ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10  (läst 4152 gånger)

2003-12-01, 10:41
läst 4152 gånger

Göran Johansson

 
Tacksam för hjälp med tolkning och översättning!

2003-12-01, 12:51
Svar #1

G. Johansson


Nytt försök
Texten innehåller namn, titel m.m.

2003-12-01, 13:01
Svar #2

G. Johansson



 
Tänkespråk(?) författad av Stephanus ?? de Villa Burgh; medicus - se föregående inlägg. Vad betyder den latinska texten?

2003-12-01, 21:29
Svar #3

Göran Johansson

Kan den första texten möjligen vara Stephanus clui.... Lönnius de Villa Burgh - dvs Stefan Lönn!?

2003-12-02, 08:42
Svar #4

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Vir rudis --- --- Homeri (?) alumnus  
etiam in aperto --- ---
nullum lumen videt rationis ---
instar mortui --- gustum ---
virtutis possidens.
Några av de felande orden är förkortade.

2003-12-02, 09:40
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Namnteckning:
Stephanus (A)uilielnij
Lönnius de Villa
Burgh ; Modieus
manu propria[= med egen hand]
  [-någon text härunder ?]
 
 
tänkespråket:
Vir rudis ternijus (domnj?) alumnus
etiam in (ca)perto Ole veritatis
nullum lumen vide(t) Rationis estus
instar mortui nullum gustum sensuus
viRTvTiS possidens

2003-12-02, 13:04
Svar #6

Göran Johansson

Tack Niclas och Heikki!
Här kommer ytterligare två textdelar som tillhör Stephanus bidrag till autografsamlingen.
 


 
Bilden med ort och årtal finns är placerat överst på bladet, därefter följer tänkespråket, texten med Saebyensis namn m.m. och sist underskrift med egen hand. Dokumentet var för stort för att kunna sändas i ett stycke.
 
Niclas, är du säker på ett det står Modieus ovan manu proria?

2003-12-02, 13:13
Svar #7

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius

2003-12-02, 15:16
Svar #8

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil

2003-12-02, 21:21
Svar #9

Göran Johansson

Min egen tolkning av de senare texterna:
 
Anno Partus Virginij
1619
In Salstad  
 
Certa (&) indubit..ta Amic:  
fide Se adicit Dr Andr:
Johannis Smal(u)do (&)

2003-12-03, 08:41
Svar #10

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Den senare texten ser ut som en tillägnan. Vad gäller tillnamnet, tror jag det står Smala(n)do
(i dativ med tecknet för utelämnat n över a-et).  
Mottagaren hette alltså Johannes Smalandus (smålänning).

2003-12-03, 09:39
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Göran!
 
Nej jag är inte säker på att det verkligen står Modieus - kan vara Modicus eller något annat. Ibland gör man mindre bra tydningar - det är lättare om man har fler tecken att jämföra med.
 
Ett försök  av tydning av din senaste text:
Anno partus Virginiij
1619
in Salstad
oia serio  
 
certa et indubitata  Amic
Fide se adicit Dn Andr
Johannis Smalando etc
 
Alltså en herr Anders Johannis smålänning ! Är det Anders Johannis Säbyensis, sedermera kyrkoherde i Lofta (Kalmar län)?
Salsta(d) torde vara en gård någonstans i Sverige.
 
Göran, har du möjlighet att berätta lite om denna tänkebok, den verkar mycket intressant. Var finns den bevarad (arkiv/privat) och vad omfattar den (folioantal; tidsperiod; antal namnteckningar etc) ?

2003-12-03, 10:21
Svar #12

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Glömde, att förnamnet var Anders och inte Johannes. Johannis är förstås den latinska genitiven av Johannes.

2003-12-03, 13:59
Svar #13

Göran Johansson

Saebyensis, Anderas Johannis
f. 1586 i Säby
d. 1653 i Lofta
Kyrkoherde i Lofta
 
Ägare till en stambok innehållande ett 50-tal autografer, varav ca hälften skrivna av medlemmar ur den svenska högadeln. Denna stambok förvaras numera i Kungliga Biblioteket i Köpenhamn. Nedan redovisas en artikel av denna stambok publiceras KLGF-nytt och ÖGF-Lövet.
 
Smålandsprästen Andreas Johannis  
Saebyensis stambok  
En stambok är en autografbok där man särskilt på resor bad släktingar, vänner, studiekamrater eller lärare skriva sina namn, någon sentens eller göra en teckning. Bruket går tillbaka till början av 1500-talet men blev vanligt kring 1800.  
I Kungliga biblioteket i Köpenhamn förvaras en stambok som tillhört kyrkoherden Andreas Johannis Saebyensis (1586-1653) i Lofta socken i Kalmar län. Det är okänt hur boken kommit till Danmark. Möjligen är den ett krigsbyte. Enligt Vello Helk, författare till (Stamboger i Det Kongelige Bibliotek for 1800), har boken använts som räkenskaps- och anteckningsbok av en präst på Fyn - troligen Christen Lauridsen Kullerup, sockenpräst i Kullerup och Refsvindinge 1670-1704.  
Boken är intressant i sig men kan också bidra till diskussionen om Margareta Eriksdotters (Andreas Johannis S. svärmor) härstamning. Margareta gifte sig 1592 med kyrkoherden Olaus Simonis Clarevallensis i Horn sn i Östergötland. Historieprofessorn H M Fant har i sin (De liberis regum naturalibus) hävdat att hon skulle vara naturlig dotter till Erik XIV. På orten finns också en gammal tradition om denna Vasa-dotter. Vidare finns en avskrift av en numera förkommen kyrkobok i Horn publicerad i Personhistorisk tidskrift 1930 med följande lydelseÅr 1618 den 11 Nov. afsomnande Hustru Margaretha Eriksdotter, pastoris uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon. Archi: P: posito Lincopensium. In margine notatur hance feminam fuisse Erici XIV, Regn Sv. Filiam, natam sub patris juventili aetate, incolentis Borkholm).
Stamboken innehåller sammanlagt ett femtiotal autografer ofta åtföljda av en liten sentens. Mer än hälften är skrivna av män ur den svenska högadeln under åren 1617-1620 med början i Uppsala strax före, under och efter Gustav II Adolfs kröningshögtid den 22 oktober 1617. Många av dem stod i olika avseenden Vasa-ätten nära och var i flera fall släkt inbördes. Andreas Johannis Saebyensis bör under den aktuella tiden ha varit förlovad eller troligen gift med Margareta Eriksdotters dotter Emerentia Olofsdotter.  
Stamboken innehåller också autografer från personer tillhörande Saebyensis egen släktkrets. Bland övriga personer som bidragit med sina namnteckningar märks assessorn Peder Mattson Stiernfeldt Linköping, professorn Martinus Olai Stenius i Uppsala samt ett antal prästkollegor och studiekamrater.
Intressant är att man från helt andra källor kan se ett samband mellan vissa av de adliga släkter som figurerar i stamboken och Margareta Eriksdotters make - kyrkoherden Olaus Clarevallensis i Horn. Sålunda visar t.ex. bevarade landskapshandlingar att årliga räntan för skattegården Killingevid i Västra Eneby socken (Östg. handl. 1604:6 och 1604:18) år 1604 upptar herr Olof med hel frihet. Dennes namn förekommer de följande åren i längden. I Killingevids by fanns även ett frälsehemman som 1619 ägdes av Britta Gustafsdotter Bååt till Ångsö som var brorsbarn till Erland Björnsson Bååt   - en av dem som skrivit i stamboken.  
År 1627-1628 uppbjudes (domboken) gården Killingevid i V. Eneby socken tre gånger av herr Olof. Troligen avses  frälsegården eftersom prästen sedan tidigare var i besittning av skattegården. År 1627 den 9 oktober (domboken), hade laga syn ägt rum vid Killingevid mellan Otto von Scheiding till Åby i Horn socken  och Olof i Horn, den förra sannolikt i egenskap av ägare till landbogodset Långebro i öster gränsande till Killingevid frälsehemman.  
År 1640 tillhörde frälsegården Killingevid (Herrgårder i Sv. under reformationstiden, J.E. Almqvist) fru Brittas måg Ivar Nilsson Natt och Dag - en annan av de frälsemän som satt sin autograf i Anders Johanssons stambok. Han var styvson till Erik XIV:s och Karin Månsdotters dotter Sigrid och den sist kände ägaren före Olaus Clarevallensis dotterdotters man biskopen Samuel Enander i Linköping (tidpunkten för den senares köp har enl. J.E. Almquist inte kunnat fastställas).  
Jordeböcker och äldre uppgifter kan tala för att Margareta Eriksdotter faktiskt var dotter till Erik XIV. Stambokens autografer och det faktum att hennes svärson (eller blivande svärson) Andreas Johannis Saebyensis varit närvarande såväl vid Gustav II Adolfs kröning i Uppsala i oktober 1617 som vid dennes bröllop i Stockholm i november 1620 styrker denna uppfattning. Mot detta står visserligen en likpredikan efter biskop Enanders hustru. Där sägs att Margareta Eriksdotter skall ha en förnämlig kyrkoherdes dotter. Biskop Prytz har emellertid inte angett något namn på denne kyrkoherde i sin likpredikan och det är inte lätt att finna en tänkbar kandidat.  
Andreas Johannis Saebyensis föddes 1586 i Säby i Jönköpings län som son till Johan III:s f.d. hovpredikant kyrkoherden Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) och Margareta Nilsdotter Thorin.  Saebyensis var under en stor del av sin levnad kyrkoherde i Lofta socken i Kalmar län där han avled 1653. Giftermålet med Emerentia Olofsdotter är oklart men bör ha ägt rum kring 1618. Hon avled 1639 i Lofta och efterlämnade följande kända barn: 1) Johannes A. Loftander f. 1622 kyrkoherde i Örtomta, (sonen kallade sig Pihl) 2) Elisabeth f.1631, g.1 med kyrkoherden Israel Rydelius och g.2 med kyrkoherden Johan Wallerius, 3) Samuel A. Loftander f. 1634 och d. 1665 i Uppsala, 4) Josua A. Loftander f. 1636, 5) Margareta, g.m. inspektorn Eskil Persson Utterberg och 6) en dotter g.m. kyrkoherden Nicolaus Olavi Loftander.
Nedan följer en uppräkning av de personer som förekommer i stamboken ordnade i tidsföljd jämte en enkel biografi. I den mån någon av dem varit gift flera gånger har endast hustrun vid den tidpunkt då autografen skrevs angivits.
 
Axel Ryning 1552-1620, s.t. Nils Ryning och Ingeborg Trolle  
Uppsala 30 sept. 1617
Friherre till Tuna i Österåkers,  Peningby i Länna sn och Nynäs i Ösmo sn (alla Sth.).Riksråd och en av Gustav II Adolfs förmyndare. G.m. Margareta Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke och Elin Fleming (se nedan)
 
Börje Knutsson
Uppsala 12 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor, svårtydd text som åtgerges fragmentariskt: ”…hafuer Jagh Börrie Knutsonn  (Profuionnhs) Mäster uthi denn Stormäcktige Högborne ………….. Gustaf Adolphs Högberömde Konungslige Crönings Höghtidh, huilkenn mäd största Prosess uthi Ubsala …..”
 
Johannes Horn de ?
Uppsala 16 oktober 1617
Sentenser med text på tyska och latin. Har inte kunnat identifieras i tryckta källor
 
Axel Oxenstierna 1583-1654 (svåger till Bengt Sparre, se nedan), s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke  
Uppsala 17 oktober 1617
Greve af Södermöre. Rikskansler, en av Gustav II Adolfs förmyndare m.m. Student i Rostock 1599, Wittenberg 1600 och Jena 1601-03. G.m. Anna Åkesdotter Bååt, d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle
 
Hans Åkesson (Soop?) 1552-1619, s.t. (Åke Haraldsson Soop och Britta Posse)
Uppsala 22 oktober 1617
Till Stora Bjurum och Mälsåker  i Ytterselö sn (Söd.). Hovmarskalk hos Johan III, ståthållare på Stockholms slott m.m..G.m Elin Kagg, d.t. Erik Matsson Kagg och Beata Andersdotter Ekeblad
 
Erland Björnsson (Bååt?) ?-1628, s.t. (Björn Pedersson Bååt och Britta Nilsdotter Grip)
Uppsala 23 oktober 1617
Till Skattmansö i Vittinge sn och Aspenäs i Östervåla sn (båda Vm.). Ståthållare på Västerås slott m.m.. G.m. Märta Posse, d.t. Lage Axelsson Posse och Anna Trolle
 
Jakob De la Gardie 1583-1652, s.t. Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielm (naturlig dotter till Johan III)
Uppsala 26 oktober 1617
Greve till Läckö, friherre till Ekholmen. G.m. Ebba Brahe (Gustaf II Adolfs ungdomskärlek), d.t. Magnus Brahe och Brita Stensdotter Lewenhaupt
 
Bengt Sparre 1570-1632 (svåger till Axel Oxenstierna - se ovan), s.t. Göran Larsson Sparre och Kerstin Persdotter (?)
Uppsala 27 oktober 1617
Till Rossvik och Eknaholm i Tjureda sn (Jönk.). Erik XIV:s frilla Agda Persdotter  
(Margareta Eriksdotters moder?) innehade Eknaholm som förläning under åren 1560-
62 (Hyltén-Cavallius-förbundets årsbok 19). Gustav Vasa tillät år 1529 Peder Erlandsson Bååt och Nils Arvidsson Bååt  att igenbörda Eknaholm. Gården bortbyttes år 1548 till kronan av Johan Pedersson Bååt men återficks senast 1571. Johan P. Bååt var farfar till Bengt Sparres hustru. Ståthållare på Stegeborg 1598 m.m.. G.m. Kerstin Åkesdotter Bååt d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle.
 
Henrik Horn 1578-1618, s.t. Carl Henriksson Horn och Agneta von Dellwig
Uppsala 28 oktober 1617
Till Hässlö i Badelunda sn (Vm.). Riksråd m.m.. G.m. Anna Jönsdotter Snakenborg, d.t Jöns Ulfsson Bååt och Christina Joensdotter Gyllenhorn
 
Svante Stenbock  1578-1632, s.t. Erik Stenbock och Malin Sture
Uppsala 28 oktober 1617
Friherre till Kronobäck och Öresten. Lagman i Södermanland m.m.. G.m. Brita Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke (se nedan) och Elin Fleming
 
Johannes (Brahe?)
Uppsala 29 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras  
 
Jöran Gyllenstierna 1575-1618 (kusin till Axel Oxenstierna), s.t. Nils Gyllenstierna och Ebba Axelsdotter Bielke  
Uppsala 29 oktober 1617
Friherre till Lundholmen i Vrigstad sn (Jönk.)
Riksråd, riksamiral m.m.. G.m. Ingeborg Claesdotter Bielkenstierna, d.t. Claes Hansson Bielkenstierna och Kerstin Nilsdotter Ryning (syster till Axel Ryning ovan)
 
Jesper Andersson Cruus 1576-1647, s.t. Anders Larsson Cruus och Kristina Fleming
Uppsala 30 oktober 1617
Till Edeby, Lundby och Värnsta i Husby Rekarne sn (Söd.). Landshövding i Kalmar län m.m.. G.m. Ingeborg Ryning, d.t. Peder Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
 
Claes Bielke 1544-1623, s.t. Nils Bielke och Anna Hogenskild
Uppsala 30 oktober 1617
Friherre till Vik. G.m. Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke), d.t. Johan Axelsson Bielke och Margareta Posse  
 
Stellan Mörner ?-1645, s.t. Baltzar von Mörner och Hedvig von Holzendorff
30 oktober 1617
Till Zellin och Clossow i Pommern samt Högsäter i Vreta Kloster (Ög). Landshövding m.m.. G.m. Maria von der Grünau, d.t. Georg Mauritzson von der Grünau och Anna Ottosdotter von Lipardt
 
N.N., svår att tyda
Uppsala 30 oktober 1617
 
Alexander Raab
Uppsala 30 oktober 1617
Medicus i Stockholm
 
Thomas Wedderborg, vapen bestående av sparre smyckad med  tre rosor har tecknats vid sidan av autografen.
20 januari 1618
Troligen identisk med rådmannen Thomas Wederborg i Växjö. Han flyttade till staden vid sekelskiftet 1600  och antas ha varit av utländsk härkomst..
G.m. en dotter till den mycket förmögne stadsskrivaren Raimund Gunnarsson som fängslades år 1605 av hertig Carl för  påstått samröre med kung Sigismund. Han var då slottsskrivare  på Kronoberg. (Käla: L.O. Larsson, Växjö genom 1000 år)
Ett vapen med sparre och tre rosor fördes av en gren av ätten Sparre af Tofta.  
 
Nicolaus Grubb 1584-?, s.t. Nicalaus Petri och Margareta Phase  
die Mattie (24/2) 1618
Lektor i Linköping. G.m. Sigrid Olofsdotter
 
Nicolaus Bielke 1569-1639, s.t. Ture Pedersson Bielke och Sigrid Sture (Natt och Dag)
Salsta 6 juni 1618
Friherre till Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Salsta i Tensta sn (Ups.). Generalguvenör i Finland m.m.. G.m. Ingeborg Oxenstierna (syster till Gabriel Bengtsson Oxenstierna, se nedan) , d.t. Bengt Gabrielsson Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
 
Ture Bielke 1606-1648, s.t. föregående
Salsta 7 juni 1618
Friherre till Salsta i Tensta sn (Ups.), Gäddeholm i Trosa sn (Söd.), Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Frösvik i Ö. Ryds sn (Sth.). Riksråd m.m.. G.m. Christina Anna Banér, d.t. Svante Banér och Ebba Grip
 
Anders Pettersson Humbla
7 juni 1618
Möjligen bror till borgmästaren Olof Pettersson Humbla i Stockholm, vars fader var rådmannen Peder Larsson i Stockholm.
 
Martinus Olaus Stenius 1574-1644
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala
 
Jonas Magni Smolandus (1583-1651), s.t. Magnus Chritopheri och Ingrid Jönsdotter
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala och senare biskop i Skara. G.m. Sigrid Johansdotter Bubb.
 
Daniel Benedicti Flisbyensis ca 1590-1642
10 juni 1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
 
Petrus Andrea Saebyensis (troligen farbror till Anders Johansson Saebyensis)
6 juli 1618
Kyrkoherde
 
Laurentius Mickaelis
(Jönköping) augusti 1618
troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping
 
Hemmingus Jonae Aschorydensis ?-1623, s.t. Johan Hemmingi, khd i Askeryd
11 augusti 1618
Kyrkoherde i Askeryd
 
Esbjörn Svensson, s.t. Sven Esbjörnsson och Britta Olofsdotter Bååt av Billa (ätten Bock av Näs, nr 50))
23 augusti 1618
Till Näs (Sm.). G.m. Katarina Liljestielke, d.t. Bengt Carlsson Liljestielke och Märta Some
 
Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640, s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke och bror till Axel Oxenstierna.
Salsta 8 september 1618
Friherre till Nynäs, herre till Tyresö samt Forsa
Riksråd, en av dr. Christinas förmyndare m.m.. Student i Uppsala, sedan i Rostock 1698 samt i Wittenberg och Jena. G.m. Märta Bielke, d.t. Ture Nilsson Bielke och Margareta  Sture (Natt och Dag)
 
Johannes Petri Linderås, troligen släkting till Anders Johansson Saebyensis
9 september 1618
Kyrkoherde i Linderås
 
Benedictus Joannis Schedviensis, broder till Anders Johansson Saebyensis
19 september 1618  
Kyrkoherde i Skedevi. Hans barn kallade sig Pihl.
 
Carl Jönsson Arbog  
27 september 1618
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor.
 
Nicalous Magni  Palumbus ? - 1650, s.t. bonden Magnus i Herrestad, Rappestad sn.
14 oktober 1618
Kyrkoherde i Vreta Kloster, decanus i domkapitlet i Linköping. G.m. Ragnild Larsdotter (Laurin), d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter.
 
(Johan) Månsson Ulfsparre ?-före 1655, s.t. Måns Eriksson Ulfsparre och Märta Johansdotter Bååt
Stockholm 1 december 1618
Till Tisenhult i Skedevi sn (Ög) och Regnaholm i Regna sn (Ög.). Ståthållare i Nyköping m.m.. Student i Rostock 1600. G.m. Carin Claesdotter Tott, dt. Claes Åkesson Tott och Ingeborg Carlsdotter Gyllenstierna
 
Petrus Banér 1588-1664, s.t. Gustav Axelsson Banér och Christina Sture
die S:Thomae (21/12) 1618
Till Ekenäs i Örtomta sn (Ög.), Tuna i Österåker sn (Sth.) och Salis i Livland. Riksråd m.m.. G.m. Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming), d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock)
 
Knut Drake ?-1639, s.t. Arvid Drake och Hebbla Eriksdotter Stålarm
1618
Till Graby och Forsnäs i Sunds sn (Ög.), Linnekulla och  Dalby i Torpa sn (Ög.), Rösjöholm i Näshult sn (Jönk.) , Göberg i Linderås sn (Jönk.) och Hacksta i Likane sn (Upps.). Ståthållare på Jönköpings slott m.m.. G.m. Helga Månsdotter, d.t. Måns Olsson Stiernbielke och Anna Brömsdotter Bagge af Berga
 
 
Bengt Bagge 1594-1660, s.t. Erik Bagge och Poletta von Zijlen
1618
Till Berga i Högsby sn (Kalm.), Lagnö i Aspö sn (Söd.) och Forsby i Eds sn (Kalm.). Landshövding m.m.. G.m. Elsa Ryning (syster till Ingeborg g.m. Jesper Andersson Cruus, se ovan) d.t. Peter Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
 
Stephanus Haqvi Torpadius ?-1633
Utan datum och ort
Kyrkoherde i Torpa
 
Peder Mattson (Stiernfeldt), s.t. Magnus Petri och Anna Danielsdotter Grubbe
Linköping 1618
Assessor vid Göta ovrätt. Adlad Stiernfeldt. G.m. Anna Pedersdotter Skuthe, d.t. borgmästaren i Linköping Peder Eriksson och Carin Olofsdotter.
 
Bernerdinus (Benedictus) Johannis Flisbyensis ?-1624
1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
 
Samuel Magni, svåger till Anders Johansson Saebyensis
odaterat men årtalet bör vara 1618
Kyrkoherde i Asby, Jönköpings län. G.m. Karins Johansdotter, d.t. Johannes Andrea Linderosensis
 
Stephanus ? ? de Villa Burgh
Salstad (anno partus Virginai) 1619
(Medicus)
 
Petrus Nilsson Natt och Dag 1584-1634, s.t. Nils Nilsson Natt och Dag (g.2. med Erik XIV:s dotter Sigrid) och Anna Gylta
Stockholm 26 juni 1619  
Till Säby i Vists sn (Ög.) och Bro. Hertig Johans av Östergötland kansliråd. G.m. Brita Mauritzdotter Grip, d.t. Mauritz Birgersson Grip och Edla Stensdotter Lewenhaupt
 
Ivar Nilsson Natt och Dag (bror till föregående) 1590-1651
Stockholm 26 juni 1619
Till Strömsta i Teda sn (Upps.), Västerbyholm i St. Anna sn (Ög.), Åbäck i Gryts sn (Ög), Gottenvik i Jonsberga sn (Ög.) , Hyltenäs i Öxnevalla sn (Älvsb.) och Vänersnäs i Näs sn (Skarab.). Landshövding m.m.. G.m. Christina Posse, d.t. Arvid Lagesson Posse och Britta Gustafsdotter Bååt
 
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656, s.t. Bengt Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
Frösvik 29 oktober 1619
Greve till Korsholm och Vasa i Österbotten, samt Friherre till Mörby i Fastena sn (Sth.) och Lindholmen  i Strö sn (Skarab.). Riksråd, förmyndare för dr. Christina 1634 m.m.. G.m Anna Banér, d.t. Gustaf Axelsson Banér och Christina Sture.
 
Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål,  stod kungahuset relativt nära.
 
Zackarias Nikolai 1586-1632
1620?
Kyrkoherde i Eksjö
G.m. Elin
 
Johannes Svenonis Marbechius
1620
Kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift
G.m. Kerstin Knutsdotter, d.t. Knut Mickelsson och bror till Olof Knutsson Wachttorn.
 
Jöran ?
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang  
 
Alexi? (svårt att tyda - namnteckning på grekiska?)
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang.
 
Källor:  
Stambok i original , domböcker, jordeböcker, likpredikan i original, Svenska adelns ättartavlor (1925-36), Svenskt biografiskt lexikon ,Herrgårder i Sv. under reformationstiden , herdaminnen, studentmatriklar, SoH, PHT, Svensk slägtkalender,”Raneke” m.fl.
 
Det blev långt - anbytarvärden får ursäkta. Alla synpunkter på ovanstående mottages med tacksamhet.

2003-12-03, 15:21
Svar #14

Göran Johansson

Salstad måste avse Bielke-godset Salsta i Upplands län. Saebyensis var juni 1618 hos Nicaloaus och Ture Bielke i Salsta och i september samma år fick han Gabriel Oxenstiernas autograf, också i Salsta.

2003-12-03, 15:40
Svar #15

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Ett par förslag till:
 
oia serio = omnino/omnina serio (med 'nasallinjen' ovanpå första ordet)
 
Certa et indubitata amic(itia)

2003-12-03, 17:07
Svar #16

G. Johansson

Anna Partus Virginiij 1619 - kan det möjligen motsvara juldagen 25/12 1619?

2003-12-03, 19:37
Svar #17

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Göran m fl, den fråga som svävar över vattnet här är ju juruvida Margareta Eriksdtr var naturlig dtr till Erik XIV från hans hertigtid på Öland. Tidigare inlägg i andra sammanhang av flera skribenter, inklusive mig själv i Släkt och hävd, har lyft fram en rad indicier för detta. Dessa stärks ytterligare av Görans undersökningar kring fastigheterna i Killingevid samt av den släktkrets och det sociala kontaktnät Andreas Johannis Saebyensis stambok vittnar om. Olaus Simonis Clarevallensis Luth, med största sannolikhet tillhörande Luth-släkten från Ljusdal, var ju hovprdikant hos Sigismunds syster Anna som dog i Polen i sin lutherska tro.
Att Prytz i sin likpredikan inte namnger Erik som Margaretas fader kan bottna i att det knappast var passande att poängtera bastardskapet i ett sånt sammanhang. En förnämlig kyrkoherdes dotter ser jag som en försiktig antydan. Hade denne kh kunnat namnges antar jag att så också skett. Kanske var det  inte praxis i likpredikningar vid denna tid men det kan säkert någon annan svara på. Och i så fall blir det väl ännu mindre ett motargument?

2003-12-03, 20:58
Svar #18

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Lars!
Risk för att komma bort från diskussionen om den intressanta stamboken... , men det Göran nämner om gården Killingevid ovan stärker inte alls teorin om att Margareta skulle vara dotter till Erik XIV. Dessutom så är den gårdsdel i Killingevid som herr Olof uppbjuder troligtvis en skattegård annars borde Almquist ha nämnt om denna i sitt verk Frälsegodsen under storhetstiden.   Om nu herr Olof skulle varit ägare av frälsegården borde detta gå att se i jordeboken och i de längder som finns på frälsegårdarna och dess rusttjänstpliktiga ägare.  
 
Vad jag förstått av det jag läst angående Margareta Eriksdotter så finns det inga bevis mer än den påstådda noteringen som funnits i den numera förstörda räkenskapsboken (vilken anteckning man inte ens vet vem som skrivit och när - den kan i sig ha varit en sentida lögn!) och en önskan hos många sentida ättlingar att hon verkligen ska vara dotter till Erik XIV.
Det jag vill ha sagt är att vi inte kan påstå, med den kännedom som idag står oss tillhanda, att Margareta Eriksdotter ens sannolikt är en dotter av kung Erik XIV. Hon kan vara det men det finns inga bevis överhuvudtaget som någon kunnat prestera för detta påstående (ännu iaf), varför hon inte bör tas upp som dotter till Erik XIV.
 
Visserligen vistades denne Margareta Eriksdotters svärson, stambokens ägare, herr Andreas Johannis Saebyensis under åren 1617-1620 stundvis i högadliga kretsar. Eftersom han responderade i Uppsala 1616 21/6 torde förklaringen till vistelsen i denna stad år 1617 kunna förklaras att han haft någon nytillträdd prästerlig tjänst i dess närhet. Kanske kan vistelsen och umgänget bland högadeln förklaras av att herr Anders haft tjänst som huspräst hos någon av dessa och följt dem runt på olika resor. Om han blivit gift med Emerentia Olofsdotter under stambokens noteringsperiod (1617-1620) hade man förväntat sig att finna några noteringar av hennes fädernesläktingar. Varför finns exempelvis inga noteringar av svärfadern kyrkoherden i Horn Olaus Simonis Clarevallensis?   Kanske gifte sig inte herr Anders Johannis Saebyensis med Emerentia Olofsdotter förrän efter 1620?  
 
mvh Niclas

2003-12-03, 21:21
Svar #19

Göran Johansson

Lars, jag har varit inne på samma linje som du. Var det under den aktuella tidsperioden kanske rent av mer ärevördigt att vara dotter till en förnämlig kyrkoherde än en kunglig oäkting?
 
Ytterligare en liten artikel som jag skrivit och som berör kyrkoherden från Lofta m.fl har varit publicerad i ÖGF-Lövet. Dessutom gjorde jag för en tid sedan en fynd av en dittills okänd dotter till samma prästman. Detta återger jag också nedan.
 
Hur tillförlitliga är äldre levnadsbeskrivningar?
 
Personhistoriker på den tiden då det begav sig hade inte tillgång till mormonernas mikrofilmer eller internet. De kunde inte slå en signal till kollegan fyrtio mil därifrån och ofta blev det säkert fel. Saker och ting kom i tryck innan de blev dubbelkollade.
 
En levnadsbeskrivning över Samuel Johan Björkman hämtad ur en förteckning över själasörjare i Karlstorp socken tycks vara ett sådant exempel (Archivum Smolandicum Vexionensis, S.L. Gahm-Pehrsson). Författaren borde nog visat större intresse för källkritik än vad som den här gången varit fallet.
 
Fadern sägs ha varit regementsskrivaren Peter Björkman, en bondson från Hjälmseryd och gården Björka i Småland, vilket torde äga sin riktighet och moderns namn uppges ha varit Elisabeth Pihl, kyrkoherden i Julita socken i Sörmland Samuel Pihls dotter. Här börjar egendomligheterna. Namnet är korrekt men titel och hemort tycks vara tagna ur luften eller möjligen bero på något slags missförstånd.  
 
Den felaktiga levnadsbeskrivningen över Samuel Björkman kan ha bidragit till att leda senare personhistoriker på villovägar. Westerlund och Setterdahl med sin Linköpings stifts herdaminne skriver med all rätt att Samuel Johannis Pihl var komminister i Västervik men menar å andra sidan att dottern skall ha varit gift med kyrkoherden Johannes Drosander i Julitta. I studentmatrikeln för Södermanland-Närke nation i Uppsala tycks man i sin tur okritiskt ha godtagit personuppgifterna i herdaminnet. Författaren till denna skrift har också gift ihop dottern Elisabeth Pihl med den gamle kyrkoherden Johannes Laurentii Drosan-der i Julitta socken och deras gemensamma barn tycks anmärkningsvärt nog ha varit äldre än modern! Det enda som är samstämmigt med uppgifterna i Gahm-Perssons uppgifter är socknen Julita i Sörmland. En kontroll i Strängnäs stifts herdaminna gör inte saken enklare. Där sägs att Elisabeth Pihls far skall ha varit komminister i Växjö. Till yt-termera visso förekommer i tryckta källor en uppgift om att Samuel Pihl skall ha varit rektor i Västervik.
 
Kan denna levnadsbeskrivning över kyrkoherden Samuel Björkman ha bidragit till att allt blev så fel?  
 
Inte förrän i Smolandi Upsaliensis, 1700-1744 faller sakernas rätta tillstånd på plats. Wilstadius omtalar här i sin beskrivning av härads-hövdingen Petrus Wickenbergs levnadsöden mycket riktigt att han varit gift med Elisabeth Pihl i hennes 2:a gifte. Han berättar vidare att Elisa-beth Pihl var dotter till komministern i Västervik Samuel Pihl och Ag-neta Malmén samt att hon tidigare varit gift med regementsskrivaren Peter Björkman, död i Växjö peståret 1710.
Den bästa – men också mest svårfångade – metoden att räta ut kvarvarande frågetecknen kring Samuel Pihl var att på vinst och förlust lägga ned ett antal timmar på att studera någon lämplig primärkälla. Domboken vid Västerviks rådshusrätt gav ganska snabbt resultat.  
 
Johannes A. Loftander i Örtomta
 
Först ett par ord om Samuel Pihls fader, kyrkoherden Johannes A. Loftander i Örtomta.
Denne hade varit komminister i Västerviks grannförsamling Lofta under åren 1645-55. Han blev år 1655 kyrkoherde i Örtomta socken öster om Linköping. Hans första hustrun, Samuel Pihls hittills okända moder, var då död och Loftander hade gift om sig med företrädarens änka. En genomgång av Bankekinds härads domböcker visar att inget anmärkningsvärt tycks ha inträffat i Örtomta prästgård under åren 1655-1672. Tidigt år 1673 börjar emellertid den vördade kyrkoherden att figurera i domboken. Han hade köpt skattehemmanet 2/3 Mossan-der i Örtomta  av Olof Nilsson i St. Stadhammar i Gryt socken, Hindric Nilsson i Veta by, Per Nilsson i Bengtatorp i Råby socken, samt dessas syskon Måns Nilsson och Bengta Nilsdotter.  Detta köp klandras se-demera av änkan Karin i Mossander som driver ärendet hela vägen upp till Göta hovrätt där hon så småningom får rätt. Loftander tycks då redan betalt och i god tro tillträtt det hemman som han nu måste från-träda. Processen om gården Mossander pågick i flera år och kan mycket väl ha bidragit till Loftanders tidiga frånfälle den 14 december år 1675.  
 
Samuel Pihls båda föräldrar var nu döda och arvingarnas rätt beva-kades av Loftanders efterträdare hr Bothvidus Bergius med vilken Sa-muel Pihls styvmor hade gift om sig. Anteckningar i Bankekind härads dombok år 1683 visar att Samuel Pihl hade en bror vid namn Hans. Sannolikt hade han fler syskon.  
 
Loftanders fattige son Samuel Pihl i Västervik
 
Samuel Johannis Pihl prästvigdes 1680 och hade dessförinnan prövat på prästyr-ket i praktiken. På Andreas-dagen år 1676 noteras således i Lofta kyr-kas räkenskapsbok att ”Samuel Pihl bekommit  15 dr smt efter de äldstes anordning och samtycke, efter han med tvenne berömmelige predikningar här sig rekommenderade”. Hans utgångspunkt i livet var nog annars inte den allra bästa. Nedan beskrivs ingående den, som det skulle visa sig, fattige prästmannens  sorgliga karriär i staden Väster-vik.
 
