet eller gåvan eller vad det kan handla om? Olof S. Clarevallensis upptogs ju redan 1604 för årliga räntan på nämnda skattegård och sista uppbudet kom hela 24 år senare. Finns det någon som har en uppfattning om hur förvärvet av gården kan ha gått till?

2003-12-18, 20:45
Svar #12

Göran Johansson

Färdig tolkning av den första texten med god hjälp från Anbytarforum och andra proffs:
 
Anno partus Virginis
1619
in Salstad
 
Omnia serio.
 
Vir rudis tamquam somni alumnus
etiam in aperto Sole veritatis
nullum lumen videt rationis estque
instar mortui nullum gustum sensumque
virtutis possidens.
 
Certa et indubitata Amicis
fide se addicit D.r Andreas
Johannis Smalandensis etc
 
Stephanus Guilemelj Lönnius de Villa
Burgh; Medicus
 
ÖVERSÄTTNING:
 
I året efter Jungfru Marias nedkomst 1619
i Salstad.
 
Allt skall tagas på allvar.
 
En obildad man är liksom lärjunge till sömnen:
också i sanningens uppenbara Sol
ser han inget förnuftets ljus
och han är lik en död som icke äger någon
smak eller känsla för dygden.
 
Med säker, otvivelaktig och tillgiven trohet mot vännen Anders Johansson från Småland  
 
Stefan Arvidsson
Lemnius i Borg
Apotekare
 
Här kommer två nya texter varav den första inleds på franska: Rien Sens Reine = intet ? drottning. Vad kan denna mening översättas?  Min franska är inte heller så bra. Hur skulle någon vilja tolka denna mening?
Symbolen i årtalets mitt längst upp i den andra texten är hustruns initialer, dvs drottning Gunilla Bielkes syster Elsa.
 


 
Min avsikt är att skriva ytterligare en liten artikel om stamboken med samtliga texter tolkade så långt det går. Självklart kommer jag att ange Anbytarforum som källa. Med hopp att om fortsatt hjälp.
 
Göran J.

2003-12-18, 21:20
Svar #13

Bengt Nilsson

Rien sens peine = ung. Ingenting utan smärta, skulle väl vara mitt förslag. Numera ska väl stavningen vara sans, men det var måhända inte alltid så konsekvent med detta 1619.  
 
Söker man på begreppet med rätt stavning på Google får man bland annat fram en lista över franska talesätt.

2003-12-18, 21:41
Svar #14

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Hej Göran
 
I den originale tekst (Stephanus indlæg) kan man se at Johannis Smalandensis etc er tilføjet senere med en anden farve blæk. Det samme gælder en lille vignet nederst på siden. Det er svært at sige om der er tale om to forskellige typer håndskrift. 
Det er jo ikke sikkert at de to blæktyper har set forskellige ud for ca 400 år siden. Jeg gad vide om Andreas Johannis Sæbyensis selv har tilføjet resten af sit navn?
 
Mvh
Gudrun

2003-12-18, 22:26
Svar #15

Göran Johansson

Tack Bengt, naturligtvis står det peine. Det är dystra budskap som tillägnas Andreas.
 
Intressant med det ev. tillägget Johannis Smalandensis etc. Gudrun, det behöver väl inte vara just Andreas som gjort tillägget även om det är mest sannolikt.  
 
Vänlig hälsning
Göran

2003-12-20, 13:25
Svar #16

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Bilden ovan:
 
M.U.S.I.C.A.
Unica nostra salus, spes, vita
redemptio CHRISTUS
 
Nicolaus Bielcke Domi=
nus in Wijk Ubsalia, me=
moriae gr(ati)a scripsi 30 die
Octobris, manu propria mea

2003-12-20, 22:27
Svar #17

Göran Johansson

Heikki, stort tack! Texten nedan är skriven på latin, svenska och grekiska. Den nedersta raden ser ut som en namnteckning men jag är inte säker.
Vänlig hälsning
Göran J.
 

2003-12-20, 22:32
Svar #18

Göran Johansson


2003-12-22, 14:19
Svar #19

Göran Johansson

Julpyssel?
 
Sparre eller Horn eller vad?
 

2003-12-22, 15:22
Svar #20

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil

2003-12-27, 21:29
Svar #21

Göran Johansson

Bengt Nilsson - lördag den 13 dec 2003 kl. 13.39  nämnde du en Hans Horn (adl. ätten Horn af Kanckas, tab. 13). Han ägde Liesniemi i Sagu socken. Var hämtade du uppgiften? Det stämmer ju inte precis med Elgenstiernas redovisning av ätten. Kan det ha varit i den finska adelns ättartavlor?

2003-12-28, 12:41
Svar #22

Göran Johansson

Johannes B....? Nya problem!
 

 
Såg först ut som Johannes Brahe. Troligen gör det inte det. Hellre Johannes (Benchi) (Got..) eller något dit åt. Åter tacksam för hjälp.
 
Vänlig julhälsning
Göran J.

2003-12-29, 21:38
Svar #23

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Hej Göran m.fl.
 
Johannes Brahe har jeg ikke kunnet finde, for jeg fik ikke navnet til Brahe. Navnet er som du skriver i dit forrige indlæg, eller muligvis Benhi, c'et kan være en uregelmæssighed. (s 77 højre, i original).
 
Jeg har tilbragt det meste af dagen på Det Kgl. Bibliotek, sammen med stambogen!
Idag var der en ny bibliotekar.
Hun mener - helt uden at jeg først har stillet ledende spørgsmål! - at der i indlægget fra bl.a. 14. dec (nr 13) står:
Johannes Horn de Liecss....
Det er sikkert at det første bogstav er et L.
c'et er lidt usikkert. Der er et dobbelt-s.
- Selv har jeg nu også set på så mange H'er, at jeg er overbevist om at der står Horn. Jeg har virkelig været i tvivl meget længe!
 
Hvad angår den grøske underskrift (13.dec 2003), så er der ikke tale om en underskrift. Det er nærmest en udtalelse der hører sammen med det foregående latinske digt. Det mener både bibliotekaren fra Det Kgl. bibliotek, og anden kilde. Nærmere udredning følger senere.
 
Göran, på to af de indskannede sider fra stambogen er det meget svært at skelne mellem den oprindelige skrift og den senere danske tilføjede skrift. Jeg har prøvet at tegne udenom den danske tekst og skal skanne siderne ind igen, med røde streger om det der skal væk. Det bliver nok først imorgen.
 
Endelig kan jeg ikke finde Claes Bielke. Han er nævnt i dit indlæg 3. dec. 2003.
Alle andre personer har jeg fundet.
 
Venlige hilsener
Gudrun

2003-12-29, 22:41
Svar #24

Göran Johansson

Johannes B... har en driven handstil. Det var en man van att skriva. Jag har funderat på om det skulle kunna stå Johannes Burhe G.. eller något i den stilen.
 
Den grekiska texten inleds troligen med Anexi som väl kan betyda till exempel tillägg? Men vem skrev detta?
 
Claes har jag ansett var densamma som Nicolaus Bielke i Salstad, fol. 32 i stamboken. Stämmer bra med Elgenstsierna.
 
Det var intressant att se den nye bibliotekariens tolkning. Jag tror nog att jag ska våga skriva in honom i listan - med ett litet förbehåll för feltolkning.
 
Vänlig hälsning
Göran

2003-12-29, 22:50
Svar #25

G. Johansson

Det blev i all hast ett lustigt syftningsfel i texten ovan. Jag skriver inte in bibliotekarien i listan utan Johannes Horn!

2003-12-30, 09:24
Svar #26

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Det passer. Jeg har nemlig to forskellige Nicolaus Bielke. En fol. 5 og en anden fol. 32.
 
Her kommer to af siderne fra 13. dec. 2003.
De røde felter hører ikke med til den oprindelige tekst.
 


2003-12-30, 22:23
Svar #27

Bengt Nilsson

Hans Horn, adliga ätten Horn af Kanckas, tab. 13. Bland barnen. Ur Elgenstierna, del III s. 674.  
 
Har varit bortrest, annars skulle jag svarat tidigare.

2003-12-31, 07:45
Svar #28

Göran Johansson

Bengt, det råden inte längre någon tvekan om Johanes (Hans) Horns identitet. Han deltog (som finsk adelsman) vid riksmötet 7/8 1617 inför den kommande kröningen i oktober s.å. Tack för ditt tips tidigare. Vad tror du om namnet i mitt inlägg den 28/12 ovan? Johannes B....?

2003-12-31, 08:28
Svar #29

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Det x-liknande tecknet i det första grekiska ordet är ett khi, inte vårt x. Annex kommer från ad + nexus i latinet.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna