ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-13  (läst 2131 gånger)

2003-12-10, 21:55
läst 2131 gånger

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Bravo Heikki!!  Var också inne på det först men kunde inte då klart se G:et, men nu är jag övertygad att det verkligen står så. Personen är apotekaren Stephan (Staffan) (Vilhelmsson) Lemnius, se Släktforskarförbundets årsbok 1995, s 223.  
Detta är mycket intressant. Jämför Svenska ättartal del 7 (1891) s 331 där Stephan Lemnius anges gift med Catharina , dtr t professor Olof Luth ohh Christina Larsdotter i Uppsala. En svåger till Lemnius anges vara Johan Sasse g.m. Gunilla. Nu kommer det intressanta om vi studerar Sasse-släkten ser vi att nämnde Johan Sasses mor heter Emerentia Brandtsdotter. Se Släktforskarförbundets årsbok 1998, s 52ff. Vidare har Johan Sasse en syster Agneta Staffansdotter g.1)m. kh Erik Laurentii Holmiensis i Stora Tuna (död 1566) (med vilken hon hade två barn!), 2)m. kh. Jonas Andreae Jemtius i Västerås.  
Kanske anar Göran nu vad jag tänker?  
 
mvh Niclas R.

2003-12-10, 23:26
Svar #1

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10881
  • Senast inloggad: 2021-10-06, 19:13
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Den här diskussionen är så intressant att den borde läggas under en särskild rubrik med titeln på Stamboken eller liknande. Göran Du kan säkert formulera en bra rubrik. Var den skall läggas är jag osäker på ...
 
Den i stamboken nämnde
 
Laurentius Mickaelis  
(Jönköping) augusti 1618  
troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping
 
kan möjligen vara densamme som  
Laurentius Michaelis, magister, rektor vid Jönköpings skola 1602, på förslag till professor i Uppsala 1618, avsatt från rektoratet 1621 och öppnade därefter en privatskola, som förbjöds 1633, rektor vid Eksjö skola 1634, avsatt p g a ålderdom före 1642. Levde ännu 1647. Broder till Knut Mickelsson som nämns i artikeln. Dessa var söner till Mickel Sigfridsson, till Fagerhult, häradshövding i Tjust m fl härader och fogde i Östra m fl härader, död 1630, erhöll 156?  ? i (?) Nodeby (Noby) och Munke(a)kvarn i Lommaryds sn (N. Vedbo) och 1583, 4/2 i Fagerhult i Kråkhults sn.
- G m  Ragnel Rawalsdotter, död ”mäkta gammal”, trol 1644. (Källa: Paul Wilstadius, SoH, 1957, nr. 2. med refererade noter. Jmfr också Silfving, J, GT 1949, Årg 4, häfte 1, sid 13-14.)
Mitt intresse för dessa framgår av min artikel i SlfÅb?96.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2003-12-11, 00:37
Svar #2

Göran Johansson

Niclas, jag tror jag vet vad du tänker men ditt sätt att fråga gör att det vore mer givande om du själv ville lägga fram dina teorier.
 
mvh
Göran J.

