Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-20

[Thomas Loo]

Hejsan Martin.
 
Sollieds 42-sidors Blix-manual är i princip ett måste om du vill värdera dina uppgifter.  Vill du sedan ge dig i kast med att spekulera kring (vi kommer inte närmre) nämnda släktskap, får du ge dig i kast med Jämtland & Härjedalens Diplomatarium (inkl. supplement av Olof Holm 1999) (de nationella (DS/DN) är inte tillräckligt kompletta) för att få en insikt i det befintliga källmaterialet. Kom ihåg att detta är allt forskningen i ämnet och tidsperioden har att gå på, så det är tämligen lätt att avgöra om en teori håller granskning eller ej.
 
Herdaminnet har i princip för oss alla blivit irreplacable, vilket gör den farlig på sitt sätt. Herdaminnet är litteratur,  dvs. i detta fall manuellt tolkat källmaterial (i många fall av för betraktaren okänd karaktär). Dylik litteratur kommer alltid att innehålla felaktigheter, oavsett alla välkomna supplement.
 
Simon Ellefsen har gjort transkriptionen av Schönings pyssel, den verkar korrekt. I övrigt ingen åsikt.
 
Johan Lembkes översättning (inledningen), synes härstamma i uppgift i huvudsak ur Sollieds uppsats. I övrigt, vad gäller de äldre (

[Martin Bergman]

Hej Thomas!
Tack ännu en gång. Var får jag tag på litteraturen du hänvisar till, förutom biblioteken? Inom kort kommer jag att gå ner på halvtid som pensionär i mitt arbete, vilket ger möjligheter till att läsa, översätta osv. Jag har också haft kontakt med en Lotte jensen som forkar kring danska präster som kan vara en väg att gå för att hitta Herr Måns ursprung.
Mvh Martin B

[Karl Göran Eriksson]

Vid slutredigeringen av sitt Herdaminne för Härnösands stift, korresponderade Leonard Bygdén (1844-1929) med Henning Sollied i Oslo. Att uppgifter från den sistnämnde använts framgår av bl.a. Herdaminnets slutord (band IV s. 431) och mer specificerat i en fotnot och en källhänvisning i a.a. ss. 70 resp. 271. Om Blixarna skriver Sollied:

Så var det Blixene igjen, - det er nu lykkedes mig at bringe på det rene hvor den tidligere omtalte stamtavle i Lassens Samlinger skriver sig fra. Lassens optegnelser er afskrift av „Bernhofternes Familiebog”, forfattet av Professor theol. Hr. Hans Borch [f.1697 †1765] og foröket av Hr. Ebbe Carsten Tönder [f.1726 †1785]. Nærmere om optegnelserne og forfatterne vil De finde i „Stamtavle over Slægten Bernhoft” av Emilie Bernhoft, [Christiania 1885] s. IX m fl. st. I optegnelsene findes også korte stamtavler over de med Bernhoftene forbundne familier Opdal, Bull, Herdal, Balq og Blix m.fl., og gjennemgående synes disses pålidelighet at være meget stor. Endel navner er selvfölgelig misforstått og forvansket og traditionene om slektenes oprindelse i et par tilfælde neppe rigtige [Således Bernhoft og Opdal], men forövrig synes det som om oplysningene trygt kan stoles på, da de stadig, hvor kontrol kan ske, bekreftes av oplysninger fra andet hold.
Da det bare er meddelelsene om Bernhoft som, i revideret stand, er trykt i den ovenfor nevnte stamtavle, skal jeg her meddele nogen utdrag av de övrige stamtavler som turde interessere Dem.
------
IV Blix
Carl Klingaasen (!), en Adelsmand i Jemteland
Sön Hr. Mogens Carlsen til Undersager i Jemteland
Sön Hr. Lars Monsen, Pastor til Undersager, gift med Kirsten Eriksdatter. Se Nedenfor. Börn
I Hr. Mogens Larsen Blix, en velbereist Student fik siden et Tilfælde da han laa paa Bunden av et vand i 24 timer. Jeg holder paa at det er denne som var sogneprest til Domkirken i Trondhjem. [Dette siste antagelig tilfölet av Tönder]
II. Mag. Hans Blix, döde samme Dag Han skulde ordineres til Biskop over Wiborg Stift
III Hr. Erich Larsen Blix. Pastor til Opdal.
IV Margrethe Larsdatter Blix et Hr. Hans Pastor til Ravund.
V Lisbeth Larsdatter et Hr. Joen, Pastor til Tierrebye i Sielland
VI Marte Larsdatter Blix et Arild Olsen, foged i Jemteland
VII Hr. Salomon Larsen Blix. Pastor til Liid og provst.
————

Erich Stad, Provst i Jemteland
——————————————————————————————————————
Kirsten Se ovenfor - Johannes Erichsen Secretair hos Konge af Sverrig [=föreg:s barn, min (KGE) anm.]

Denne stamtavle synes virkelig at bekreftes av hvad vi vet fra andet hold. .....
[ur Brev av Henning Sollied 1926 18/10 - Bygdén NC 1517, Uppsala universitetsbibliotek].

I sina kommentarer berör inte Sollied Carl Klingaasen. Identifieringen av denne som Karl i Klocksåsen måste Bygdén, med sina kunskaper om jämtländsk medeltid, ha gjort själv. En svaghet med detta är att han utgår från något han inte själv sett och tolkat (man kan för övrigt fråga sig om någon enda forskare sett dessa dokument sedan Sollieds tid).

Förutom den Magnus Blixe som omtalas 1410 kan namnet Blix inte beläggas i Jämtland förrän på 1600-talet. T.ex. står Her Lauritz Blix för Åkeräng i 1607-1608 års korntiondelängd. Herr Mogens Karlsson i Undersåker bör alltså inte tillföras namnet ifråga.

[Martin Bergman]

Hej Karl Göran!
Tack för ett helt igenom klarläggande kring Mogens Carlsen i Undersåker. Frågan är om det över huvudtaget går att komma längre. Tyvärr har jag varit en utav dom som spridit felaktigheter. Jag har stängt min sida och kommer att se till att allt blir tillrättalagt enligt vad vi vet. Får jag använda den text du skrev här under Okänd far till Mogens Carlsen - eller kan det leda till ytterligare missuppfattningar tror du?
Mvh Martin B

[Thomas Loo]

Karl Göran, din återgivelse av Sollieds utlåtande är intressant, såtillvida att det förefaller vara Lassens avskrift ur Bernhofternes Familiebog som är hans starkaste argument för de bakersta leden. Vid att precis skummat igenom Sollieds artikel av 1932 inkl. källreferenser, finner jag att han inte nämner G. Schöning, vilket får mig att tvivla på att dennes Blix-uppgifter varit Sollied känd. Den innehåller nämligen detaljer som han näppeligen skulle underlåtit att åtminstone reflektera över.  
 
Det äldsta ledet i ovan nämnda stamtavla som Bygdén hade att tillgå, har han, som även du antar, på eget erfarenhet identifierat som Karl Laurensson i Klocksåsen. Det stämmer i mina ögon helt säkert. Det torde inte råda något större tvivel om att det är just Klocksåsen-mannen som i stamtavlen avses som stamfader, trots den förvanskade namnformen. Problemet är emellertid att denna källa i sig måste betraktas som sekundär, baserad på vad vi vi vet om dess historia, konstruerad kring år 1750. Spontant skulle jag säga att Blix uppteckningen i Bernhofternes Familiebog åtminstone delvis härstämmar ur Schöning. Jag tycker mig se vissa språkliga likheter. B: Erich Stad, Provst i Jemteland kontra S: H:r Eric, kaldet Stor-Provst ... vari Borch alt. Lassen måste åstadkommit ett tämligen klart transkriptionsfel, ty prost Erich Stad är ingen jämte bekänd. Vidare Herr Mogens Larsen, B: en velbereist Student fik siden et Tilfælde da han laa paa Bunden av et vand i 24 timer., S: havde ypperlig studeret, var hos en f:neme Herremand Præceptor [neder?] i Norge; Han gik til Søes, og da Skibet f:kom, vilde han med Sve men redde en Jomfrue, s: han og giorde, men blev selv liggende p: Bunden, et helt Samdøgn, og blev ved en Baadshage opdragen levendes ...  Det kanske är emellertid förment att spekulera djupare i detta, utan att ha båda orginalen vid handen. Vad man iaf torde kunna kunna utröna, är att dessa båda uphovsmän måste haft någon skriftlig förlaga att gå efter. Åtminstone Schönings framställing, har en viss detaljrikedom som talar emot att han enbart satt muntlig tradition på pränt.

