Jon Olofsson? Själevad F:1 (1681-1760) Bild 14 / sid 11

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Själevad F:1 (1681-1760) Bild 14 / sid 11 (AID: v122266.b14.s11, NAD: SE/HLA/1010173)
 
Hejsan
Jag har en anfader (mmmm mmmm mmf) som hette Olof Jonsson. Han var pappa till Karin Olofsdotter (1667-1701, en av de alla som dog i Kyrkobåtsolyckan på Moälven den 26 maj 1701) och Karin är den sista nu kända kvinnan i min kvinnolinje bakåt (min mammas mammas mammas---- tio mammor bakåt, med min dotter och hennes dotter är vi nu 12 kända generationer kvinnor, KUL!).  
 
Jag försöker finna ut vem Olof var gift med, mer än att hon eventuellt hade patronymikon Olofsdotter. Och självklart vad Olofs svärmor hette. Någon som vet?
 
Tillbaka till Olof Jonsson. Jag har hittat tre olika uppgifter om när Olof Jonsson som dog 1693 på gården Västerbacke 4 var född,  
 
Olof nummer 1) född okänt år i Norrböle och död 1693 (med far Jon Olofsson född i Norrböle 1607 och död i Norrböle 1641 och mor Gölu, död 1690 i Norrböle).
 
Olof nummer 2) född år 1619 i Västerbacke nummer 4 och död 1693 (med far Jon Olofsson, född 1578 i Västerbacke och död okänd ort, okänt år med okänd hustru).
 
Olof nummer 3) född i Norrböle år 1635 och död år 1693 i Västerbacke (med okänd far och mor).
 
Så, med tanke på att det potentiellt var tre Olof Jonsson som dog i Västerbacke år 1693 läser jag Själevads dödsbok... Men bara en Olof Jonsson hittar jag (vilket jag kanske också misstänkte när jag börjage rota). Kruxet är att jag inte kan lista ut när denne Olof Jonsson dog (jag tror det står Die S. Thome men vet inte vad det innebär för datum), eller var Olof kommer ifrån (står det bake, och kan det vara Västerbacke?). (Och inte står det ett ord om hans hustru... vilket jag också misstänkte skulle saknas)
 
Så, kan någon vänlig Anbytarforumperson hjälpa mig tyda kråkfötterna?  
Lista ut datum då Olof dog?
Lista ut var han dog?
Finns det kanske också några fler uppgifter om Olof Jonsson och hans hustru, far och mor till Karin Olofsdotter?
 
Katrin
 
 
 
 
 

[Stefan Gelow]

Jag är inte expert på just detta, men jag skulle gissa att det handlar om Tomasdagen (Tomasmäss) 1693, alltså 21 december, som begravningen utfördes. Notera att den översta här avser 22 p. Trinit, (12 November 1693), och den andra sannolikt Sankt Andreas-dagen (Andersmäss) 30 November, varför tidslinjen verkar stämma.
 
Avseende dödsplatsen tror jag som du att det står Backe, och det verkar väl inte orimligt att det avser Västerbacke eftersom du förväntar dig en som dör just där, men jag har inga specifika kunskaper om Själevad för att kunna avgöra om det är rimligt att anta. Dock inte ovanligt motsvarande förkortning eller ospecificerad beteckning av en plats som senare (när en ny backe dyker upp...) specificeras.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-12-10 00:00)

[Per Sundin]

Det finns två Olof Jonsson på Västerbacke 4, svärfar och måg. Den äldre född 1619 sålde hemmanet till sin måg enl db 1674 vt §7. När den yngre är född vet jag inte, men han hade enligt Anundsjö db 1675 ht §2 gått knekt för sin styvfar Per Persson i Norrböle i sju år. Och det finns en Oluff Jonsson i Norrböle i rullorna för kapten Anders Harders och Adolph Fredric Taubes kompani 1655-61. Skulle alltså kunna vara född i slutet på 1630-talet. Det bör vara han som finns i Själevads bb 1693.

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Stefan Gelow. Jag har en länk till en sida där alla svenska söndagar mm finns år för år. MEN oftast när det är special-söndagar typ Tomasdagen finns inte den. Var har du hittat en almanacka med även de lite mer udda söndagarna (helgdagarna) inskrivna?
Min länk är...
https://familysearch.org/learn/wiki/en/Moveable_Feast_Day_Calendar_for_Sweden
 
Per! Ännu en gång hjälper du mig reda ut mitt trassel. Tusen tack! Har du (eller annan) en minsta aning vad Karin Olofsdotters mamma kan heta? (Hon N. Olofsdotter (död 1699-03-23 och i död o begravningsboken står det ... Ol. Jons änka i Backe...) hon som var hustru till Olof Jonsson född i Norrböle år ca 1630-40, hon som var barn till Olof Jonsson född 1619 på Västerbacke. Men vad hette hon står ingenstans eller?
 
Jag har med hjälp av dig Per gjort följande skiss som jag hoppas är mer eller mindre korrekt. Eller?
Tack igen!!!! /Katrin
 
 
 

[Stefan Gelow]

Hej Katrin,
 
Jag har inte själv haft någon källa för fasta helgdagar utan har bara gått till wikipedia vid behov, men ser att sidan du hänvisar till faktiskt också hänvisar till en listning över just fasta dagar som var samma datum varje år (som kyndelsmässodagen eller helgondagarna avser).
https://familysearch.org/learn/wiki/en/Fixed_Feast_Day_Calendar_for:_Sweden
 
Om du går till respektive bokstav står både Andersdagen och Tomasmäss där.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-12-11 12:56)

[Per Sundin]

Det finns som sagt två Olof Jonsson i Västerbacke. Men vem är far till Per Perssons hustru Karin Olofsdr som drunknade i båtolyckan?
Mågen från Norrböle tycks tidigt ha råkat på obestånd och pantsatte 7 seland till kyrkoherde Olof Anzenius i Anundsjö redan 1675 och hemmanet till borgmästare Erich Lund i Härnösand 1685, båda panterna uppbjudna tre gånger på Själevadstinget. Men jag tror ändå att din skiss ger det riktiga förhållandet. I mtl står (den senare?) Olof Jonsson som ägare 1679-89 med en dotter 1683-89 och ytterligare en 88-89 och då även en måg, och det måste vara efterträdaren Per Persson med hustru.

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Stefan!
Jag är totalt urborta korkad när det gäller religiösa helgdagar, jag trodde alla inföll olika datum! Mina religiösa förfäder skulle vrida sig i sina gravar om de insåg min okunskap. Fasta dagar... Samma datum år från år... Må de må de, va de kan hitt på!
Nu har jag lagt till länken i mina bokmärken, tack Stefan!
 
Per!
Tack för din expertis! Du är guld värd!! Jag undrar lite: du skriver att båda panterna uppbjudna tre gånger på Själevadstinget. Vad menas med det?
 
Har du hittat information om det i en dombok? Finns det register till domböcker eller har du läst bok för bok, sida för sida och skrivit upp allt om de som tillhört din släkt? Eller har någon läst och transkriberat domböckerna och detta finns någonstans? Jag kan aldrig hitta någonting i de böckerna...
 
Skönt att du tror att min skiss verkar meningsfull. Utan dig Pär hade den inte funnits. I alla släktträd som jag funnit på nätet är det med andra ord ganska många missar. Har du Per ditt träd på nätet någonstans?
 
För min släkt på 16-15-1400 tal så utgår jag i stort sett alltid ifrån det som andra redan gjort. Och kollar mot orginalkällor där jag kan finna några. Hur de första som började rota i den dunkla senmedeltiden burit sig åt begriper jag inte. Man jag tackar!
 
Och så kommer jag tillbaka till min orginalfråga (massor med vindlingar här som vanligt när det gäller mig)... Vem var Karin Olofsdotters mamma? Skrevs det inte ett endaste litet ord om något kvinnofolk i den familjen i alla källor??
 
Ha det gott på Lucia!
Katrin

[Per Sundin]

I allmänhet infaller religiösa helgdagar olika datum varje år men vissa dagar är fasta, t.ex. juldagen och nyårsdagen. Före 1773 var det många fler fasta helgdatum, helgdagar som det ännu finns spår av i namnsdagarna som ju är på fasta datum.
Alla försäljningar som skedde till personer som inte hade bördsrätt till jorden måste uppbjudas på tinget tre gånger innan lagfart kunde ges. Det gav möjlighet till de som hade börd till jorden att hävda sin bördsrätt, upphäva köpet och själva inbörda jorden. Denna ordning gällde naturligtvis även pantad jord, och här är det ju inte fråga om något vanligt köp utan endast säkerhet för ett lån, men när panten bjöds upp kunde även här de som hade bördsrätt lösa in panten.
Det är riktigt att jag läst och skrivit av domböckerna för vissa socknar, bl.a. Själevad. Tingspunkterna ovan skrev jag av redan för 40 år sedan.
Jag har en hemsida med visst släktforskningsmaterial, men där finns nästan inget om Själevad. Mina anteckningar om Själevadssläkter har jag lagt till en databas som jag säkert kunnat göra själv, men andra har hunnit före: Sundberg i Kramfors, Erik Nylander och Edit Westman. Det vi fyra registrerat under mer än 50 år finns sammanfattat på en CD som säljs av Hembygds- och släktforskare Nolaskogs.
Tyvärr är kvinnorna sämre belagda i de flesta källor från 1500- och 1600-talen. I Själevads fb, som är exceptionell i det avseendet, är barnens mödrar inte nämnda förrän 1790, men på den nämnda CD:n finns så gott som alla som borde funnits där ändå genom sammanställningar från andra källor. Jag är övertygad om att de uppgifter du hittat på nätet är så gott som alla ursprungligen hämtade från CD:n.
Karin Olofsdr:s mor heter också Olofsdotter. Förnamnet kan vara Anna eller Märit, namn som jag hämtat från hennes barnbarn (namngivningstraditionen föreskrev att första och andra dottern skulle få namn efter farmor och mormor).

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Per: I allmänhet infaller religiösa helgdagar olika datum varje år men vissa dagar är fasta, t.ex. juldagen och nyårsdagen. Före 1773 var det många fler fasta helgdatum, helgdagar som det ännu finns spår av i namnsdagarna som ju är på fasta datum.  
 
Katrin:  Ja jag begriper det nu. Så dags att inse att det finns OLIKA kalendrar för de rörliga helgdagarna OCH de fasta helgdagarna. Men bättre sent än aldrig!
 
Per: Alla försäljningar som skedde till personer som inte hade bördsrätt till jorden måste uppbjudas på tinget tre gånger innan lagfart kunde ges. Det gav möjlighet till de som hade börd till jorden att hävda sin bördsrätt, upphäva köpet och själva inbörda jorden. Denna ordning gällde naturligtvis även pantad jord, och här är det ju inte fråga om något vanligt köp utan endast säkerhet för ett lån, men när panten bjöds upp kunde även här de som hade bördsrätt lösa in panten.  
 
Katrin: Så intressant! Att de som hade bördsrätt till jorden hade tid på sig att hävda sin rätt till jorden visste jag inte. Det innebar nog viss trygghet, den jord man hade bördsrätt till kunde inte bara ”försvinna” ur familjen. Vet du Per hur lång tid det gick mellan tre ting?  
 
En detalj som jag märkt av i min släkt ifrån Ångermanland är att det byts gårdar och flyttas ganska friskt. I min släkt i Jämtland (via Teodor Kjelsson ifrån Gällö, min mormor Elsa Kjelsson (gift Hedberg) ifrån Gottnes pappa) kan gårdar gå i arv många många generationer, rekordet är 14 generationer innan en dotter på gården gifter sig med en man i en annan by. Här i Ångermanland tror jag 4-5 generatioer på någon av gårdarna är rekord. Jag undrar lite över varför det flyttades så mycket? Kanske mer dödsfall så gårdar fanns tillgängliga att köpa? Eller annat, någon som har haft de funderingarna?
 
Per: Det är riktigt att jag läst och skrivit av domböckerna för vissa socknar, bl.a. Själevad. Tingspunkterna ovan skrev jag av redan för 40 år sedan.  
 
Katrin: Ja det tackar jag för! Ditt arbete är ovärderligt för mig och säkert många andra!
 
Per: Jag har en hemsida med visst släktforskningsmaterial, men där finns nästan inget om Själevad. Mina anteckningar om Själevadssläkter har jag lagt till en databas som jag säkert kunnat göra själv, men andra har hunnit före: Sundberg i Kramfors, Erik Nylander och Edit Westman.  
 
 
Det vi fyra registrerat under mer än 50 år finns sammanfattat på en CD som säljs av Hembygds- och släktforskare Nolaskogs.  
 
Katrin: Tack för tipset! Den ska jag köpa bums! Med nyare dator är det tyvärr ingen CD läsare med men jag har köpt en extern. Tyvärr har jag en Mac och till exempel KRÅKEN som jag köpt på CD kan jag inte få att fungera på min Mac trots massor av hjälp ifrån producentan av CD skivan. Ett tips inför framtiden är att lägga material på nätet och så kan framtida forskare köpa in sig på materialet. Tekniken finns och det är inte värre jobb än att de flesta kan klara av det. TIPS till alla släktforskare, fråga eter material att ladda med istället för på CD skivor. Som miljövän skulle det dessutom kännas bra att slippa plastanvändningen utan bara ladda ned ifrån nätet. Självklart med betalfunktion!
 
 
Per: Tyvärr är kvinnorna sämre belagda i de flesta källor från 1500- och 1600-talen. I Själevads fb, som är exceptionell i det avseendet, är barnens mödrar inte nämnda förrän 1790, men på den nämnda CD:n finns så gott som alla som borde funnits där ändå genom sammanställningar från andra källor. Jag är övertygad om att de uppgifter du hittat på nätet är så gott som alla ursprungligen hämtade från CD:n.  
 
Katrin: Ja, inte är det kul att min ”kvinnolinje” slutar tvåhundra år innan min mammas ”manslinje”. Från min morbror, till morfar och vidare på den manslinjen i Ångermanland är det 15 generationer till Gjorde Alfsson född ca 1440 i By, Sidensjö.
 
 
Per: Karin Olofsdr:s mor heter också Olofsdotter. Förnamnet kan vara Anna eller Märit, namn som jag hämtat från hennes barnbarn (namngivningstraditionen föreskrev att första och andra dottern skulle få namn efter farmor och mormor).
 
Katrin: Ja jag vet patronymikonet Olofsdotter för Karin Olofsdotters mamma. Jag har skrivit in Anna med litet frågetecken efteråt. Eftersom min enda dotter heter Anna, och min systers enda dotter heter Carin är det extra roligt med alla som heter Anna (och Anika) och Karin (och Katarina) i min kvinnolinje. Det hade jag (Katrin) och min syster (Annika) ingen aaaaaning om då vi för runt 30 år sedan döpte våra döttrar. Att namn kan gå i arv SÅ länge, från mor till dotter sedan 1600-talet känns mäktigt!  
 
Tack Per igen för att du tar dig tid att skriva så utförligt på mina nybörjarfrågor. Jag uppskattar din hjälp väldigt mycket. Du är Guld värd!

[Per Sundin]

Häradsting hölls två gånger per år. Lagfart (eller fastebrev) kunde alltså ges på det fjärde tinget, ca två år efter det att köpehandligen upprättats.
Det du föreslår är att man skickar släktforskningsmaterial som bifogad fil istället för en fysisk CD. Det har jag tillämpat under alla år jag levererat databaser trots att beställarna erbjudits en CD. Kråkendatabasen är i det fallet speciell pga sin omfattning som svårligen kan skickas som bifogad fil. Jag har påpekat nackdelar med en fil för all släktforskning för Sven-Erik som istället tänkt att allt går att lösa genom att köpa en större dator.

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Uj, det var ganska länge att vänta...
 
Mja, jag menar att endera kan det vara en sökbar fil som ligger på en server (typ Kråken 1700 och framåt i tiden som man kan söka på via internet) MEN att man får betala en liten summa för en sökning eller varför inte prenumerera på tjänsten...
 
ELLER så kan man ladda ned filen (med det som idag finns på en CD) efter att man betalt. Jag har några externa hårddiskar som klarar 1 Terrabyte per hårddisk (kostar idag 539 kr styck, jag gjorde en sökning) och riktigt SÅ stora tvivlar jag på att filerna är. Har man som jag internet via kabel (och trådlöst i huset) och lika stor avgift oavsett hur mycket bytes jag tankar ned skulle kostnaden enbart bli att hålla ett tillräckligt stort externt minne tomt. Samt att betala för filerna till den som idag säljer dem på CD skivor förstås.
 
Bra ide?
 
Tack igen för all hjälp!
/Katrin