Samuel Pihl diskuteras första gången av borgmästare och råd tillika med kyrkoherden och prosten i rådstugan i Västervik den 5 april 1680. Protokollet från detta tillfälle visar att prästen då hade provpredikat i staden. Man läste också upp ett brev daterat den 27 mars 1680 vari framgår att Samuel J. Pihl  rekommenderades till staden av (konsistoriet) domkapitlet i Linköping. Viss tveksamhet tycks ha varit för handen eftersom rådet beslöt att den unge prästen skulle genomföra ytterligare någon provpredikan.
 
Samuel Pihl tillträdde så småningom tjänsten och redan den 17 maj 1680 anhåller han i rådhusrätten om att få överta bruket en mindre åkerlycka och en äng efter sin företrädare. Rätten konstaterar att den senare hade betalt för nyttjanderätten samt att Samuel Pihl inte kunde göra anspråk på samma ägor eftersom de var stadens enskilda egen-dom.  
 
Den 17 juli 1680 begärde Samuel Pihl att skorstenen i komminister-bostället måtte repareras eftersom den ”illa ryker in”. Rådhusrätten beslöt att tillskriva den murmästare som murat upp skortsten för att be honom att förbättra densamma. Bostaden vållade tydligen den unge  prästmannen stort bekymmer. Den 20 december 1680 begär han av borgmästare och råd att bostaden skall förses med en ”bagarstuga” eller ett kök med bakugn. Han begär också att en bod med källare un-der skall uppföras samt att boningsrum som redan är färdiga skall för-ses med lås. Rådet beslöt att genast se till att låsen kom på plats medan övriga nybyggen fick anstå till sommaren.
 
När man läser vidare i rådhusrättens protokoll kan man ana att Sa-muel Pihl hade stora problem att försörja sig och sin familj. Man kan möjligen också urskilja en viss reservation från stadens borgerskap gentemot den unge prästen och en ovilja att ta honom till sig.  Den 16 maj 1681 begär Samuel Pihl således åter att få tillgång till en äng stor nog att föda en ko till förbättring på lönen. Den 21 november 1681 begär han att få ut något av sin lön för 1681 eftersom han säger sig vara ”hårt trängd”. Besluten blir i båda fallen att saken ”tages till be-tänkande till en annan gång”. Den 29 december 1681 begär ha åter igen att få ut sin lön men även denna gång fick prästen snällt vänta tills se-nare. När Samuel Pihl den 29 maj 1682 ånyo anhåller att få nyttja det åkerstycke som han tidigare fört på tal så blev beslutet ungefär som tidigare dvs rätten lovade honom svar ”en annan gång” trots att det aktuella åkerstycket under mellantiden stått obrukat! Det står nu mer klart att borgerskapet av någon anledning hyste agg gentemot sin präst.
 
På samma sätt forsätter dialogen mellan prästen och rådhusrätten. Frågan om en äng behandlas således åter den 10 juli 1680 och den 23 maj 1683. Beskeden bli för prästens vidkommande lika nedslående som tidigare – ”ärendet tages uti sitt betänkande till en annan gång”.
 
Den 23 april 1683 klagade prästen på att komministerbostället fort-farande stod ofärdigt och begär att bygget ska färdigställas så att han inte i framtiden kan ställas till svars för husröta. Ärendet bollades till-baka till prästen som ombads att precisera sina krav till ”Valborgsmässo rådstuga”.  
 
Den 11 juni 1683 tycks situationen för Samuel Pihl ha blivit verkligt allvarlig. Han begär då att han såsom i andra församlingar några dagar om året ska kunna söka hjälp ”genom pungen i kyrkan” för att klara av sitt uppehälla. Samtidigt förde han önskemålet om ett liter åkerstycke åter på tal. Denna gång var rådet inte fulltaligt – tre av rådmännen sak-nades – och prästens yrkande hänsköts till nästa tillfälle! Frågan be-handlades på prästens begäran åter i rätten den 17 december 1683 var-vid beslöts att han vid ”jul, påsk och pingst får gå i högpredikan” och behålla vad som ”faller i håven”.  
Den 27 augusti 1683 anhåller prästen som ”brukligt är för tjänsten” om hjälp i form av ”marknadspenningar att föra in i sitt hushåll”. Präs-ten beviljades visserligen ett bidrag på 12½ dr smt men rätten betonade samtidigt att detta inte skulle lända till skyldighet för staden att fort-sättningsvis utbetala dylik ersättning.  
 
Strax efter midsommar, den 30 juni 1684 beviljas prästen utbetal-ning av sin resterande lön från år 1683 eftersom han båda befann sig i trångmål och var allvarligt sjuk.  
 
Senare under sommaren, den 29 augusti, dog Samuel Johannis Pihl. Han efterlämnade sin unga hustru med den treårige sonen Andreas (kom att bli  kyrkoherde i Nyköping), sonen Hans samt en ofödd dotter som aldrig fick tillfälle att se sin far. Dottern föddes några månader senare samma år och fick namnet Elisabeth (gifte sig så småningom med regementsskrivaren Peter Björkman i Vederslöv utanför Växjö, blev änka 1710 och gifte om sig med häradshövdingen Petrus Wicken-berg. Peter Björkman och Elisabeth Pihl ägde frälsehemmanet Allatorp i Tofta socken samt Brändeqvarn i Uråsa socken inköpta 1709 och 1710 från Peter Rudebeck respektive Ebba Jacquette Sparre. Elisabeth Pihl dog den 27 november 1753 på Tuna Lillegård i Ryssby sn i Kro-nobergs län.)  
 
Den 30 januari 1685 anhåller Samuel Pihls änka, hustru Agneta, i sin stora nöd vördsamt om stadens hjälp. Den 15 juni ber hon borgmästare och råd hjälp till att från borgerskapet utverka mannens resterande lön samt den egna ”nådårslönen”. Längre kan man inte följa prästfamiljen och dess sorgliga öde i domböckerna. Änkan Agneta Malmén flyttar strax därefter med barnen hem till fadern, kyrkoherden Andreas Malmén i Floda i Sörmland. Efter faderns bortgång år 1692 flyttar hon vidare till bröderna Andreas och Johan Malmén i Växjötrakten. Hon avlider i Tofta sn utanför Växjö år 1716 och enligt en anteckning i kyr-koboken begrovs hon i Vederslövs kyrka hos mågen Peter Björkman.
 
Varför blev Samuel Johannis Pihl så illa bemött av staden Väs-tervik?
 
Man kan ju fundera lite vidare på orsaken till att Samuel Johannis Pihl blev så illa bemött i Västervik. En anledning kan har varit att staden rent allmänt befann sig i nöd efter de fientliga bränderna 1677 samt att staden - inte kyrkan - tycks ha haft skyldighet att avlöna komministern. Ett annat skäl kan naturligtvis ha varit att Samuel Johannis Pihl var en osedvanligt dålig hushållare eller präst.  
 