2003-12-11, 11:15
Svar #3

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Olaus Jonae Luth (d 1580), professor i Uppsala, tillhörde Hälsingesläkten Luth ifrån gården Yg i Ljusdal socken. Om denna se SBL bd 24, s 410ff. En brorson var mycket sannolikt ovannämnde kyrkoherden i Horn Olaus Simonis Clarevallensis, som (1588)-1592 var hovpredikant hos Johan III:s dotter Anna. År 1592, nyss hemkommen ifrån Polen, ska OSC ha gift sig med Margareta Eriksdotter en förnäm kyrkoherdes dotter. Om OSC härkomst se SoH 1993:2, s 355-356. En dotter till OSC och ME får det säregna tyska namnet Emerentia; denne gifter sig senare med stambokens ägare herr Anders Johannis Saebyensis, sedermera kyrkoherde i Lofta (Tjust härad). Sistnänmda herr Anders Johannis har 1619 umgåtts med apotekaren (=medicus) Stefan Vilhelmsson Lemnius, som efter vad som anförts var gift med en kusin till herr Anders (blivande?) svärfar OSC. Vi vet ej när Anders ingick gifte med Emerentia (de har en son som anges född 1622 så de har troligen varit gifta något år tidigare), men de bör ha varit trolovade något år innan giftermålet och det är mycket troligt att det redan 1618-19 smiddes äktenskapsplaner (min spekulation).  
Då Emerentias far Olaus Simonis Clarevallensis återkom till Sverige 1592 ifrån Polen så bör han haft destinationen Stockholm eftersom han tjänstgjorde under hovet, varför jag misstänker att hans äktenskap med Margareta Eriksdotter kan ha skett där.  
Det säregna namnet Emerentia fanns även i släkten Luths ingifta krets. Olaus Simonis Clarevallensis farbror professor Olaus Jonae Luth har en styvdotter Gunilla (g.m. Johan Sasse) vars svärmor heter Emerentia Brandtsdotter i Stockholm (död trol. 1597). Sistnämnde Emerentia har dottern (Johan Sasses syster) Agneta Staffansdotter (död senast 1584) g.1)m. kh Erik Laurentii Holmiensis i Stora Tuna (död 1566) (med vilken hon har barn), 2)m. kh. Jonas Andreae Jemtius i Västerås.  Det är mycket troligt att Olaus Simonis Clarevallensis träffat släktkretsen kring Sassefamiljen. Min tanke är nu att OSC blivande fru Margareta Eriksdotter kanske är dotter av nämnde Agneta Staffansdotter i hennes gifte med Erik Laurentii. Då modern var avliden kan Margareta ha vistats hos sin mormor Emerentia i Stockholm och där gjort bekantskap med Olof. Ett spår att fundera vidare på.
 
vänligen Niclas

2003-12-11, 12:02
Svar #4

Göran Johansson

Kommentar i all hast. Det första stycket finns inget att invända emot. Därefter kan man väl se två möjligheter. Den ena stämmer överens med vad du har framfört i det tredje stycket, dvs att Margareta hypotetiskt kan ha varit dotter till Erik Laurentii.  
 
En annan och kanske lika sannolik möjlighet är att närvaron av bekanta (anhöriga) till Olaus Simonis Clarevallensis i stamboken efter 1619 kan innebära att Saebyensis och Emerentia Olofsdotter hade ingått äktenskap då Stephanus Limneus skrev sin namnteckning i stamboken d. 25/12 1619. För att återgå till stamboken så skriver apotekaren Stephanus Limneus Guilielmj att han kom från d? Villa Burgh, vilket väl skulle kunna tolkas som det stora huset Borg eller kanske t.o.m. Borgholm. Nu måste jag villigt erkänna att min tolkning av d? Villa Burgh kan ifrågasättas. Men om så vore så befinner vi oss plötsligt i den trakt där Margareta Eriksdotters naturliga moder sägs ha varit bosatt - en tanke som också vore spännande att söka utveckla  
 
Kanske båda dessa spår är värda att fundera vidare på.
 
Vänlig hälsning
Göran

2003-12-11, 15:48
Svar #5

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 472
  • Senast inloggad: 2021-05-25, 19:21
    • Visa profil
Denna intressanta diskussion skulle behöva samlas på ett ställe precis som Olle Elm säger. Nu får man söka under flera rubriker. Niclas teori är kreativ och bör tas på allvar. Enligt PHT 1933:56 är Stephan Lemnius dock besvågrad och inte gift med en Luth, vilket Anrep däremot påstår, men det spelar mindre roll för teorin. Däremot tycker jag den försvagas av att namnen Staffan/Stephan, Vilhelm, Lars och Agneta samtliga saknas bland Margaretas barn.  
Enligt SvA V:3 nr 272 av Bo Persson är Emerentia ett bland de oäkta vasaättlingarna karakteristiskt namn. Om nu detta är sant, så har vi nog där en väl så trolig förklaring till namnet Emerentia.

2003-12-11, 16:57
Svar #6

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Står det rudis? Jag tycker det ser ut som rei (av res) dis ( av dives). Det är både en båge och en prick ovan.

2003-12-11, 17:32
Svar #7

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Han måste ha varit arg när han skrev tänkespråket om hans hustru verkligen var så nära släkt med kungen fastän hon inte blivit adlad eller officiellt erkänd. Det är nog meningen att man ska läsa rudis fastän det står något annat. Man brukade väl inte ange korta och långa  vokaler med bågar och streck? På sidan Heikki hänvisade till, Hector, anges andra betydelser av dessa tecken.

2003-12-11, 18:12
Svar #8

Göran Johansson

D? Villa Burgh är förstås liktydigt med Staffan Lemnius säteri Borg (Norsborg) i Östergötland. Det inser jag efter att ha tagit del av artikeln om släkten Lemnius i Släktforskarnas årsbok 1995.
 
Olle och Lars, jag har (eftersom jag s.a.s. äger frågan från början) tagit fasta på ert förslag att försöka förmå anbytarvärden att slå samman frågor, inlägg, tolkningar m.m. kopplade till prostens stambok under en allmän rubrik STAMBÖCKER placerad under huvudrubriken KÄLLOR. Det finns trots allt fler stamböcker än denna - kanske några hundra bara i Sverige.
 
Vänlig hälsning
Göran J.

2003-12-11, 18:33
Svar #9

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Finns det några ättlingar till Johannes och Emerentia?

2003-12-12, 08:17
Svar #10

Göran Johansson

Jenny
Du menar nog barn till Andreas (inte Johannes) och Emerentia? Deras barn kallade sig Loftander:
 
Johannes f. 1622, kyrkoherde i Örtomta (G)
 
Margareta, g.m. inspektor Eskil Utterberg på Odensviholm.
 
Samauel f. 1634-02-22, d. som student i Uppsala 1663
 
Josua f. 1636-01-03
 
Christina f. 1641, g.m. khd Törning i Västervik
 
Elisabeth g1.m. khd Rydelius i Hällestad, g2.m. khd Wallerius också i Hällestad.
 
Källa: Linköpings stifts herdaminne
 
Därutöver fanns dottern Maria g.m. Nicolaus O. Loftander (bondson från Lofta). Hennes moder Emerentia tycks med allmogens stöd ha begärt att konsistoriet i Linköping skulle motivera vaarfört hennes svärson Nicolaus inte fick efterträda maken Andreas J. Saebyensis som khd i Lofta efter den senares död 1653. En avskrift av Konsistoriets svar finns bevarad i Lofta kykrobok C:1.
 
Med anledning av Niclas inlägg ovan kan nämnas att Johan Sass(e) och Gunnil Månsdotter har skrivit sina autografer i en stambok som först tillhört Petrus Petri Helsingius och därefter Olaus Salomonis. Boken har använts 1580-1594, P.P.H. dog 1588. Åren då de skrev sina namn tycks inte ha ha redovisats. (Källa: Die Stammb?cher der Königlicken Bibliothek Stockholm, Lotte Kurras och Eva Dillman, Stockholm 1998.

2003-12-12, 08:36
Svar #11

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 472
  • Senast inloggad: 2021-05-25, 19:21
    • Visa profil
Jag vill återgå till förnamnsfrågan. Har undrat över varför Clarevallensis mig veterligt äldste son fått namnet Samuel. Även en av Saebyensis söner har detta namn. Tycks vara något av ett släktnamn. Vet någon varför?

2003-12-12, 18:40
Svar #12

Göran Johansson

Det är egendomligt om det inte finns en person med förnamnet Samuel i släktkretsen. Jag har tänkt exakt som Lars. Ett annat förnamn som i motsats till Samuel är helt udda är namnet Josua -en av Andreas J. Saebyensis söner.
 
Bifogar ytterligare en scannad bild ur stamboken. Autografen kan tydligt tolkas till Carl Jönsson. Honom har jag dock inte lyckats spåra.
 

2003-12-12, 19:17
Svar #13

Göran Johansson

Ytterligare några autografer. En av dem - Jacobus Horn - har jag inte lyckats spåra.
 





2003-12-12, 19:46
Svar #14

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
I första bilden ovan under namnet Herodotus har vi orden ?Preciosissimus tHesaurus', där h har samma form som i 'Homeri alumnus' som vi tidigare betraktat.

2003-12-12, 23:17
Svar #15

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Heikki, det står nullum som du sa. Jag ser det nu på bindningen til u :et. Du har också rätt i att det är ett h i båda fallen.
 
Men varför skrevs det så elakt? Fick han bättre omdömen av de andra på så vis?

2003-12-12, 23:30
Svar #16

Göran Johansson

Heikki
Hur skulle du tolka och översätta hela sentensen?
Vänlig hälsning

2003-12-13, 07:37
Svar #17

Göran Johansson

Olle
Här nedan finns Laurentius Michaelis bidrag till stamboken jämte tre andra som jag har svårt att identifiera.


2003-12-13, 09:06
Svar #18

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Multi ad verum et solidum eruditionem pervenirent, nisi se iam pervenissi putassent.
Many would achieve true and solid culture if they did not think that they already possess it.
 
Herodotus
 
Preciosissimus thesaurus  
est in omnibus opibus,
antecellit amicus prudens
et benevolus
 
Bonus amicus triplici ratione  
est melior auro.
 
En god vän är tre gånger dyrare än guld.
 
Constantia fidelitate et consiliis.

2003-12-13, 11:19
Svar #19

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Heikki,
är det någon skillnad i t ex uttalet av u med och utan båge? Det verkar inte vara konsekvent annars. Se u i Multi och adverum. Eller ska adverum vara advervm? Inte för att det spelar någon större roll...

2003-12-13, 11:49
Svar #20

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ser ni att nr 32 har samma fyra vertikallinjer som Samuel Lemnius?! Och i nr 32, står det inte Biug resp Biugh? Bjugg är (en) släkt, från vilken Lillestierna nr 427 härstmmar. Nils Bjugg var slottsfogde på 1500-talet i Stockholm.

2003-12-13, 13:22
Svar #21

Bengt Nilsson

Apropå Jacobus Horn. Vilken av namntbeckningarna skulle det vara? De som skrivit är väl från ovan Axel Ryning, Jöran Gyllenstierna, Axel Oxenstierna, Jacob de la Gardie samt en viss Johannes ...
 
Som samtliga dessa herrar har gjort sina noteringar i Uppsala i oktober 1617 så har bokens ägare uppenbarligen bevistat kröningsriksdagen därstädes. Inte direkt kreti och pleti han lyckades få att skriva ...

2003-12-13, 13:39
Svar #22

Bengt Nilsson

Om Horn igen. När jag tittar närmare på problemet och vad som tidigare är utrett så inser jag att det förstås ska vara Johannes Horn. Nyckeln torde vara det som kommer efter de. Vare sig Johan eller Hans var väl vid den här tiden särskilt vanliga namn inom ätten Horn. En kandidat skulle möjligen kunna vara Hans Horn (adl. ätten Horn af Kanckas, tab. 13). Denne man ägde Liesniemi i Sagu socken. Skulle det kunna stå något sådant efter de?

2003-12-13, 13:49
Svar #23

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Jenny, god fråga. Jag borde ha skrivit, att jag följde modern latinortografi. Klassisk ortografi hade ingen v, men jag tyckte att det är lättare att skriva v när man uttalar det mellan två vokaler. Man borde se mer text av samma skribent, men det syns som on han skriver v i början av ordet och u inne i ordet (för både uttalat u och v). Jag kunde förstås ha skrivit t.ex. beneuolis som det står i texten.

2003-12-13, 13:51
Svar #24

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil

2003-12-13, 14:01
Svar #25

Göran Johansson

Jenny, du kan ha rätt. Jag har tvekat inför handstilen. Som du ser har någon gjort räkenskapsanteckningar under namnet Bjug; Boken har ju senare vid något tillfälle kommit i danska händer och använts av en kyrklig församling som räkenskapsbok/anteckningsbok. Du  har kanske rätt i att namnet ska hänföras till texten ovan.

2003-12-13, 14:27
Svar #26

Bengt Nilsson

Och en sak till. Som så många har skrivit sina namn i samband med riksdagen 1617 vore det kanske en id? att jämföra med ev. bevarade namnlistor från dessa, om Du inte redan gjort det. Det ska finnas någon slags förteckning som upptar de fem riksämbetsmännen, 15 riksråd, 190 adelsmän, 65 präster, tjugo ur krigsbefälet, ett åttiotal borgare och nästan 200 bönder. Om denna lista är återgiven i Svenska riksdagsakter vet jag inte, men det verkar väl inte omöjligt.

2003-12-13, 14:31
Svar #27

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Just tvärtom borde jag ha skrivit. Klassisk ortografi hade inget u, man skrev t.ex. eorvm etc.

2003-12-13, 14:43
Svar #28

Bengt Nilsson

Apropå Börje Knutsson. I Stockholms stads och Norrmalms stads tänkeböcker för åren 1616 och 1617 nämns en slottsskrivare med samma namn. Omöjligt är väl inte att det var denne man som hösten 1617 var engagerad i arbetet med kröningsriksdagen.

2003-12-13, 16:45
Svar #29

Utloggad Jenny Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Nr 32
Allan wånda till watn och landz
förvaandlar thesis högste högre (handz)
Ubsala 30 oktober 1614

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna