Autograf m.m. ur stambok

[Göran Johansson]

Saebyensis måg, barockskalden Nicolaus Loftnader. skrev följande dikt ca 1650 (drottning Kristinas tid):  
Somliga slösa i l lättja de armas silver och guld
Med brask de brusa i kättja
Den fattige ligger omkull
Gud tröste oss syndare arma
Ett sidospår, men kanske intressant. Det var nog inte så märkligt att socknens adel var emot att N. Loftander skulle få överta svärfaderns Beneficium Regale eller Kongeliga giäld i Lofta socken (detta sagt m.a.a. Lars Hasselblads inlägg den 412).

[Bengt Nilsson]

Om Johannes B.: jag är inte säker på att jag riktigt förstår var namnet skulle stå. Menar Du i den löpande texten under 31? Är inte författarnamnet enbart dolt i signaturen nederst? Johannes förekommer väl dessutom två gånger i texten?

[Göran Johansson]

Troligen längst ned i slutet av den löpande texten. Den första Johannes är stambokens ägare. Avslutningen är säkert manu propria.

[Göran Johansson]

Profuio...? Kan något tolka texten och förklara dess betydelse? Tacksam också för tolkning av det första ordet i meningen.
 

[Heikki Särkkä]

Thesse hafuer Jagh Börrie Knutsonn Profuiannthz
Meister uthi denn Stormächtige Högborne...
Är fortsättningen måhända 'skriffuit'?
Se proviantmästare i SAOB.
 
Mvh
 
Heikki

[Gudrun Wallengren]

Dette er ikke svar på foregående spørgsmål.
Men jeg har nu fået følgende forklaring på den græske tekst, (20. dec. 2003).
Det første ord står som et verbum. Det kan f.eks. betyde:
Jeg tilbeder dig/jeg løfter hænderne imod dig/jeg er konstant i min kærlighed. 
Den sidste del betyder: 
Du rene/fine/blide.
Der er tale om en lovprisning af en gudinde: Venus, Afrodite - eller måske jomfru Maria. 
Måske kan ordene også tolkes som en lovprisning/hyldest til livet.
De græske ord skal ses i sammenhæng med det foregående latinske digt. 
Dette digt har jeg ikke fået oversat, kun nogle brudstykker.
Det ville være fint hvis nogen kunne bekræfte sammenhængen mellem digtet og de græske ord!
- Der er desværre nok ikke noget navn på den der har skrevet dette indlæg i stambogen.

[Göran Johansson]

Tack igen Heikki! Det inledande orden borde ha följts upp av skriffuit. Det gör det nu inte (se hela texten ovan, den 30 december). Kanske den goda Börrie missat det ordet. Det är anledningen till att jag tvekat inför thesse. Proviantmästare måste det ju förstås vara. Heikki, du vågar dig inte möjligen på att försöka tolka namnet på den person (Johannes B...?) som förekommer på bild i mitt inlägg den 28 december?  
 
Tack också Gudrun! Det skulle ju möjligen vara bokens ägare som själv skrivit den latinsk-svensk-grekiska texten. Inte troligt men jag ska jämföra med den handstil som finns i Lofta sockens kyrkobok.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Olle Elm]

Niclas Rosenbalck,
Med anknytning till en intressant fråga Du ställer ovan, kan jag meddela att jag just upptäckt att Kungl majts fogde Mickill Seffresson 1571 är bosatt på Nodeby (senare Noby) i Lommaryds sn. En uppgift som jag aldrig sett nämnas tidigare. Någonstans har jag en uppgift om att han hade förläning i socknen, men har aldrig tänkt på att han skulle bott där.
 
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Fann uppgifterna om Noby i en tidigare insänd komplettering till EÄ:
 
Adl ätten Wachttorn, 301
 
Mickel Sigfridsson, till Fagerhult, häradshövding i Tjust m fl härader och fogde i Östra m fl härader, död 1630, erhöll 156?  ? i Nodeby och Munkekvarn i Lommaryds sn (N. Vedbo) och 1583, 4/2 i Fagerhult i Kråkhults sn.
- G m  Ragnel Rawalsdotter, död ”mäkta gammal”, trol 1644.
(Källa: Paul Wilstadius, SoH, 1957, nr. 2. med refererade noter och Almquist, Den civila lokalförvaltningen sid 162 (trol, jag hade suddig fotokopia!)  
Vänligen,
Olle

[Göran Johansson]

Tacksam för tolkninghjälp av texterna på denna sida av en stambok.
 
Övre bild:
 
Svenska:  
Dhem Gudh will hjiälpa
honom kann ingen siälpa
 
Tyska:
Gotter worde warheit
Minsklich gedicht Dorheit
[Guds ord sanning
mänskliga drömmar (dårskap)]
Kan översättningen stämma?
 
Latin:
Verbum Du Veritas
Commiuta mortalium Varitas
82 (septembris?) VI
 
Bild med vapen:
C: C: Dotter
Warheit; Dorheit
därefter vapen
 
Bild vänster om vapen:
Hollom ? barmhertigh
och mit fattigha sijndne
ifrån ? ?
 


 


 

[Göran Johansson]

Johannes Benedicti Phoenix?
Sista orden i första stycket, ovan ort och datum. Kan tolkningen Johannes Ben.. Gothus vara möjlig.  Skulle kanske kunna avse Johannes Benedicti Phoenix, f. 1586 i Norrköping, d. 1666 28/2 i Målilla; stud. i Uppsala 1608 eller 1610, kyrkoherde i Dalhem 1623, i Målilla 1631.
 

[Kjell Öhman]

Göran
Jag tycker mig kunna läsa
 
Johannes Beni.i Gothz

[Göran Johansson]

Kjell!
Tack för din tolkning. Det är som jag själv gissat. Klarar du av resten också?
 
.....tissimo Juveni D.
Andreae Johannis Smolan...
Populari .... ....vito grata ......
.... causi ..... Johan
nes Beni.i Gothz
 
(Meddelandet ändrat av  Passord den 08 december, 2008)

[Anders Höijer]

Hej Göran Johansson!
Jag känner bildvapen igen, det är Månesköld af Seglinge. Kan det vara Christina Christersdotter?
mvh
Anders Höijer

[Göran Johansson]

Riksdrotsen Magnus Brahes signatur (invävd i mano propria) och bidrag till Saebyensis stambok? Riksdrotsen var kungens (och rikets) högste ämbetsman och högra hand?

Övriga fyra av rikets fem högsta ämbetsmän skrev sin autograf i stamboken 1617:
Riksmarskalk  
Henrik Carlsson Horn af Kanckas riksmarskalk 1611-  
Rikskansler  
Axel Oxenstierna - 1612-1654  
Riksamiral  
Göran Gyllenstierna 1611-1618  
Riksskattmästare  
Jesper Mattsson Krus 1615-1622
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 23 december, 2008)

[Göran Johansson]

Signaturen ovan kan vara en fyndig kombination av sammanflätning av Magnus P. Brahes namn och m.p. (manu propria); faderns namn var Per. Jag har fått veta att Magnus Brahe lämnade in en ganska känd berättelse om fiendens rörelser till sjöss och lands till Gustav II Adolf. Det stämmer inte alls illa med sentensen ovan signaturen. Finns det någon som känner till mer om denna berättelse? Är tolkning av signaturen så rimlig/sannolik att man kan slå fast att det handlar om Magnus Brahe?

[Göran Johansson]

Dessa dokument kan knappast ha varit skrivna av en och samma person - eller hur? Sätten att skriva manu proria är helt olika. Det märkliga är att autografen i stamboken då egentligen saknar namnteckning eller signatur. Sentensen avser säkert Jesus sittande på Guds högra sida och inte Magnus Brahe! Men vem står då för detta bidrag i stamboken?  

[Niclas Rosenbalck]

Göran, det står P P och sedan slängen för manu propria (=med egen hand). Sök efter en Per/Peder Persson/Pedersson. Tipps är att du kontrollerar Uppsala universitets matrikel (finns tryckt med namnregister).
 
Ovan den 7 dec. 2008 har du feltolkat namnteckningen. Det står Johannis Bothvidi Gothus. Han som var hovpräst under denna tid.

[Göran Johansson]

Tack Niclas, så är det nog. Slängen för manu propria verkar möjlien en aning ofullbordad och krusidullerna ned mot höger är lite märkliga - jämför Magnus Brahes dito. Det ser ut som mer än manu propria.  
 
Tack för tolkningen av Johannes Bothvidi Gothus namnteckning. Det är också en intressant person inom det dåvarande hovet.
 
Ur Personhistorisk tidskrift-1906
Johannes Botvidi (son af Botvid Hansson),
f. 1575 7/10 i Norrköping. Prästvigdes 1604;
hofpredikant 1616 och slutligen biskop i Linköping
1630; + 1635 24/10. - G. 1618 m. Katarina Nilsdotter i
hennes 1. gifte [g. 2:o 1648 m. historiografen Arnold
Johan Messenius i hans 2. gifte, f. 1608 i Danzig,
halshuggen 1651 22/12], + 1665, dotter af rådmannen
Nils Jönsson och Brita Benktsdotter.
 
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 09 januari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 09 januari, 2009)