Ytterligare en anledning finns, även om än den kan synas osannolik och långsökt. Den 31 maj 1649 beslöt domkapitlet i Linköping, troli-gen efter framställning från kyrkoherden Andreas Johannis Saebyensis i Lofta socken, att ”tionden vid Stegeholm och dess underliggande ägor  med rätta kommer pastori Loftensi till och icke pastori Vestervikensi” (Stegeholm indrogs till kronan år1618 och var åren 1644-51 utarrende-rat till borgmästaren i Västervik Hans Philipsson).  Kyrkoherden i Lofta var farfar till  komministerna Samuel Johannis Pihl i Västervik. Beslutet om tionden från Stegeholm måste ha fått konsekvenser för prästhållet i Västervik. Vem vet? Kanske detta gamla groll kan ha legat den unge prästmanen i fatet.  
 
Slutord
 
För att återgå till frågan om hur mycket man kan lita på äldre levnads-beskrivningar ligger det nära till hands att knyta an till en likpredikan över biskopen Samuel Enanders hustru Margareta (d.t. biskopen Jonas Petri Gothus och Elisbeth Olofsdotter), skriven av  biskopen Andreas Prytz i Linköping år 1652. Den avlidnes mormor  
 
Margareta Eriksdot-ter anses i olika sammanhang ha varit naturligt dotter till Erik XIV. Prytz menar däremot i sin likpredikan att hon varit ”en förnembligh kyrkioherdes dotter”.  
 
Kan biskopens ord, som troligen bygger på muntliga källor, tillmätas ett större bevisvärde än traditionen på orten, avskrifter ur Hycklinge kyrkobok m.m.?
 
 
Nedanstående dotter till Andreas J. Säbyensis tycks ha missats av såväl författarna till stiftets herdaminnen som författarna till Smolandi Upsaliensis Hon blev bosatt i Västervik och dog där. En av parets söner döptes till Olaus år 1654.  
 
Maria Loftander, död 1672-12-24 i Västervik. Bosatt i Västervik. Hennes moder skrev (efter mannens död) 1653 till biskopen i Linköping Andreas Prÿtz, , ath hoon alth framgent dher widh prästagårdhen måthe blifwa behållen och besutten. Hon framförde också att hennes dottersman her Nils Olai mädh begäran, det han till dheras tillkommandhe kyrkioherdhe måtte förordnatt bliffwa. Biskopen svarade att alldhen stundh Her Nils är en så ungh och oförtiänt man till en sådhan församblingh som är ett Beneficium Regale eller Kongeligt giäld (Beneficium Regale är ett pastorat med kunglig utnämningsrätt till kyrkoherdetjänsten!) det måste bli så att den som tidigare förordnats näml. Anundus Palm skulle få kyrkoherdetjänsten. Biskopen lovade i övrigt att prästänkan skulle bli väl omhändertagen. Hon skulle bl.a. få kronohemmanet (Broderlösa) som låg under Lofta prästestomb att behålla och besittia i sin lifstÿdh. Därtill skulle den nye kyrkoherden förse henne med spannmål.
 
Brevet överlämnades till biskopen av två utskickade bud näml. Anders Ericksson i (Brunstorp) och Per Matsson i (svårläst). De hade också framfört muntliga rekommendationer om den hederlige och gudfrucktige prästeenkians befordran der i Loftta.
 
Ytterligare något om Saebyensis och dennes hustru:Frälse-hemmanet Grånsten i Lofta socken hade tidigare tillhört en gren av ätten Oxenstierna och hade 1645 bytts in till kronan. Detta gavs år 1649 till Andreas J. Saebyensis och dennes hustru Emerentia Olofsdot-ter på livstid. Prästen fick också disponera hemmanet Bredvassa i Lof-tahammars socken som stomhemman. Troligen var han bosatt på det senare.

2003-12-03, 22:39
Svar #20

Göran Johansson

Niclas, jag kan ha missat något. Om jag inte har gjort det så tycks herr Olof trots allt kunnat ha varit ägare till frälsegården Killingevid. År 1627 den 9 oktober (domboken), hade laga syn ägt rum vid Killingevid mellan Otto von Scheiding till Åby i Horn socken och Olof i Horn, den förra sannolikt i egenskap av ägare till landbogodset Långebro i öster gränsande till Killingevid frälsehemman. Här behövs en karta!
 
Niclas, jag vet inte om du har missat att Almguist svävar på målet ifråga om frälsehemmanet? Hans uppfattning om ägoförhållandena mellan 1619 och 1640 ger intryck av osäkerhet. Men om det nu finns bevarade längder på frälsegårdarna och dess rusttjänstpliktiga ägare så är det utmärkt. Då är det enkelt att kolla för den som har tillgång till dem. Finns det någon intresserad Stockholmare som har tid att ta en titt i Riksarkivets handlingar?  
 
Om skattegården som Olof brukade (ägde?) 1604 gäller att den tycks ha varit nedrutten och att de som bott där  dessförinnan var döda. Jag är dålig på den tidens praxis. Hände det inte att ödegårdar övergick i kronans ägo? Övertog då herr Olof kanske rent av en av kronans gårdar?
 
Mina uppgifter måste dubbelkollas och det är roligt att en intressant diskussion i ett kärt ämne tycks kunna blossa upp. Margareta Eriksdotters eventuella blåblodighet är för mig egalt. Hon var nog ändå en präktig kvinna men tillhör inte mina anor. Niclas, se detta som en process i sökandet efter den absoluta sanningen. Och bidrag gärna.

2003-12-04, 09:48
Svar #21

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Niclas, du har läst för fort och för slarvigt och gjort diskussionen mer fyrkantig än vad den faktiskt är. Observera att varken jag eller Göran påstår att Margareta är Erik XIV:s dotter, f ö hade han omvittnat gott om frillobarn så speciellt märkvärdigt vore det i så fall inte...
(Se t ex Carlquist, Kung Erik av folket) Ingen av oss pratar om bevis. Det är det bara du som gör. Jag talar om en indiciekedja som innehåller mer än stamboken och Killingevid. Men det enda jag hävdar är att faderskapet inte kan uteslutas och att ett antal faktiska omständigheter tycks tala för.
Jag skulle gärna se ett bevis i frågan om så negativt! Du bör nog också sätta dig in bättre i källäget. Min lilla blygsamma artikel, som primärt gäller Luth, stod i Släkt och Hävd 1993;2, s 355-56 men även andra har diskuterat frågan. Vår diskussion här om stambok och Killingevid ger bara delar av helheten och då kan det hela framstå som tunnare än vad det faktiskt är.

2003-12-04, 14:06
Svar #22

Göran Johansson

Autograferna omfattar endast en treårsperiod. De flesta tycks vara skrivna i Uppsala, Andreas Johannis Saebyensis hemtrakter och i Östergötland. Det sista autografen skrevs i november 1620 av Christian IV:s representant vid Gustaf II Adolfs bröllop. Niclas, visst är det ganska enastående att en person i denna ställning och f.ö. också rikskanslern Axel Oxenstierna gav sig tid att sätta sina namn i en enkel huspredikants stambok. Jag har inte funnit deras namnteckningar i någon annan av de stamböcker som jag studerat. För min del tror jag att Saebyensis var känd i hovet sedan tidigare. Hans far Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600), khd i Säby hade f.ö. varit Johan III:s hovpredikant under året 1576 - dvs innan långt sonen föddes. Därmed förstås inte sagt att svärmodern var dotter till Erik XIV.

