Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009

[Göran Johansson]

Har problem med vissa ord i denna text. Någon som vågar sig på att hjälpa till med tolkning? Tiden är några år efter freden i Stettin 15780-12-13 (efter det nordiska sjuårskriget). Fru Görvel Gyllenstierna i Skåne skulle återfå en del gods.
 

 
Vänlig hälsning
Göran

[Ingegärd Johansson]

Hej Göran!
 
Det här var inte lätt. Från mitten av första raden tolkar jag Wij haffwa ?, att Fru Görwel ? bökeskogh (=bokskog) i Danmark, må efter then Stettiniske fridsfördragh, igen bekomme, thy denna Lundh, som ? breff wijsa? hustru Anna, framlidne Erich Jacobssons efterlewerska, af ? hafwer warit förlänth, Derföre hafwa wij nu af gunst och.
 
Läs den här tolkningen med kritiska ögon, för jag inte alls säker på min sak. För övrigt förvånade det mig att 1500-talets och 1600-talets handstil är så lika.
 
Mvh
Ingegärd

[Göran Johansson]

Min tolkning hittills:
Effther theit Broniel Elofßon, Wij haffue [..?] [..?] att Fru  
Görwäl til Bökeskogh i Danmarck, må efther then Stetinissehe
fridz fördragh igenn bekome, the Heman Lundh, som [thette] breff  
wij[...?]Hustru Anna framlidne Erich Jacobßons efterleuersche  
af oß hafuer warit förlänth, Therfföre hafue Wij nu af gunst och ...  
 
Tack för din starthjälp Ingegärd. De sista två orden på rad 1 klarar jag inte utan grov gissning. Inte heller inledningen på rad 4. Tacksam för tips.
 
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 11:21)

[Göran Johansson]

Resten av texten:
 

 
Nåde, [undt] och tilsagt, för:nd hustru Anna the trÿ Godz igen, som thesse
efter;nd bönder Matz Perßon, Jöran Skreddare och Jöran Finne be-
sittie, vdi Lösta bÿ Fundo sochen, The skole fördenskuld icke göre
henne herudinnen någott hinder, uthan så lagat at [förbenämd:] godz
medh the förste måtte blifwe henne Inrÿmbde, ther the medh sigh
aldelis efterrätte, Schriffuidt på wårt Kong: Slot Stocholm
then 29 februarÿ Anno 1576:.
 
Kan denna tolkning stämma?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Björn Engström]

Några kommentarer till tydningen: Bokstäverna ij och y är extremt svåra att skilja åt och man bör använda det alternativ som passar sammanhanget. Markering för dubbel konsonant används. W har ingen markering ovanför bokstaven, men det har bokstaven U.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Göran Johansson]

Tack Björn.
Vad tror du att de ord på rad 1 och 4 på den första bilden ovan som jag inte har lyckats tyda ska vara? Kan ddet möjligen stå efter beridt (efter beredning) på första raden och wijsas ehr på fjärde raden? Det andra ordet på den andra bilden kanske ska vara wedt (vett) och inte undt (unnat)?
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 11:30)
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 13:34)

[Peter Sjölund]

Ordet på rad 1 är efterlatidt, alltså efterlåtit, vilket betyder givit tillstånd. Ordet på rad fyra (börjar på slutet av rad tre) är breffwijsersche, alltså brevinnehaverska.

[Göran Johansson]

Stort tack Peter. Ytterligare en text från 1500-talet. Här har jag lite problem med de sista två (kanske bara ett) orden på första raden. Dessutom har jag en fråga. Det handlar om ett hemman som heter Altuna i Tenstads socken. Ett hemman med et namnet tycks inte finnas där. Däremot finns ett hemman Tuna. Finns det någon som vet vad prefixet Al i Al-tuna kan betyda?  
 

 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 15:02)

[Björn Engström]

1a texten
efter latidt
thenno
wisar föhr
 
2a texten
wardt
berörde

[Peter Sjölund]

Texten i slutet på rad hör inte till raden utan verkar vara en del av en margialanteckning. Samma sak gäller texten som kan tolkas som Al, så hemmanet som omnämns heter alltså Tuna.
 
Vad marginalanteckningen betyder kan jag inte utläsa utan att se hela den texten, eftersom den tycks börja längre upp på sidan.

[Göran Johansson]

Peter, här kommer en större bild. Jag tror nog att Al + tuna hänger ihop. Det står nog Altuna, eller hur? Men texten efter at hon ? ? på första raden i det öppna brevet är svår att förstå. Frågan är om prefixet Al- har någon särskild betydelse eller att man också kan tolka gårdsnamnet som enbart Tuna.
 

 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 16:11)

[Peter Sjölund]

Hmm, knepigt. Det ser faktiskt ut som om det ordet som kan tolkas som Al avslutas med ett :, d v s ett tecken för att det fortsätter på nästa rad. Däremot är jag inte helt säker på att det verkligen står Al, jämför med A:et i Andersson tre rader ovanför.
 
När det gäller det otydliga ordet på första raden, tycker jag det ser ut att vara skrivet av annan hand än resten av texten, men annars ser det möjligen ut att stå henne.

[Göran Johansson]

Det otydliga ordet är nog henne. Stämmer väl rätt bra i sammanhanget. Al-tuna är knepigt med ett försänkt kolon symboliserar nog en avstavning. Det finns dock inget hemman som slutar på -tuna i Tenstad. Däremot finns Altomta. Men tomta och tuna är väl knappast synonymer.

[Karl Göran Eriksson]

Bortser man från slutet av de två raderna blir meningen helt förståelig. Kan anteckningarna i marginalen höra ihop och vara något latinskt ? De M:r etc:

[Anders Karlsson]

Jag tolkar meningen (utan tecknen i marginalen):
 
Öppet bref för h. Margretha Erichs dotter, at hon
till ... behaglig tijd ... hafur(?) ... frijtt(?) ... hemman
tuna i Tenstadhs sochn hon nu besitter.
 
Kanske någon kan fylla i luckorna i texten, så att man bättre förstår sammanhanget? Jag tycker i alla fall att det verkar som att tecknen i marginalen inte direkt tillhör texten i övrigt.
 
(Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-15 00:33)

[Karl Göran Eriksson]

..een behaglig ..mhå hafue frijtt dedtz ..

[Bengt-Göran Nilsson]

Skulle då lyda som följer:
Öppet bref för H. Margretha Erichs dotter at hon
till een behaglig tijd mhå hafue frijtt ded(t)h hemman
tuna i Tenstadh sochn hon nu besitter.

[Peter Sjölund]

Ja, texten blir onekligen helt sammanhängande och logisk utan orden i marginalen.
 
Dock är det isåfall inkonsekvent att hemmanet tuna skrivs med litet t och inte skrivs Tuna, eftersom såväl sockennamn som andra hemmansnamn i på textsidan konsekvent inleds med versal. Och dessutom används det nedsänka kolontecknet utan tvekan som ett bindestreck på tre andra ställen på sidan.

[Jonas Magnusson]

Jag går på Görans linje att det står Al-tuna då det förekommer fler likadan avstavningar, såsom Bä-linge på andra raden och lå-tidt på den femte raden nedifrån, på bilden från  12 juli 2009 - 16:05.
 
Såg nu att Peter redan noterat detta...
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2009-07-16 01:46)

[Jonas Magnusson]

Jag tror att orden efter att hon hör till raden ovanför då den raden har nått ända ut till arkets högra kant. Står det inte ...häraf göra skat-hemman?

[Karl Göran Eriksson]

Nja, Al- kan det knappast stå.
Ser man hur skrivaren generellt för pennan när han skriver gemena t:n, kan jag inte se annat än att andra bokstaven i det av mig föreslagna etc: är just ett t.
Eftersom de flesta skrivare förr hade egenheter kan det vara besvärligt att utifrån kortare textsnitt göra säkra tolkningar. För det som synes svårt och udda behöver man mycket text av samma penna så att man förhoppningsvis kan hitta något att jämföra med. Helst därtill också skriften i originalstorlek.
Att utan hela dokumentet inför ögonen dra några definitiva slutsatser om vår okände skrivares ortografi skulle jag inte våga mig på.

[Jonas Magnusson]

Jag blev också tveksam till Al- eftersom bokstaven t som finns först på samma och nästa rad i till och tuna ser ut att vara en beståndsdel i det som tolkats som Al-.
 
Men jag har kikat på Sofi, Lantmäteriet och skummat Tenstas äldsta kyrkoböcker men inte hittat något som kan passa.  
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2009-07-16 02:04)

[Bengt-Göran Nilsson]

Efter att nu ha kollat igenom hela texten är jag ganska säker på att det står
 
Al:
tuna
 
A:et är exakt samma som A.et i Andersson och l har samma form som l i Til på samma rad som Andersson och flera andra l i texten.

[Göran Johansson]

Tack alla för intresset. Inte utan att man skäms över att sätta sådana myror i huvudet på forskarkollegor så att t.ex. Karl-Göran och Jonas håller på långt in på natten. Tror ni ändå inte att det står Al:tuna? Tycker versalen A stämmer bra med A i Andersson på femte raden i bilden ovan. Problemet med Altuna är att det inte finns någon gård med det namnet i Tensta. Däremot enbart Tuna. Men som Peter Sjölund skrev ovan så borde det inte vara ett litet t om det skulle stå enbart Tuna.
Vänliga hälsningar
Göran

[Göran Johansson]

Ett tun är väl ett slags inhägnad närmast gården. Det kan man väl tänka sig att en tomt också är? I Tensta finns en gård Altomta. Finns det någon språkintresserad som tror sig veta? Skulle Altomta och Altuna kunna betyda ungefär detsamma?
Vänliga hälsningar  
Göran

[Anders Karlsson]

Här står det en del av Altomta:
 
http://www.c.lst.se/templates/Page.aspx?id=739
 
Altomta var fram till början av 1760-talet en by med tre gårdar (vet ej hur det var på 1500-talet), som köptes och slogs samman av sjökaptenen Carl Gustav Ekeberg. I början av 1770-talet stod troligen den nuvarande (byggnadsminnesmärkta) herrgården färdig.
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-17 15:05)

[Göran Johansson]

Tack för svaret Anders. Enligt Almquist, Frälsegodsen .. tillhörde 1 hemman i Altoma familjen Bielke under början av 1600-talet.
 
 Det medeltida Sverige 1 UPPLAND, Stockholm 1982 redovisar såväl Altomta som Tuna.  
 
TUNA.  
UH 1 sk, 1:5:1 med skuj i Årsta och från 1548 i Star-
tegha.  
1 ky 0;5
Summa jt 2:2:1
 
 
ALTOMTA.  
UH 3 sk, 0:7:1 med skuj i Årsta och i Gunnarsbo + 0:7:1
med skuj i Årsta och Gunnarsbo + 0;6:2 med skuj i
Årsta och i Järsta gärde.  
1545-58 1 skuj, 0:1 till kyrkoherden i Tensta.  
Summa jt 2:5:1.
 
Har tyvärr bara tillgång till tre kopierade A4-sidor. Kan någon förklara vad den kursiverade texten betyder? Skuj betyder väl skatteutjord och jt jordetal och UH Upplands handlingar?
 
Om jag skulle beställa mikrokort från SVAR för åren kring 1589. Finns det någon som tror sig veta vilka man borde beställa. Mikrofilmerna har fragmenterats på ett sätt som innebär att man för att få en heltäckande bild måste beställa upp till 100 volymer innehållande 1-3 kort/st! Jag tänkte att via personnamnet Margareta Eriksdotter (i ett av registarturnoteringarna på bild ovan) försöka identifiera gården Altuna!  
 
MVH
Göran

[Göran Johansson]

 Här finns en 1500-talstext vari hustru Margareta Eriksdotter är omnämnd. Hon tycks ha varit bosatt i Tensta socken i Uppland i byn Altuna. Problemet är att det inte finns någon by med det namnet i Tensta socken. Bilderna nedan är hämtade ur den kraftigt fuktskadade landshandlingarna för Uppland 1589, volym 1. Finns det någon som tror sig kunna uttyda t.ex. bynamnet. Namnet Hustru Margareta är ju relativt tydligt. I övrigt är det svårt.
 

[Per Eriksson]

Göran, det finns ett Altomta i Tensta. Kanske kan var något?
 
//Peppe

[Göran Johansson]

Kan det möjligen i inledningen stå Hustru Margreta J ..... nu boend i Tensta ....  Tolkningen av denna skadade text torde väl vara så svår att det är en överkurs som ingen av oss klarar av? För min del är jag egentligen bara ute efter bynamn/-en. Tack för tipset Per, men Altomta kan jag inte utläsa i denna text; inte heller Altuna. Tensta tycker jag däremot att det står. Det är socknens namn men det fanns också en by i socknen som hette Tensta.
Vänlig hälsning
Göran