[Thomas Loo]

hoppsan, mitt förra inlägg slank visst iväg för tidigt pga. ett felriktat musklick. Tar en kaffepaus och fortsätter här nedan istället...
 
För att besvara Martins spörsmål kring åtkomst till den refererade litteraturen. Tja, bortsett från blibliotek/fjärrlån, har jag inga bra förslag förutom antikvariat (Google), ev. Landsarkivet i Östersund, eller att din lokala släktforskarförening har något av aktuell periodica i sina hyllor. Ditt lokala bibliotek skulle jag tro är det enklaste sättet. Vad gäller de refererade artiklarna, kan du säkert begära att få fotostatkopior till självkostnadspris direkt hemskickade om du frågar snällt.
 
Jag är inte helt negativ till att framtiden kan bjuda mer bidrag till lösningen av denna fråga. Jag ser bland annat en möjlighet i särskådning av ev. bevarade sigill efter Karl Laurensson kontra den eventuelle sonen som en framkomlig väg, något som även Sollied nämnde på sin tid: det er dog meget mulig at en heraldisk undersøkelse i de svenske arkiver kan komme til at gi resultater av betydning for slegtens ældre historie... Jag finner Schönings uppgift om stamfaderns vapen särdeles intressant: i hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under,som var sat i Undersager Kirke. Går detta belägga och finns ev. andra potentiater vars vapen passar på beskrivningen...? Jag finner intet om denna sköld (?målning) i Hülphers beskrivning av Undersåker k:a (Saml. til en Beskrifning öfwer Norrland, 2:a saml. om Jämtland, s.114, Västerås 1775, faks. Stockholm 1910). Han brukar inte vara helt ogin att nämna diverse kyrkokuriosa i sina noteringar, vilket han även gör för Undersåker k:a. Möjligen fanns inte denna längre till beskådande vid tiden för hans besök, om, han nu personligen var på plats... Han fotnoterar näml. Herr kyrkoherden Hellström har ökat desse anmärkningar med många tillägningar.
 
Det (om än relativt magra) bevarade sigillmaterialet för Jämtlands vidkommande och dess 1400- och 1500-tals personligheter är tyvärr ännu till största delen höljt i dunkel. Hade jag haft resurser till en dylik kartläggning, hade detta legat mig högt i prioritet.
 
Angående namnet Blix uppträdande i skriftliga källor för Jämtlands del, korrigerade Karl Göran rätteligen mig då jag i häromdagen kommenterade tidpunkten för dess uppkomst. Att det kan beläggas redan 1607/08 var mig en nyhet. För andra sidan kölens vidkommande, anger Sollied en Eriick Bliix, vilken skrevs sig som Trondheimsborgare redan i 1548-års ledingsregister.
 
Jag vill för sakens skull betona att jag på intet vis ämnar skrämma bort dig från att ens nämna tillstymmelsen av Karl Laurenssons koppling till Blix. Då frågan alltjämt måste betraktas som öppen, ange gärna för dina läsare rådande forskningläge och varför. Detta tror jag också skulle uppskattas. Undvik dock att ge intrycket att släktskapet betraktas som vedertaget och styrkt, för så är ju inte fallet.
 
Jag avslutar med ett citat ur Sollieds artikel som torde ännu till rådande dag vara talande för läget:
 
Det tør derfor fastslaaes som overveiende sandsynlig at forbindelsen mellem hr. Mogens Karlsson og de ældre Blix'er maa søkes gjennem Karl Laurenssons i Kloxåsens hustru, hvis navn desværre er helt ukjendt. Det er da meget sandsynlig at hun har været datter av den foran omtalte yngre Mogens Blix, nævnt i 1499, og at hr. Mogens Karlsson altsaa har faat sin morfars fornavn og tilnavn, selv om han i almindelighet ikke har brukt det siste.
 
Om belägget för denne mystiske Mogens Blix, yttrar sig S. tidigare i artikeln förvånansvärt barfota och bör i mitt tycke utgå ur resonemanget. Ordalagen är mycket svepande: En yngre Mogens Blix skal efter en notis, hvis kilde det ikke er lykkedes at bringe paa det rene, forekomme som ombudsmand i en rettergang for lagmanden i Trondhjem i 1499. Således, då denna notis med okänd källa naturligtvis inte håller vid försök att identifiera Karl Laurenssons hustru, står vi fortfarande på ruta noll vad gäller hennes namn, farsnamn och härkomst.
 
I avrundningen ett försök till att bli litet konstruktiv i denna fråga skulle jag villa rikta intresset åt ett annat håll för att ev. finna Karl Laurenssons potientiella svärfader. I mitten på 1490-talet framträder en Mogens Hansson som lagman i Jämtland. Denne man synes av allt att dömma vara inflyttad från Medelpad och Selånger s:n, har både passande ålder, social status och med sin lokalisering till Brunflo säkerligen inte varit obekant med en svärmande och välrenommerad Karl Laurensson i grannsocknen Näs. Jag vill betona att detta är lös spekulation, men är absolut värt att titta närmare på...

[Karl Göran Eriksson]

Martin,
självklart kan du citera. Man bör dock ha i minnet att i och med min avskrift har tolkningen gått igenom minst fyra led (Borch-Lassen-Sollied-Ego), sannolikt flera, från en ursprunglig förlaga.
 
Jag utgår ifrån att Borch och Schöning använt sig av samma förlaga (eller kopior därav). Eftersom Schöning är en generation yngre än den förstnämnde, men ändå är mycket utförligare, bör deras gemensamma källmaterial ha varit tillgängligt ännu vid mitten av 1700-talet.
 
Bygd?n måste ha känt en viss vånda inför Sollieds brev. Här kommer en 63 år yngre juridikstuderande och presenterar för honom helt okända uppgifter. B., som säkerligen avslutat sin forskning sedan mer än ett decennium, måste ha ställt sig frågan om han kunde lita på denne för honom obekante unge norrman. Att han besvarade brevet först efter 2? månader tyder naturligtvis på att han bör ha konsulterat andra. Någon egen ny forskning var vid hans höga ålder förstås inte att tänka på.
 
Beträffande namnet Blix erinrar jag mig ännu ett tidigt belägg. I 1608-1609 års korntiondelängd påträffas i Ragunda Her Moenns Blix. Även om inget bynamn anges, ger placeringen i längden stöd för att det är Hammarsgård/Gisselgård det är fråga om. Att det är Herr Mogens Eriksson i Ragunda som avses är det därför ingen tvekan om. Att denne hade namnet Blix är nog ganska okänt och ställer nya frågor för Blix-forskare.
 
Om någon skulle ha frågat mig en jämtländsk ort Klingeraasen vore det mig inte främmande att se det som en feltolkning av Kluxaasen. Ett x i den gamla tyska (gotiska) stilen påminner ju om ett g. Ävenså är det inte långt ifrån att ett u med diakritiskt tecken kan ses som in.

[Martin Bergman]

Hej!
Det har varit ett mycket givande utbyte av förslag på skrifter och tankar kring dessa. Jag ska inte utge mig för att vara någon större forskare men tycker det är mycket intressant. Jag har aldrig varit in i Undersåkers kyrka och undrar därför,finns det vapen som Gerhard Schönning beskriver bevarat i kyrkan? Som den store man Carl med tillnavn Blix så målande beskriver honom tycker man att det borde finnas ytterligare spår kring detta vapen någonstans, t ex i Jämtland.
Gerhard Schönning levde mellan 1722-1780, m a o nedtecknade han detta ca 150 år efter Herr Mogens. Som jag har uppfattat det reste han runt i Tröndelag och Jämtland och lyssnade på äldre samtida samt tecknade ner vad han fick veta. Med motsvarande tidsperspektiv i nutid, skulle jag mycket väl kunna tänka mig att en noggrann lyssnare mycket väl skulle kunna åstadkomma en värdefull dokumentation.
Mvh Martin B

[Thomas Loo]

Karl Göran, du menar alltså att Herr Mogens Eriksson i Ragunda var en Blix till härkomst? Eftersom denne var bror till Karen Eriksdatter, rimmar detta i sådana fall illa med Sollieds uppgift om att hon var gift med prostsonen Herr Erik Eriksson (Blix), kapellan i Berg. Alltså makar var de ju bevisligen, men hur faller då ljuset på Erik Eriksson (?Blix) härkomst. Är detta kanske redan uppmärksammat av Hasselberg ??
 
Martin, jag finner det inte troligt att Schönings topografiska arbetsområde innefattat Undersåker. Spontant skulle jag säga att beskrivningen av vapnet i sina ordval går tillbaka på en skriftlig förlaga, sannolikt en nu förlorad vapenbok. Av beskrivningen att dömma, ser jag det inte omöjligt att finna någon bevandrad inom heraldikens område här i forumet som möjligen kan ha något ytterligare att tillägga. Tråden Anbytarforum: Övriga ämnen: Heraldik: Släktvapen torde vara en passande plats. Skall ta och kasta iväg ett inlägg när jag hinner.  
 
Om detta vapen verkligen funnits avbildat i Undersåker (gamla) k:a kommer vi emellertid aldrig att få svar på. Den medeltida stenkyrkan övergavs 1853 och återstår idag endast som ruin bestående av lägre murrester. Olof Holm, gjorde häromåret en föredömligt grundlig utredning kring Jämtlands medeltidskyrkor. Denna presenterades med titeln Jämtarnas kyrkobyggande under medeltiden i Jämten 2002 och kompletterades med en mindre känd bilaga, Katalog till artikeln Jämtarnas kyrkobyggande under medeltiden. Den senare faktabomben, föreligger som manuscript (PDF) och finns som referensexemplar i Landsarkivets bibliotek - Östersund, eller att tanka hem härifrån. Rekommenderas! Däri finner du allt som är känt kring nämnda kyrkobyggnad och dess nuvarande status.  
 
Angående Schöning finns en del i (relativt) nytryck. En sökning på LIBRIS, visar att de finns att tillgå även på svensk mark. Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-1798) serie, Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland om sex delar täckande de norrländska landskapen är väl värd en läsning för den som är intresserad av en mångfasetterad inblick i samtidens bygdeliv. Dessa finns alla i faksimil och är relativt lätta att komma över till låns.

[Karl Göran Eriksson]

De tiondelängder jag hänvisat till finns kvar i Norge och jag tror inte Hasselberg var bekant med dessa. Hans herdaminnesforskning grundade ju sig i huvudsak på tryckta källor. Jag inte gjort mig någon teori varför Herr Måns bar namnet Blix. Underlaget tycks mig alltför magert.
 
Olof Holms Katalog .. finns utgiven under titeln Träkyrkor, stenkyrkor, västtorn och absider som nr 6 i ÖLA:s serie av Forskningsrapporter (2003). Där ingår även texten från Jämten.

[Martin Bergman]

Hej Thomas och Karl Göran!
 
Hur skulle ni översätta, hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under. Oven under förstår jag inte riktigt? Vad tolkar ni in i beskrivningen? En ros tyder också på att det finns en högt aktad kvinna bakom, eller hur? En ros kan också tyda på sekretess.
 
Mvh Martin B

[Tor Mathisen]

Hei.
 
Søker eksakt fødselsår for Nils Krogh Pederson f. ca. 1811 Undersåker.  Far skal være Peder Anderson, men hvem var mor ??
 
Denne Nils kom til Brønnøy i Nordland i Norge.
 
Hilsen
Tor Mathisen, Sømna, Norge

[Janne Högdin]

Hej igen!
Jag har inte kommit iväg än, törs inte, det är for glatt over fjellet!
 
Med anledning av sitt tagna tillnamn bör det vara Nils, född 15.12.1810 i Krok i Kall socken som son till bonden där, Per Andersson och hans hustru Märta Larsdotter.
 
Nils var yngst i barnaskaran, han hade inte odel till gården i Krok och fick väl söka sig ut på arbete.
Hälsningar/Janne

[Hjördis Göransson]

Hej Tor - tittade på CD:n  Ministerialregister - Jämtlands län - där hittade jag följande
Födelsedatum: 1810-12-15
Förnamn: Nils
Far: Per Andersson
Hemort: Krok, Kall, Jämtland
Yrke/titel: Bonde
Mor: Märta Larsdotter
Hemort: Krok, Kall, Jämtland
Arkivbildare: Kalls kyrkoarkiv (ÖLA/11066)
Volym C:3 s. 49
 
Då jag sökte på födda och föräldrar kom det upp ytterligare en son
Födelsedatum: 1809-06-11
Förnamn: Olof
Hoppad att det kan vara till någon hjälp
Vänliga hälsningar från hjördis ellenor

[Hjördis Göransson]

Hej Tor - tittade på CD:n  Ministerialregister - Jämtlands län - där hittade jag följande
Födelsedatum: 1810-12-15
Förnamn: Nils
Far: Per Andersson
Hemort: Krok, Kall, Jämtland
Yrke/titel: Bonde
Mor: Märta Larsdotter
Hemort: Krok, Kall, Jämtland
Arkivbildare: Kalls kyrkoarkiv (ÖLA/11066)
Volym C:3 s. 49
 
Då jag sökte på födda och föräldrar kom det upp ytterligare en son
Födelsedatum: 1809-06-11
Förnamn: Olof
Hoppad att det kan vara till någon hjälp
Vänliga hälsningar från hjördis ellenor

[Georg Hansson]

Karl Göran skriver i ett inlägg här ovan att det måste vara Bygdén som identifierat Carl Klingaasen som Karl i Klocksåsen, och därmed som far till Her Måns i Undersåker. Men redan G. Elgenstierna har den uppgiften, i Sv. Släktkalendern 1915-16, och i Sv. adelns ättartavlor, bd 1, och han verkar hänvisa till J A Setterdahl: Östgöta Nation i Lund (Linköping 1913). Finns det någon som har tillgång till den boken, som kan redogöra för vad som står om släkten Blix?

[Thomas Loo]

Johan Axel Setterdahl (1856-1919) var en av medförfattarna till de tre första delarna av Linköpings nya herdaminne utgivna åren 1915-1917. Man anar således närmast att kollegan Bygd?n är sagesman för denna uppgift. Torde nog vara så att B:s Blix-linje inte var helt nydanad när den publicerades. Rönen hade han sannolikt suttit med i notation sedan åtskilliga år. Drar mig fö. (med viss reservation) till minnes att jag stött på kopplingen Blix-Klocksåsen yppad i något lokalt tryck redan kring sekelskiftet.
 
Skall försöka komma ihåg att avlossa ett fjärrlån på titeln vid min nästa visit på länsbiblioteket. Jag rapporterar eventuella referenser.

[Karl Göran Eriksson]

Både Svenskt biografiskt lexikon och Svenska släktkalendern är försiktiga och nämner endast personen ifråga som Karl i Kloxåsen. Setterdahl benämner honom utan vidare Carl Blix och att han anses vara sonson till Magnus Blix, omtalad i Mordvikenbrevet 1410. Tyvärr förser oss inte Setterdahl med några referenser i motsats till övriga här förenämnda.
 
Den äldsta tryckta skriften som hänvisas till är Viktor Behms bok om Näs och Hackås socknar (1913). För närvarande har jag inte tillgång till den, men kanske någon annan har det och kan se efter vad den kan upplysa om.

[Ann-Christine Tegvik]

I Hallen Undersåker skall det ha funnits en dragon Per Trygg, hustru Anna Jonsdotter
Fick de en dotter Anna 1792 som gifte sig 1816 med Engelbrekt Röst?
Anki

[Björn Groth]

Anki!
Nu ses vi här i Undersåker.
Anika
Född 1792-11-11
Hallen Undersåker
Föräldrar stämmer.
Hon gifter sig med hästjägare Engelbrekt Röst  
1816-07-28 i Frösö församling, där hon är boende.
Allt enl. Jämtlands ministerialregister.
Källa:Frösö kyrkoarkiv (ÖLA 11051) Volym C:2.
Björn

[Jonny Myrberg (Myrberg)]

Gunhild Linnea född 19241011
 
Det är så att jag söker föräldrar och syskon till Gunhild Linnea född 19241011-7101 (Gift Westerlund 26/7 1975 innan giftemålet hette hon Ölander)
Hon fick 1944-08-05 en som fick namnet Rune Georg född i Nässjö. Hon har en son till vid namn John Olov Kenneth född 1946-11-25 i Selånger.
Hon avled den 5/9 1997 i Sörberge Timrå kn Västernorrlands län, Medelpad.
 
Det är så att jag letar efter hennes föräldrar samt Fadern till Rune Georg som enligt honom själv skall ha hetat Runewald i efternamn.

[Gunvor Jensen]

Lite långsökt kanske
 
 
19120526-5554
 
Waldh, Rune Otto Mauritz
 
Ö Jonsängsv 40, läg 45
455 00  Munkedal
 
Död 20/2 1984.
 
Kyrkobokförd (1982) i Foss, Munkedals kn (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän). Mantalsskriven (1982) på samma ort.
 
Född 26/5 1912 i Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
 
Ogift man.
--------------
 
Födelseförsamling i källan:
FOSS (Göteborgs och Bohus län)
 
Källor:
RTB 84 / SPAR 90

[Jonny Myrberg (Myrberg)]

Hej. Skull höra om det är någon som har uppgifte om föräldrar och eventuella syskon till  
Anna Jenny Eriksson f 1894-10-05 i Underåker. Gift 19190217 med Johan Georg Edvard Höglund f 18950119 i Åre församling Död 19251226 I Underåker Söker även syskon och föräldrar till honom. Jag har Genline men finner inte dessa där.
 
Tack på Förhand..
Jonny

[Jonny Myrberg (Myrberg)]

Hej. Skull höra om det är någon som har uppgifte om föräldrar och eventuella syskon till  
Anna Jenny Eriksson f 1894-10-05 i Underåker. Gift 19190217 med Johan Georg Edvard Höglund f 18950119 i Åre församling Död 19251226 I Underåker Söker även syskon och föräldrar till honom. Jag har Genline men finner inte dessa där.
 
Tack på Förhand..
Jonny

[Berit Tjernberg]

Jonny,
Här är Anna Jenny?s familj i Folkräkningen 1900, Jämtland:
 
Folkräkning 1900 (Jämtlands län)  
 
 
Om personen  
Namn:  Anna Jenny  
Hemförsamling:  Undersåker Jämtlands län  
Hemort:  Mo  
Kontrakt:  Jämtlands Västra  
Län:  Jämtland  
Födelseår:  1894  
Födelseförsamling:  Undersåker Jämtlands län  
Civilstånd:  Ogift (O)  
Kön:  Kvinna  
Familjest:  d.  
Famstkod:  Barn (B)  
Hushåll nr:  224  
Familj nr:  1  
SVARvolym:  232105    
Kort nr:  1    
Sida:  19    
Rad:  17    
 
 
 Om hushållet
 
Personer i hushållet:  
Fam. nr 1
 
Johan Petter Ersson, f. 1855, Torpare  
Ida Karolina Jönsdotter, f. 1867  
Matilda Elisabet, f. 1889  
Julia Karolina, f. 1891  
Petrus Emanuel, f. 1893  
Anna Jenny, f. 1894  
 
Samtliga födda i Undersåker
 
Mvh / Berit

[Berit Tjernberg]

Och här är Johan Georg Edvard i Folkräkningen 1900, Jämtland:
 
Folkräkning 1900 (Jämtlands län)  
 
 
Om personen  
Namn:  Johan Georg Edvard  
Hemförsamling:  Undersåker Jämtlands län  
Hemort:  Skansegan  
Kontrakt:  Jämtlands Västra  
Län:  Jämtland  
Födelseår:  1895  
Födelseförsamling:  Åre Jämtlands län  
Civilstånd:  Ogift (O)  
Kön:  Man  
Familjest:  s.  
Famstkod:  Barn (B)  
Hushåll nr:  575  
Familj nr:  1  
SVARvolym:  232105    
Kort nr:  1    
Sida:  46    
Rad:  33    
 
 Om hushållet
 
Personer i hushållet:  
Fam. nr 1
 
Erik Höglund, f. 1867 Åre, Skogsarbetare  
Gunborg Wikström, f. 1875 Åre  
Konrad Egidius, f. 1893 Undersåker  
Johan Georg Edvard, f. 1895 Åre  
Arvid Emanuel, f. 1897 Undersåker  
Erik Bernhard, f. 1899 Undersåker  
 
Berit

[Audrey Parks]

I would like to know someone could supply me with the death dates for two of my great-grandparents: (1) Nils Nilsson b. 1817-06-21 to parents Nils Nilsson Råå and Orsilla Olsdotter in Branna, Undersåker and (2) his wife Katarina Olofsdotter b. 1824-06-24 to parents Olof Jonsson and Brita Olofsdotter in Hallen, Undersåker.
 
Any help would be greatly appreciated as I would like these dates to complete my family tree.
 
Thank you.

[Alexander Lindquist]

Hej igen tänkte ta upp det här med Blixsläkten igen.  
 
Landsprost och kyrkoherde i Oviken, Jämtland, 1572-1611
 
Erik Månsson Blix f. 1540 i Rödön Z, död 1611 i Oviken, Orrgården Z
 
Noteringar  
Blix, Erik Mogensson, kyrkoherde, död omkring 1611. Sigillet i tiondelängderna visar, att han är en Blix. Var i Ovikens församling kapellan 1566-1571 och kyrkoherde 1572-1611 och bodde på Orrgården. Var sannolikt superintendent Nils Stephanis närmaste efterträdare. Var såsom landsprost utsedd att jämte två präster närvara vid kungahyllningen i Oslo 8/6 1591 och förekommer nämnd som vittne vid flera transaktioner. År 1611 erlade han 10 dlr i sölvskatt till K.M:t men synes ha dött samma år. Hans änka insänder 1612 en böneskrift och begär att få någon gård i orten att leva på, vilken ansökan Christian IV beviljar 31/10 1612 med villkor att hon skulle erlägga de bestämda utlagorna till kronan. Hon erhöll ett hemman, Häggen i Oviken. Prosten var ägare till Skottgården. Enligt Jämtlands och Härjedalens historia flydde han till Norge 1611, men dog kort därefter. Enligt Härnösands sfits herdaminne står han upptagen som son till Måns Karlsson Blix, kyrkoherde i Undersåker, men i rättelsen (Bygd?n) står det att Erik var bror till Lauritz Mogensen Blix, kyrkoherde på Rödön. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 34,45, Leonard Bygd?n)
 
Han brukte 1566 et segl med lynstråle (lyn-blixt). Det er förste gang dette merke nå kan sees å vaere brukt i slekten. (Källa: Slekten Blix fra Jemtland, Tomas Norum)
 
(Källor: Jämten 1962 sid 22 och Fornvårdaren IV sid 164) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 158 och 186, supplement av Bertil Hasselberg, 1964)
 
Så nu om det stämmer så var Erik Mogensson Blix f. 1540-1611 bror till Laurentius Magni Blix f. 1530-1612 , då är deras bror och syster Peder Mogensson Blix f. 1542, Gullov Mogensdotter f. 1555.
 
Och då betyder det att Mogens Karlsson Blix inte är identisk som fader till dom där barnen utan det måste vara identisk med
 
Måns Olofsson Blix (1500-1564), Herr Måns, kyrkoherde i Rödön, Z.
 
Som var son till Olof Jensen Blix kan det stämma?
 
Måns Jonsson och Elisabet Åkeräng har björn espell uteslutit från sina anor. Att Gullov är dotter till dom men hon är syster till Peder, Erik, Lars.
 
Jag kommer inte att ge upp hoppet vem som är fader.

[Alexander Lindquist]

Hej igen, Gullov Mogensdotter f. 1555 sannolikt syster till Peder Mogensson Blix f. 1542
 
Står föräldrarna till henne
 
Måns Jonsson och Elisabet Eriksdotter
 
Går det att utesluta Måns Karlsson (Blix) ?
 
Tänk om någon blandat ihop alla månsar. Måns Jonsson var iallafall Bonde i Faxnälden. Elisabets  föräldrar var Erik Jönsson son till Jöns Kettilsson och Ingrid Jönsdotter Skanke.
 
Om inte någon Måns Olofsson f. 1500-1564 Herr Måns i Rödön existerat så finns det bara Måns Jonsson kvar. Vad tror ni? Eller Måns i Ragunda.

[Alexander Lindquist]

Hej igen nu har jag kollat runt lite
om Peder Mogensson Blix f. 1542 präst i undersåker
han måste troligvis vara syster till
Gullov Mogensdotter
Laurentius Magni Blix
Erik Mogensson Blix
 
Snart kan jag utesluta Mogens Carolus Blix
 
Då finns bara  
Mogens Jonsson  
Elisabet Eriksdotter
d.t. Erik Jönsson vars föräldrar är Jens Pedersson och Ingrid Jensdotter Skanke.