2003-12-04, 16:08
Svar #23

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Göran mfl!
Ska utveckla mitt resonemang om varför Margareta Eriksdotter kanske inte är en dotter till Erik XIV, men vill skjuta på det tills jag först kollat upp en del källor. Kort dock:  om nu Margareta var en erkänd och allmänt känd utomäktenskaplig dotter (naturlig dotter låter förresten bara dumt i mina öron, alla barn är naturliga...) varför finns hon inte då upptagen i den äldre Rålambska samlingens foliohandskrift 137 (KB) bland övriga utomäktenskapliga Vasaättlingar? Det förefaller mig som om filiationen och tillägget i kyrkboken är ett sent tillskott i efterhand (slutet av 1700-talet måhända?).
Hur tidigt kan den lokala traditionen som det hänvisas till, men ingen tydligen kan belägga med källa, dateras ? Är det den dubiöse historikern Erik Michael Fant som gjort anteckningen på latin i kyrkboken i Horn och velat skapa en tradition likt den om adliga ätten Eldstiernas ursprung ?  
 
Att Axel Oxenstierna tagit sig tid att skriva i huspredikantens stambok ser jag lika naturligt som att han hade tid att korrenspondera med diverse olika personer bland hög o låg (se Axel Oxenstiernas tryckta brev).  
 
vänliga hälsningar  
Niclas

2003-12-04, 16:48
Svar #24

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Göran m fl,för mig är grundbulten, lite av grus i skon, frågan varför någon skulle hitta på/ljuga ihop att denna prästfru vore Erik XIV:s dotter??
Kyrkoboksnoteringen återgiven i t ex Widegrens östgötabeskrivning 1817 bär, tycker jag, autenticitetens prägel men kan förstås bygga på andrahandsuppgifter.
Det finns ingen likartad tradition någonannanstans om någon prästfrus förmenta dotterskap till Erik. Varför skulle traditionen ha uppstått just om denna dam på denna ort om den inte innehåller någonsomhelst substans? Kan någon ge en god förklaring till detta, så tycker jag mycket av luften går ur hypotesen.

2003-12-04, 16:54
Svar #25

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Göran, en lite annan sak kopplad till Andreas Johannis som jag passar på att ta upp här. Om anbytarvärden tyccker det är bättre kan inlägget flyttas till den diskussion om släkten Loftander på annan plats som du startat.
Barockskalden Nicolaus Loftander (1622-66)finns representerad i Ståhle/Tigerstedt Sveriges litteratur II, s 33-37 med dikten (tryckt 1650) Hungers nödz bedröfliga Påminnelse.
Han ska ha varit rektor i Västervik till 1654 och jag har någon notering om att patronymikon ska vara Olai.
Du har vad jag vet aldrig nämnt honom som Saebyensis-ättling. Kanske har du ändå stött på honom under dina Västerviksforskningar och kan placera in honom i släktkrets?

2003-12-04, 21:16
Svar #26

Göran Johansson

Lars, sök upp rubriken landskap, Småland, Misterhult socken. så finns där en diskussion med början den 2003-02-05, kl 22:13. Kyrkeherden Nicolaus O. Loftander som omtalas där var måg till Emerentia Olofsdotter (d. 1662) och är identisk med barockskalden Nicolaus Loftander. Där finns också en del utvikningar om släkten Zelow m.fl.
 
Niclas, jag har en kopia av det avsnitt ur Rålambska samlingen som du nog åsyftar. Att Margareta Eriksdotter (om hon nu vore dotter till kungen) inte finns med i förteckningen kunde kanske bero på att hon inte var dotter till Agda Persdotter. Modern kan ha funnits i t.ex. Borgholm.
 
Margareta Eriksdotter är verkligen svårfångad. Jag har för min del lagt ned en del energi på att finna en kyrkoherde Erik, som enligt Andreas Prytz? betygssättning, kan anses vara förnämlig. Hittills har jag inte funnit någon. Därför inte sagt att prästmannen ifråga inte existerar. Kanske ändå en god id? att börja där. Det kanske finns någon vårt avlånga land som har några bra förslag?

2003-12-05, 09:04
Svar #27

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Göran, även om du nu hittar en kh Erik, vilket väl verkar mycket troligt, så behövs det förstås bra mycket mer för att binda just vederbörande till faderskapet men visst kan det vara värt en koll.
Förnämlig vid denna tid markerar snarare klasstillhörighet än utgör betygsättning av den eventuelle prästmannens professionella kvaliteter.
Det skulle alltså kunna vara en antydan om just den Erik vi här ventilerar.
Men visst ska frågan aboslut hållas öppen!

2003-12-05, 10:21
Svar #28

Göran Johansson

Ytterligare en kommentar till vad som sagts ovan. Uttrycket naturlig dotter/son är enligt min uppfattning utmärkt och kan väk knappast missförstås. Vill man vara tydlig - kanske i överkant - så borde man kanske göra en utläggning om att barnen ifråga är resultatet av könsligt umgänge mellan man och kvinna. Om man nu vänder på steken och ställer sig frågan om vad som skiljer ett naturligt barn ifrån andra så blir frågan intressant. Var t.ex. den okände förmämlige kyrkoherden i Anders Prytz likpredikan naturlig far till Margareta Eriksdotter. Eller var han styvfar eller kanske fosterfar?
 
Då kommer man åter in på frågan om hur stor tilltro som bör tillmätas ev. personalier i  likpredikningar - en fråga som också berörts ovan. För att förklara vad jag menar vill jag citera en likpredikan efter prosten i Nyköping Andreas Sam. Pihl. I avsnittet Personalia står ordagrant: Åhr efter Christi Börd 1679, den 8. Augusti, är Salige Herr Probsten Magister ANDREAS SAMUEL PIJL,hit til werlden född uti Westerwiks Stad, af hederliga och Christeliga Föräldrar (i klartext torde det betyda att föräldrarnas haft könsligt umgänge dessförinnan); Fadren Herr Smuel Pijl, då warande Comminister och Rector (här kommer förklaringen till felaktigheter i matriklar m.fl. sentida dokument - Samuel Pihl var aldrig rektor i Västervik); Modren Agneta Malmenia, fordom Probstens kärälskeliga Doter uti Floda Församling.......  
 
Att en styvföräldrar eller vuxna personer som haft ansvar för ett barns fostran oftast utan reservationer kallss för far eller mor är känt. Man behöver inte gå längre än till Andreaas J. Saebyensis doktorsavhandling för att konstatera att så var fallet. I dedikationen kallar respondenten bevisligen sin styvfar för far.

2003-12-10, 20:51
Svar #29

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Nu inser jag att namnet i första bilden är Stephanus Guilielmj eller vulgo Staffan Vilhelmsson. Jfr. Guglielmo på italienska.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna