Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635

[Michael Lundholm]

 
Ovanstående är en vigselnotis från Skultuna 1635:
 
11 Octobris Messingsbruket Casten Kock [-] Simon Frunck
[-] Maria Frunck                    [-]
 
Giftemålet finns omnämnt i  Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, sid 591, 1906. Utan att hänvisa till vigselnotisen framförs förmodan att Maria är syster till Simon Frunck.  
 
Jag har dock problem med de tre markerade områdena i bilden: Kan det sista läsas dr?

[Christina Norén-Svensson]

Hej Michael!  
Efter att ha studerat sidan på Genline gör vi (PÅ & jag) ett försök: 11 octobris; Messingsbruks: Casten Carl Kon och Simon Fruncks [Barn eller Dotr - sannolikt dock uttryck för en släktskapsrelation] Maria Frunck.
 
Några kommentarer: Carl Kon [eller Choon] finns omnämnd i Skultuna bruks historia, sid 42. Han hade en son Casten. Carl i notisen skulle därför kunna vara ett patronymikon.
 
Första ordet är sannolikt en förkortad yrkesbenämning [med tanke på hur prästen skrivit ovan och nedan denna notis]: Messingsbruks: [- mästare, eller kanske Kessler, som är den tyska benämningen på en person som bearbetar den tillverkade mässingen].
 
Hur den tredje lilla kråkan ska tolkas?  Tveksamt om den är relevant.  
 
På sid 42 i Skultuna Bruks Historia står, som Du kanske sett, att mäster Carl Choons (Kon) son Casten gifte sig 1635 14/10 med Simon Fruncks dotter Maria. Men av vigselboken framgår att vigseldatumet är 11/10 1635!
 
Mvh Christina

[Michael Lundholm]

Hej Christina och Per-Åke,  
 
Tack för synpunkterna. Det kan vara vådligt att läsa sekundärlitteratur; det färgar ögat. Carl verkar det vara och inte Kock. Kon verkar också helt klart. Den senare Kock-anknytningen  till Skultuna genom bröderna Cronström som ju hette Kock när de föddes spökade för mig.  
 
Vad gäller första ordet så tror jag det bara är en ortsangivelse. Yrkesbeteckningarna är av typen brännugnsmästare, tråddragare etc. Mässingsbruket eller bara bruket är den term som används i kyrkböckerna.
 
Tolkningen skulle alltså vara: Mässingsbruket Casten Carl[sson] Kon och Simon Fruncks dotter Maria Frunck.
 
Med frågetecken för dotter! Jag planerar att återkomma om detta under Anbytarforum: Släkter: Vallonsläkter: Wrunck (Frunck).

[Michael Lundholm]

Jag har nu efter att ha tittat på andra versala D från perioden övertygat mig själv om att det framför Maria står just Doter.

[Leif Gson Nygård]

Framför Maria Frunck tycker jag det står det kona. Och om jag inte har helt fel är kona en sidoform till kvinna. Skulle ju då kunna syfta på Simon Fruncks syster, som antyds i Ny Svensk släktbok.

[Michael Lundholm]

Hmmm ... Det är helt klart inte ett versalt K utan i så fall ett gement. I rubriken till vigsellängden har jag hittat ett liknande [GID 2357.35.79200]. Men kona=kvinna enl SAOB som duskriver. Men varför skulle kone tolkas som syster? Det skulle väl lika kunna innebära att hon är dotter eller ngn annan kvinnlig släkting? (redigerat 08:09)

[Bengt-Göran Nilsson]

Helt klart börjar ordet före Maria med k och troligen står det kona.
Vet man när Simon Frunck dog?
Kan det inte vara hans hustru Maria och att det lilla ordet före honom kan vara av(lidna)?
( Maria kan ev vara känd för utomäktenskapliga förbindelser)

[Michael Lundholm]

Att Simon Frunck levde vid detta tillfälle är helt klart. Hans hustru hette Katrina. Deras sista barn i födelseboken finns noterat 24 juni 1636. Simon är belagd i källorna långt därefter. Att Maria skulle vara hans änka kan därför uteslutas.

[Bengt-Göran Nilsson]

Ja, då kan den teorin läggas åt sidan.

[Leif Gson Nygård]

Ja, varför prästen skriver kona vet jag lika lite som du, Michael. Om det bara ska syfta på en släktrelation till Simon Frunck? En person i den närmaste familjekretsen? Måhända lite märkligt.  
 
Men kanske är det så att även prästen tycker att det blev oklart? Därför har han efteråt angett ett dr till höger, som då ska tolkas som dotter. Och enligt Skultuna Bruks Historia, s 42 (Christinas text ovan), är det just Simon Fruncks dotter Maria som gifter sig här.

[Michael Lundholm]

Först vill jag tacka alla för synpunkter och tolkningar. De har varit värdefulla och ger mig perspektiv på problemet.
 
Vad gäller Ljungs påstående (alltså Skultuna bruks historia etc) så ger han systematiskt inte källhänvisningar till kyrkoarkivet även om han gör det till andra källor. Jag gissar därför att Ljung inte hade mer information än just denna vigselnotis. Leijonhufvud hade en annan tolkning (dvs att Maria kanske var en syster). Men hans sagesman var kyrkoherde i Skultuna vid sekelskiftet och hade sannolikt heller inte någon annan källa till detta äktenskap än vigselnotisen. Det finns därför en risk för cirkelbevis om man lutar sig för mycket mot den tidigare litteraturen på området.

[Michael Lundholm]

Utnyttjandes mig av Genlines och Släktforskarnas hus läshjälp har jag fått följande tolkningsförslag (tack Birgitta och ev andra i Leksand). Förslaget ger en tolkning av hela notisen och innebär i motsats till ovanstående förslag att kolumner skall läsas just kolumnvis. Det är också konsistent med Ljungs tolkning:
 
Kolumn 2:  
MessingsHytta Casten  
Koon, Maria Frunk.
 
Kolumn 3:
Carl Kon oc Simon Frunk
der[städes]
 
Kona var alltså nära men inte mitt i prick. Tack alla för era bidrag.

[Sven-Ove Brattström]

Jag tycker inte att det står Casten Koon.
Kan det inte vara fråga om smeden Casper Cane/Kane vars söner Peter,Casper och Johan senare var verksamma vid Qvarnbacka och Wedevåg ?
Undrar Sven-Ove

[Michael Lundholm]

Men om det i kolumnen för föräldrar står Carl Kon? Sen tycker jag väl att även om Koon är svårtolkat så är väl ändå st i det jag menar är Casten ganska tydligt? Stapeln efter s går upp, inte ner.

[Leif Gson Nygård]

Ja, texten ska naturligtvis läsas kolumnsvis. Och jag är böjd att hålla med Michael & Co: det står Casten Koon med ett kommatecken efter (något jag missade först). Däremot Messingsbruker, inte MessingsHytta. Således en titel och inte en ortangivelse.

[Bengt-Göran Nilsson]

Håller med Leif och Michael:
Messingbruker Casten Koon, Maria Fruncks. står det.

[Michael Lundholm]

Jag är tveksam till detta att det skulle vara en yrkesbenämning. Dels för att jag inte sett Messingsbruker någon annanstans i källmatrialet, dels för att det är oförenligt med tolkningen av der=därstädes. Därstädes, alltså på samma plats som brudparet dvs Mässinsgbruket.

[Bengt-Göran Nilsson]

Efter att åter ha studerat kringliggande text så står det nog faktiskt Messingsbruket med t på slutet även om det är svårt att se det. Men notisen ovanför är ju från samma ställe och här är det något tydligare. Särskilt om man jämför det med texten på motstående sida kringom altaret som ju då alldeles säkert slutar med et.
Se bifoga bild
Således ingen hytta som experternas förslag utan bruket. Vidare kan väl sägas att både Maria och Simons efternamn slutar med ett s.

[Leif Gson Nygård]

Bra jämförelsebilder, Bege! Det avgör saken. Vi kan nog härmed enas om att det står Messingsbruket.

[Michael Lundholm]

Ja Leif, jag håller med. Däremot är jag tveksam till s-et. Simon är känd som Simon Frunck; se ovan refererad littaratur. Om det man ser efter k i hans namn inte är en del av detta k kanske det är ett e. Det ser, medger jag, möjligen ut som ett S (alltså inte s; jämför ss i mässingsbruk) men ett versalt s verkar inte vara rimligt sist i namnet. Om det är ett e kan vi här ha en stavningsvariant av namnet Frunck. Enligt Skultuna bruks historia kan han ev haft en broder Hans Froncke i Nyköping. Fruncke är väl därför en möjlighet.
 
Återigen: Tack för alla bidrag. Fantastiskt att se hur AF fungerar när det är som bäst.