Vreta kloster F:1 (1746-1775) Bild 218 / sid 431

[Agneta Berghem]

Hej!
Kan någon hjälpa mig att läsa vad det står om Margareta Kuhlhielm. Jag har tytt texten delvis men har många luckor markerade med xx:
 
Capitainen och Riddaren Johan Carl Kuhlhielms fru född i Fahlun stad d 6 Octobris 1684 xx Bergs- och Handelsmannen Christoffer Tiburtzon och Modren hustru Brita Knutsdotter. Sedan hon väl hos sina förmögna och hederliga föräldrar blifvit upfödt trädde hon i gifte med en af de xx och förståndigste bergsmän i Fahlun Eric Johansson år 1703. Med honom honom lefde hon i kiert äktenskap til år 1715 och aflade med honom två söner och två döttrar. Den ene sonen som kallade sig Johan Ericssen dödde för två år sedan på sin egendom xxborg i xx, och den andre xx i Wreta Kloster Magister Tiburtz Tiburtius. Ena (?) dottern lefver xx xx. År 1717 nödgades hon arrendera bordt xx xxgård och egendom och begifwa sig til Wingåker till sin Bror Mag. Tiburtz Tiburtius, som der blifvit xx pastor, at hielpa honom som var ogift, sätter sin hushållning i behörigt skick xx xx xxx åtskilliga hedeliga och förmögna mäns tilbud til äktenskap men xx af tycke och torde något af ambition xx xx hon 1718 till sin make en ung xx Sergeanten wid Södermanlands infanterie Johan Carl Kuhlhielm, xx xx blef nu grund til den uslaste och olyckligaste lefnad. Samma år hon blef gift skedde (?) wäl hennes ambition at nöje (?) i det hennes man blef wid Fredricshald af Konung Carl XII giord til Fendric wid Södermans (?) Regemente xx xx lön giorde at hennes i förra giftet förwärfta egendom xx xx och inan sin död. År 1723 wid reductionen blef hennes xx reducerad; dock xx hennes broder xx xx hos Regements Chefen Baron Rutger Fuchs at hon blef xx wid Regementet som expectant til 1739. Under denna tiden bodde hon på sin broders Tiburtii egendom xx xxgården xxtorp xx xx sin förra egendom xx xx at hennes man hölt sig någorlunda i skick. På xxtorp xx
men hon ville dock icke skiljas wid sin man, det hon xx giörer utan drog sitt xx xx han hölt sig ock någorlunda i skinnet, så länge hennes bror prosten Tiburtius lefde;  men 1738 började wid broderns död hennes xx xx dagar, hvad hon xx xx sin broders xx xx
åt hustru och barn, och fölgde så 1739 med Commenderingen til Finland feck xx xx Lietnants och änteligen Capitains indelning (?) xx xx hustru eller barn. Under denna tiden xx hon omkring med barnen och födde sig och dem med det hon förtiente med sit arbete, och det lilla xxstod hon xx ock sin son. Änteligen när hennes son i Wreta Kloster  någorlunda fått (?) sina saker i ordning, flyttade hon til sin son. Under den tid hon omkringxx feck hon ock xxhöfdingen xx xx halfva mannens lön til sitt och barnens underhåll, xx ock Exsecutivt.  Detta gaf xx xx
Capitain och Riddaren Kuhlhielms xx i sitt rätta lynne, ty hon xx för resolutioner kom til Wreta Kloster 1753, xx sig som xx xx hem, hustru och sina barn och drager försorg för dem som huld man och fader. Prosten Tiburtius kunde ej afstyrka (?) sin moder ifrån at xx xx tilbud, xx förenade uti en wähl (?) Kropp (?) skulle bo nu xx xx men hvad hände? När han fått hustru och barn på bostället, öfwerföll han xx xx med hug och slag och hotade henne med döden, om hon xx ifrån sig xx Resolutionen. När han den bekommit kiörde han åter, hustrun och sina egna barn utur huset. xx xx sig då i Strängnäs och åtniöto årligt underhåll af prosten Tiburtius. Änteligen 1764 flytta hon til sonen i Wreta Kloster af hvilken hon xx huld under lefnaden och begrafning efter döden som timade d 27 Novembris ock xx som slog uppe i lifvet. Sine olyckor hafver hon burett med xx tålamod ock xx xx in i döden hållit sig til sin gud. Uti xx giftet hade hon 6 barn, af hvilka 1 son och 2 (?) döttrar som modern öfverlevit xx, men genom barnen af första giftet har hon lämnat efter sig nu xx och barn, barnbarn och barnbarns barn i xx  xx xx
af 20 stycken. Hon begrofs d 3 Decembris.

[Bo Persson]

För att få bättre överblick redovisas texten nedan med originalets radbrytningar. Korrigeringar och kompletteringar i fetstil.
 
Vreta kloster F:1, s. 429-430, döda år 1773:
 
Margareta Kuhlhielm Capitainen och Riddaren Johan Carl Kuhlhielms
fru född i Fahlun stad den 6 Octobris 1684 hwarest deß fader war
Be[r]gs- och Handelsmannen Christoffer Tiburtzson och Modren
hustru Brita Knutsdotter. Sedan hon wäl hoos sina förmögna och
hederliga föräldrar blifwit upfödd trädde hon i giftte med en af
de kiäckaste och förståndigeste Bergsmän i Fahlun Eric Johansson
år 1703. Med honom honom lefde hon i et kiärt äktenskap
til år 1715 och aflade med honom 2 söner och 2 döttrar.
Den ene sonen som kallade sig Johan Ericssen dödde för 2 år sedan på
sin egendom Kringelborg i Danmark, och den andre är Probsten
i Wreta Kloster Magister Tiburtz Tiburtius. Twå döttrar lefwa
ännu änkior. År 1717 nödgades hon arrendera bårt grufwedel
med gård och egendom och begifwa sig til Wingåker till sin Bror
Mag. Tiburtz Tiburtius, som då blifvit ther Pastor, at hielpa honom
som war ogiftt, sätta sin hushållning i behörigt skick. Här hade
hon åtskilliga hederliga och förmögna mäns tilbud til äkten-
skap: men dels af tycke och torde något af ambition bedragen
walde hon 1718 til sin make en ung adelsman Sergeanten
wid Södermanlands infanterie Johan Carl Kuhlhielm, hwilket
wahl, blef en grund til den uslaste och olyckeligeste lefnad.
Samma år hon blef giftt skiedde wäl hennes ambition et nöje
[s. 430]
i det hennes man blef wed Fredricshald af Konung Carl XII giord til
Fendric wed Södermans Regemente, fast en knapp lön giorde at hennes
i förra gifttet förwärfde egendom gieck alt mer och mer sin kos. År
1723 wed reductionen blef hennes man reducerad; dock begieck hennes
broder så mycket hos Regements Chefen Baron Rutger Fuchs at
han blef stående wed Regementet som expectant til 1739. Under
denna tiden bodde hon på sin broders Tiburtii egendom Sten-
gården Hanstorp, och Marsiö, förtärde sin förra egendom; dock ha-
de det nöjet at hännes man hölt sig någorlunda i skick. På Hanstorp
lägrade han wäl sin piga: men hon ville dock icke skiljas wed
sin man, det hon kunnat giöra: utan drog sitt kors med tålamod.
Han hölt sig ock någorlunda i skinnet, så länge hennes bror Probsten
Tiburtius lefde; men 1738 började wed Broderns död hennes rätta
eländes dagar. Hwad hon ärfde eftter sin broder tog han bårt, sålde
alt hwad i huset fants, kiörde ut hustru och barn, och fölgde så 1739
med Commenderingen til Finland feck snart både Fändricks, så Lieu-
tnants och änteligen Capitains indelning: men tålde hwarken hustru
eller barn. Under denna tiden swäfwade hon omkring med barnen, och födde
sig och dem med det hon förtiente med sit arbete, och det lilla understöd
hon kunder af sin son. Änteligen när hennes Son i Wreta Kloster någor-
lunda fådt sina saker i ordning, flyttade hon til sin Son. Under den
tid hon omkringswäfwade feck hon af Landshöfdingen et rättwist ut-
slag at niuta halfwa mannens lön til sit och barnens underhåll, som war
laga krefttwunnit och Exsecutivt. Detta gaf anledning at lära
kiänna Capitain och Riddaren Kuhlhielms siäl i sit rätta lynne; ty
han rädd för resolutionen kom til Wreta Kloster 1753, stälde sig som en omwänd
menniskia och begiärade få hem hustru och sina barn, at draga försorg för
dem som huld man och fader. Probsten Tiburtius kunde eij afstyrka sin
moder ifrån et så Christeligt tilbud, aldraminst förmodande at i en
ädel Kropp skulle bo en så swart siäl: men hwad hände? När han fått
hustru och barn hem på bostället, öfwerföll han han [sic!] hustrun med hugg
och slag, och hotade henne med döden, om hon eij gaf ifrån sig den om-
nämde Resolutionen. När han den bekommit kiörde han åter
hustrun och sina egna barn utur huset. De satte sig då i Strä[n]gnäs
och åtniöto årligt underhåld af Probsten Tiburtius. Änteligen 1764
flytta hon til Sonen i Wreta Kloster, af hvilken hon niutit under-
håld under lefnaden, och begrafning eftter döden som timade
den 27 Novembris af Rosen som slog upp i lifvet. Sina olyckor hafwer
hon burit med ogement tålamod, och alltid ända in i döden hållit sig til
sin gud. Uti sednare gifttet hade hon 6 barn, af hwilka 1 son och 2
döttrar som modern öfverlefwat utan afföda: men genom barnen
af första gifttet har hon lemnat eftter sig en talrik afkomma
af barn, barnabarn, och barnabarns barn, i synnerhet
de sidsta anvuxne til et antal af 20 stycken. Hon begrofs
den 3 Decembris.
 
(Meddelandet ändrat av Lincopensis 2015-03-30 22:53)

[Agneta Berghem]

Jättestort tack! Hon hade verkligen en bedövlig levnad. Jag härstammar från hennes förmodade syster Christina Tiburtia, g Cassel i Eksjö, men jag kan inte hitta något övertygande belägg för att de hade samma föräldrar.
Mvh/Agneta