Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-20

[Knut Handeland]

Hei  
 
Jeg har før fått god hjælp her (S
öndag den 14 okt 2001 )og prøver en gang til. Jeg spør videre på Jonas født 1835 i undersøker nævnt ovenfor her.Dette oppsettet fikk  
jeg fra en slektning i Usa og lurer på om dette blir de rette forældrene til Jonas.Eller fantes det 3 Jonas alikevel ?
--------------------------------------------------
Husband: Olof OLOFSSON WIK
Born: 14 Sep 1798 Ottsjö.Undersøker  
Died: 18 OCT 1869 Undersøker    
Buried: 7 NOV 1869 Undersøker Cem.
Occupation Infantryman, tennant
 
Father: Olof OLOFSSON ROBERG
Mother: Mareth NILSDOTTER
----------
Wife: Golm (or Gudlof) JONASDOTTER
Married: 2 Oct 1831 Undersåker.Jämtland,  
Born: 8 May 1809 Stamgarde.Undersåker.Jämtland.
Baptized: 3 Jun 1809 Undersåker.Jämtland.
Died: 14 Sep 1846 Stamgarde.Undersåker.
 
Father: Jonas JONSSON FALK
Mother: Anna JONSDOTTER
 
Child 1: Olof OLSSON
Born: AUG 1831 Stamgarde.
Died: USA  ? Occupation Dreng(helper, hired hand)
 
Child 2: Jonas OLSEN (OLSSON)
Born: 1835 Stamgarde.
Died:  7 MAR 1910 Foldereid.Nord-Trøndelag.Norway
Occupation farmer
     
Spouse:  
Thina Kristina OLSDATTER  b.  2 Nov 1853  d. 29 Dec 1879
Married:  5 Jul 1875          in Foldereid, Nord-Trøndelag, Norway
     
Spouse: Beret Johanna ANDREASDATTER  b. 1849  d.  2 Jan 1931
Married: 18 Jun 1882          in Foldereid, Nord-Trøndelag, Norway
 
Child 3: Nils OLSSON WIK
Born:  2 FEB 1841 Stamgarde,  
Died: 25 JUN 1919 Stockholm, Aroostock, Maine, USA
Buried: West Jæmtland Cemetery, Maine
Occupation tenent and pauper
 
Spouse: Kerstin  GUTORMSDOTTER  b. 1833
Married: 23 Aug 1865 Undersøker  
 
Spouse: Marta (Martha) NORBECK  b. 1859  d. 21 NOV 1930
Married: 21 OCT 1883  New Sweden, Aroostook, Maine
--------------------------------------------------
Mvh Knut  
 
(khand@online.no)

[Monica Söderbom]

Hej
Söker uppgifter om Olof Hellström, enligt uppgift född 1771 i Undersåker. Han var son till Jonas Hellström, konstmästare, född 1734, och hans hustru Margareta Sidenbom född 1728-09-05 i Alsen.
 
MVH
Monica

[Kenneth Holgersson]

Hej
Är det någon som vet varifrån Hans Hollberg och Brita Jonsdotter boende i Edsåsen, Undersåker, gift 1746 i Kall Kommer?
De har barnen Johannes f 1749 i Edsåsen, Elisabet född 1753 i Edsåsen, Kerstin f. 1761 i Edsåsen g med Nils Sjöberg i Fröå, Bielkes gruva, Åre.
Tacksam för svar
Kenneth

[Christer Hoflin]

Jag skulle behöva hjälp med mer uppgifter kring föräldrarna till Anna Ersdotter Örberg f. 25/4 1761 Kall, d. 1/1 1841 Stamgärde.
Fadern var Eric Örberg f 1723 och modern Märeta Carlsdotter. Föräldrarna jobbade som dräng resp piga åt bokhållaren Vincent Lidbom i Stamgärde.
 
Är det någon som vet någonting mer om Eric och Märeta? Årtal, vart dom kom ifrån etc....
 
Tacksam för svar,
Christer

[Christer Hoflin]

Är det någon som har uppgifter kring  dragon Jacob Hammarberg, gift d 12/11 1732 med Marit Jacobsdotter f 18/3 1711 i Undersåker??
 
Och detsamma kring Marits föräldrar, dragon Jacob Persson Hall d 1718 och Kirstin Olofsdotter??
 
Tacksam för svar,
Christer

[Karl Göran Eriksson]

Jacob Olofsson Hammarberg-Roman föddes 1707 4/5 i Bynom, Hallen av Olof Halvarsson och hh Märet Gudmundsdotter.

[Christer Hoflin]

Karl Göran:
Vet du något om dessa släktnamn - Roman och Hammarberg??

[Gunnar Sjölander]

Är det någon vet ursprung och föräldrar till Hans Holberg f. 1719 och begravd 1799-02-10 i Undersåker. Han var bosatt i Edsåsen. Kan han vara son till Hans Grelsson Holberg i Hållbacken, Mattmar?
 
Tacksam för svar

[Karl Göran Eriksson]

Soldatnamn den här tiden är i egentlig mening inte släktnamn eftersom de inte var ärftliga. Hur och varifrån Hammarberg är bildat vet jag inte, men Roman återgår på rotens bynamn Romo i Undersåker.

[Christer Hoflin]

Jag tackar dig ännu en gång KG, och det är inte första gången du hjälpt mig =D

[Hans Bolund]

Känner någon till något om Gunnar Söderlin (ev Söderling) född 1746 i Undersåker ? Senare utflyttad till Falun.
 
Mvh
 
Hans Bolund

[Karl Göran Eriksson]

Gunnar Söderlin, f.1746 i Åre av Jon Söderlin och hh Märet Gunnarsdotter,  d.1782 i Falun. Dottern Magdalena f.1775 i Åre, också död i Falun samma år som fadern.

[Per Sundin]

I rådhusrättsprotokollen i Härnösand 1695 16/2 ?2 rannsakades det om inhyses folk i staden och då fanns det en hustru Lucia, ”sine 70 år” f i Jämtland och Undersåker, som livnärde sig med att spinna åt folk och bodde i Härnösand för att enkelt kunna ta emot brev från sin son som studerade i Åbo.Hon hade då funnits i staden i sju år. Hon dömdes flytta hem innan kommande Valborgsmäss.
Det finns också en Jon Jemte f i Undersåker, mycket sjuklig av”Stenna”, kom från Jämtland fem år tidigare, men mest vistats i Indal, och här livnärde sig med att hugga ved åt ”Scholegossarne” från Jämtland. Dömdes lämna staden även han.
En tredje kvinna, dock utan synbar anknytning till Undersåker, var hustru Anna Carlsdr, f i Jämtland, som fått tillstånd att vistas i Härnösand för att hålla sina gossar i skolan, tillsades att innan Välborgsmäss skaffa tjänst åt sin dotter.
Är det någon som kan identifiera personerna ovan?

[Karl Göran Eriksson]

Detta är viktiga upplysningar. Det är dock svårt att identifiera vederbörande. Beträffande den förstnämnda vågar jag mig på en hypotes.
Könik Oldberg började sina studier i Härnösand 1687 och övergick sedermera till Åbo. Hans mor hette Lucia Olofsdotter, men hennes härkomst är okänt. Är mitt antagande riktigt bör hennes ursprung kanske sökas i Undersåkers pastorat. I 1645 års mantalslängd finns där två personer med namnet i fråga.

[Meta Dehlin]

Hej!
Är det någon som vet om det finns en by i Undersåker som heter Gärdsåsen eller något åt det hållet?
Jag söker information om Jöns Eriksson f 1787 och hans far Erik Nylander f 1755 som ska ha kommit därifrån.

[Ulla Wimnéus]

Hej Meta, det finns en plats i Undersåker som heter Gärdsåsen. Jag har en kartbild, om du vill ha den så maila mig! Mitt datorkunnande sträcker sig inte så långt som till att lägga in den här.
Hälsningar från ett just nu mycket regnigt Undersåker, Ulla.

[Ørjan vollan Larsen]

Hei alle sammen.
 
Kan noen hjælpe meg å finne Lars Erik Edstrøm, født 1843 i Kall S. Undersåker prestegjeld i Jämtland.
 
Han skal være gift og bosatt i Sverige. Av yrke skomaker, men det er litt usikkert.
Hvem var Lars forældre, søsken og forfædre, eventuelt kone og børn 
 
Jeg har nettopp funnet ut at det var fra Kall S. I Undersåker Lars var fra, og ikke Småland,Varmland eller Stockholm hvor mine tidligere etterlysninger er lagt ut. Jeg beklager at jeg har lagt ut så mange etterlysninger om Lars, men jeg har lett etter han i 20 år og ikke funnet noe, før nå kanskje.
( Larsen-navnet mitt er etter Lars Edstrøm).
 
P.S. Jeg sendte inn en etterlysning som denne nå før en stund siden, men den ble borte, jeg tror den ble slettet, så derfor skriver jeg denne etterlysningen.
 
Håper noen kan hjælpe meg.
MVH Ørjan V. Larsen.

[Ørjan vollan Larsen]

Extra opplysning til Lars Edström.
 
Lars hadde en bror som het Anders Edstöm, de reiste til Norge på 1860-70 tallet og jobbet som \\rallare\\ vegarbeidere. Anders ble gift i Norge og bosatte seg der ( vet ikke noe om han) men Lars reiste tilbake til Sverige.
 
Er det noen som kan undersøke dette for meg slik at jeg finner han? Jeg har undersøkt om Lars i 15år uten å finne han.
 
Hilsen Ørjan.

[Gudrun Brännberg]

Per Adolf Julin född 24 november 1866 i Hallsberg (T) kom 1889 från Undersåker till Sundsvall där han några år var verksam som målare.  
 
Var han målare i Undersåker?

[Gudrun Brännberg]

Erik Hegner var bonde, fjärdingsman, fiskodlare, målare mm i Njurunda (Y). Han var gift två gånger och fick 14 barn. Familjen var baptister. Erik föddes 16 februari 1842 i Undersåker. Han kom år 1864 flyttande från Östersund till Njurunda. Är det någon som har uppgifter om hans föräldrar?

[Karl Göran Eriksson]

Erik Hegner var son till torparen Daniel Henriksson och hh Kerstin Persdotter i Ottsjö. I Östersund var Erik lärling hos spegelmakaren Åkerström, vilken även tituleras målare. Hegner utflyttad därifrån till obestämd ort 1863 7/10.

[Hilda Runsten]

Hej!
Jag undrar om någon har uppgifter om Johan  
Sundell som uppges vara född i Nyland,  
Undersåker  
f.ca 1683. Gifte sig med Anna Sundström.
Mvh Hilda

[Karl Göran Eriksson]

Angående Johan Sundell, se efterlysningar på Jämtlands läns Släktforskares nätsida (http://hem.passagen.se/jlsf/start.html) och fråga 152.

[Tina Aldén]

Hej!
Söker efter uppgifter om Anders Warg född 8/11 1681 i Undersåkers socken. Söker också uppgifer om hans fru Eva Helena Svart.
Mvh Tina
 
 
(Se kommentar här) //Anbytarvärden

[Viveca Asproth]

Hej!
Jag undrar om någon kan bekräfta eller dementera följande.
Jag har sökt föräldrarna till Bengt Danielsson Stamberg som är dragon i Stamgärde, men senare flyttar till Sölvsved i Kall. I Kalls husförhörslängd står att han är född 1702. Det finns ingen Bengt Danielsson född 1702. Jag har letat i grannsocknarna också och hittade en som  var född 1707-02-10 i Mattmar. Föräldrarna till denne Bengt heter Daniel Jonsson och Karin Olsdotter. (Bengts första dotter heter Karin).  
Daniel Jonsson gör ett gårdsbyte från Gräfte i Mattmar till Nyland i Undersåker.  
Har jag hittat rätt föräldrar? Är det någon som vet mer?
 
God fortsättning
Viveca

[Björn kämpe]

Det fanns vid den tiden en bonde Daniel Jonsson i Vassnäs, Kall som sedan flyttar till Brattäggen i samma socken. Hans hustru hette Agnes Nilsdotter och de får bl a en dotter Agnes f 1712 som gifter sig i Kall men flyttar till Rännön i Offerdal.

[Kerstin Jonmyren]

Hej!
Jag söker någon forskare som är bosatt i Undersåker eller dess närhet. En amerikan som jag känner har bett om hjälp med att kolla efter en av hans förfäders gravsten, som det skall var något speciellt med, enligt en familjetradition där borta.  
Amerikanen heter Samuel Boylan och hans förfäder hette Nordin och var bosatta i Skanstorpet i början av 1900-talet.  
Finns det någon som har tid och skulle kunna ta på sig att korrespondera med Samuel och gå över Undersåker kyrkogård och rapportera om gravvården?
Kerstin Jonmyren
E-post: kerstin.jonmyren@home.se

[Martin Bergman]

Hej!
Enligt Bygd?ns herdaminnen ska Måns (Mogens) Karlsson (Blix) ha varit kyrkoherde i Undersåker 1532-1566. Bygd?n beskriver honom också som son till Karl Larenson i Kluxås. Det finns numera forskare som anser att Måns över huvudtaget aldrig existerat. Bygd?ns beskrivningar skulle med andra ord vara uppdiktade av Bygd?n. Varför Bygd?n angivit inom parentes namnet Blix är också en gåta som kräver en förklaring. Bygd?n har angivit en fotnot just omkring detta som citeras här,
Alf Tunaeus är han uppförd under namnet Magnus Petri och anges varit son till en norsk adelsman som flytt till Jämtland under Christian Tyranns bödelyxa 1502. Att en släkt med tilltalsnamnet Blix funnits i Jämtland redan 1410 framgår af Jämtarnas bref, DN 16, n. 60 där en Magnus Blixe omnämnes.
Vad är sanning och vad är påhittat? Mvh Martin B

[Martin Bergman]

Hej!
Jag vill med detta skapa en diskussion kring Karl Larenson född i Kluxås/Klocksåsen (Z) i Jämtland. I Bygd?ns herdaminnen för Härnösands stift anges han som fader till Måns (Mogens) Karlsson (Blix) i Undersåker (Z). Många forskare anser det vara ett falskt spår varför jag efterfrågar kompletterande synpunkter. Under vissa släktforskningssidor anges följande,
 
 
 Lars Laurens Svensson
Yrke:   Bonde  
Far:   Sven Larsson (1410 - 1470)  
   
Född:   1430 Näs, Klocksåsen, Z 1)  
Död:   1516 Näs, Klocksåsen, Z 2)  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Margareta Johansdotter (1440 - 1510)  
Vigsel:   1460 Näs, Klocksåsen, Z  
Barn:  Karl Larsson (1460 - 1538)  
  Jon Larsson (1462 - )  
  Lars Larsson (1464 - 1530)  
  Svein Larsson (1466 - 1516)  
  Ingeborg Larsdotter (1468 - )  
  Lucia Larsdotter (1470 - )  
  Katarina Larsdotter (1472 - )  
  Margit Larsdotter (1472 - )  
  Sigrid Larsdotter (1474 - )  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar  
Var sannolikt Jämtlands störste jordägare på sin tid, han köpte Hovdsjö
av en Sivert Sigfridsson i Mörsil 1515. Var gift med Margrete Joensdatter,
vars far och farfar ägt byn.  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
Källor  
 1)  Jämten 1954  
 2)  JLS-nytt 1993 nr 52  
 
Karl Larenson (Karl Larsson 1460-1538) anges här som son till Lars Laurens Svensson. Men den fråga som jag ställer mig, vilka kom att bli Karl Larensons nästa generation? Finns det någon som har forskat kring detta och framförallt har Bygd?n fel i sin skrift om Karl Larenson i Kluxås?
Mvh Martin B

[Martin Bergman]

Vi kan inte helt utesluta Kluxåsen/Klocksåsen och Blix-sambandet. Jag gav mig inte tid att översätta Johan Lembkes beskrivning av släkten från Kluxåsen, men man kan undra om detta också är falska spår - jag tror inte det......
 
130 The oldest known progenitor (stamfader) of the vicar family Blix is Laurens Sveinsson in Kluxåsen in
Näs, who died in 1516. Laurens was married to Margareta Joensdotter (Joensdatter), who died in 1510, and
who was daughter of Joen Sigurdsson in Kluxåsen (S: Jämten 1930, p86-ff, Bertil Hasselberg). Her father
and grandfather (”farfar”) had own the village (Source: Jämten 1954, p.99-ff, Edla Estensson). Laurens was
one of the wealthiest and most respected people in Jämtland. He was Lawman (Lagrättsrådman), witness
(Vittne) and Förseglare. A great number of estate purchases bear witness to his wealth. Laurens was likely
also one of the largest exporters of fur (skinn). As late as 1514 he purchased Berge in Lockne for 100-mark
silver and in 1515 he bought Hovdsjö from Sivert Sigfridsson in Mörsil. In the great division of
inheritances and estates (arvskiftet) after Laurens Sveinsson, which first took place in 1528, a third of
Hovdsjö was transferred to his grandson Olof Sveinsson and his brothers. In 1536 Olof and his uncles
(”farbröder”) Laurens and Karl purchased half of a fishing area in Hovdsjö from Olof Pedersson in Opne
och his siblings for 6 marks. In a letter dated 1562-09-07 Kjell in Opne admits that he had sold half of a
fishing area in Gedsjö-ån in Hovdsjö to Lasse Olsson in Berge and Erik Olsson in Kloxåsen for 20 marks.
Lasse Olsson in Berge, Lockne parish, was son of Olof Sveinsson, and Erik Olsson belonged to a different
part of Laurens Sveinsson's offsprings (S: Jämten 1939, p.79-ff, Bertil Hasselberg). In 1470, Jon
Gregersson, through Sigurd Anundson (Arnoldsson, Arnulfsson), sold the land at Skute in Näs parish to
Laurens in Kluxås and Sven in Torsås. In 1471, Sigurd Arnolfsson confirmed that Laurens had bought the
estate (gods) Skute from Jon Gregersson for 43 Jämtland mark. In 1474, Sigurd Arnoldsson sold his
property (“odelsbyrd”) in Skute to “Laurens in Kluxås” (“för fyra alnar kläde och en gryta”) (one of the
witnesses was Ketil in Bjärme). In 1477, Sigurd Arnulfsson again confirmed that ”Laurents in Kluxås” had
bought Jon Gregersson's (“odelsbörd”, “afradsland”) Skute. In 1541, Sigurd Arnolfsson sold half of Skute
to Gregor Sibbjörnsson for 3 mark. In 1533, the brothers Nils and Jon Sigurdsson sold Skute for 2 mark to
“Karl in Kluxås”; the document (letter) of this transaction was sealed by lawman Olof Hemmingsson. In
1538, “Karl in Kluxås” transferred his land property (jordegendom) to his son Olof, who would support
Karl in older days (”mot födoråd”) (S: Viktor Behm, 1913, Näs och Hackås socknar i ord och bilder,
pp.64-65, Göteborg).
131 Margareta was daughter of Joen Sigurdsson in Klocksåsen, Näs, who is mentioned 1447-1465. She lived
in 1510 when she acknowledged that she had received a mill area (kvarnställe) in Viken in Näs as well as a
so-called notvall from her nephews (systersöner) Sten and Sigurd Olafsen after her brother Vigar (S:
Jämten).
132 Nils Hansson first owned the estate Lilla Främsbacka and later on he purchased Stora Främsbacka. He
owned both until 1543 when he sold Stora Främsbacka. In addition, he owned six fourths of the mine as
well as the estate Höjen in Falu parish (landsförsamling), Olsarvet in Sundborn, part of Gamlegården in
Vika parish, half of Långsjö and Hyttegården in Tuna parish, a farm in Falun, and cabins in Korsnäs and
Hosjö. He remarried Malin, who still lived in 1569 after Nils' death.
133 Lagrättsman (lawman) is an older denomination for an appointed layman in the courts from the farmer
class. It was a prestigious task that often was inherited. The corresponding task today is nämndeman
(Source: Sikåsboken). In the great division of inheritances and estates (arvskiftet) after Laurens Sveinsson,
which first took place in 1528, a third of Hovdsjö was transferred to his grandson Olof Sveinsson and his
brothers. The remaining part of Hovdsjö was ransferred to Laurens Sveinsson's son Laurens, whose home
estate (stamgård) was Åsan in Näs, where he is known as Lawman, witness (vittne) and Förseglare in a
number of diplomas from the 1520s and 1530s. One of Laurens' sons, Erik Laurensson, settled down in
Hovdsjö during his father's lifetime, where he is mentioned in 1538. Olle Stenum (2003) suggests Sigurd
Kiys (Ris) - rather than Lars Larsson - as owner of Hovdsjö, Revsund, Gällö (Z).
134 Sigurd Sigurdsson is known with the name Ryss in 1480 and “i Ryss” in 1517. On 2 March 1480 the
ting in Nidaros (Trondheim) confirmed that Sigurd Ryss' purchase of Hovdsjö would remain (“stå fast”) in
the face of the complaints made by the sons of the seller of Hovdsjö (Jämtland Härjedalens Diplomatarium
I:141). A document in Jämtland länsarkiv from 1576 deals with a property dispute between Laffrens
Olofsson in Diwpä and Sigurdher Ryys, here known as the family's progenitor (S: Hasselberg's book on
the Hovdsjö family). If Sigurd Ryss' mother was sister of Sigurd Jonsson, and if this assumptions holds,
then would Laurens Sveinsson's wife Margit and Sigurd Sigurdsson be tremänningar (sysslingar). Based
on this assumption, the gap that exists between Sigurd Sigurdsson and Sigurdher Ryss (a gap stretching
across two generations) would be filled by Kluxås-men and one could thereby also assume that the two
families are one and the same, at least until somebody appears and correct the relationship with evidence to
the contrary (S: Elin Dahl, Hovdsjösläkten). It has been said that when Siord was out in the field working
(slåtterarbete) and would drink (“skulle läska sin törst”) he shook the cag (dryckeskaggen) the cork
(tappen) flew out and hit sim so hard in the forehead that he died (S: Nyhems Socken, 1995).
135 Anders Persson's [Grubb] parents have so far not been identified/documented. It has been suggested that
his father was Per Grubb (S: Ove Renger, 2003).
136 The village of Toresås, that no longer exists, was situated in about the same location as where the
present-day Östnår is located. On 6 February 1468, Svein Laurensson exchanged his land in Tåk in Myssjö
 
366
parish for that of Peder in Hallom in Toresås (and två alnar kläde) (S: Diplomatarium Norwegium XIV:
102). On 24 May 1470, Svein purchased Skutelägden together with his son Laurens for 40 mark (S:
Diplomatarium Norwegium XIV: 107). Svein Laurensson has definitely existed, but it has so far not been
proved empirically that he is the son of Laurens Jonsson [Blix]. The connection between them is assumed
based on land property (jordinnehav), wealth, and similarity in names. It is known that Svein Laurensson
had a son called Laurens Sveinsson, who purchased Skutelägden in 1470 together with his father. Shortly
before his death, he bought the farm Hovdsjö from Sigurd Sigurdsson Ryss, which was backed (stadfästes)
by King Christian II on a latter dated 16 June 1517 (S: Dimplomatarium Norwegium III: 1075). Before
then, the farm Hovdsjö belonged to the Crown, which is seen in Hovdsjö's oldest documents (S: Sven
Schylberg, Brunflo). In the inheritance after Laurens Sveinsson, a third of Hovdsjö went to the grandchild
(sonson) Olof Sveinsson and his brothers, and the rest was transferred (skiftades) to Laurens Sveinsson's
son Laurens, who lived on his main farm in Åsan in Näs parish, where he is known as lagrättsman
(roughly, lawman). He took over the farm Kluxåsen in Näs parish in 1465 (S: Hovdsjösläkten by Elin Dahl;
Jerry Högberg, 2004). On 26 March 1471, he purchased the farm Skute in Näs parish from Jon Gregersson
for 43 Jämtland mark (S: Jämtland Härjedalens Diplomatorium 69, pp. 78, 81, 165). Lars (Laurens) paid
(fyra alnar kläde och en gryta) to Sigurd Arnolfsson for the farm in Skute (S: Jämtland Härjedalens
Diplomatorium 1, p.114). According to Jämtland Härjedalens Diplomatorium 77, p.73, Laurens bough the
so-called Skutelägden from Sigurd Arnolfsson for 43 Jämtland mark. In addition, he bought the farm Berge
in Lockne parish from Nils Olofsson in Faxnälden for 100 mark (S: Diplomatarium Norwegium XIV 256).
He was, for example, skinnexportör (fur exporter) and married around 1460. The hypothesized connection
between these people in direct lineation is, although not confirmed, plausible. The population was not large
at this time and the amount of people who could afford to buy farms was certainly limited. Moreover,
names passed from one generation to the next. It is true that Laurens is quite a common name, but at the
same time, taking into account the geographical proximity between Hackås and Näs parishes, and
similarities not only in names but also in professions and wealth, and also that the individuals appear in
time in a way that allows for plausible generation shifts, it is possible that Laurens Sveinsson's ancestors
are those that is assumed here and that there is a link to Laurens Jonsson [Blix]. But again, it has so far not
been proven (S: Jerry Högberg, 2004).
137 In 1447 Johan and his half brother Halvard bought their sisters' (Sigrid and Gunlög) share of Kluxåsen
with 24 Jämtland marks. Halvard transferred his half of Kluxåsen to his brother Johan for 24 Jämtland
marks. Johan, who was a wealthy man, offered his daughter Margit 30 Jämtland marks at the time of her
wedding with Lars Svensson. Margit and her husband Lars took over Klocksåsen after Johan's death and in
they subsequently purchased, for example, Skute and Skutelängden in 1470 (S: Jämten).
138 In a letter to King Gustav I in 1545 it was said that Matz had been to the king to ask for permission to
buy back a piece of land (“återlösa en äng”) in Ösby, Skederid, which his father Björn in Vantunge had
pledged (pawned) to Länna church. Matz had received permission to do this already by riksföreståndare
Sten Sture the younger, but the vicar in Länna had forbidden him to use this land. Since Matz could show
written records on his rights the king ruled that Matz could keep the land. Matz also owned land (utjord) in
Hammarby, Lohärad, and in Svinninge, Estuna. (S: Gustaf 1:s registratur 1545-06-10, p.374; Uppland LDB
1536-06-29; Lyh DB 1606-05-08; Ulla Nordenstam, 2003; Jan Faith-Ell).
139 In 1428, Sigurd Jonsson purchased the village Klocksåsen, Näs (Z) for 36 jämtska mark from Tivat
Olafsson, whose father was Olaf Simonsson (Källa: Jämtlands läns Släkforskarförening, JLS-nytt 93/52).
“Sigurd Jonsson, born 1380 in Öfsjö, Alsen, dead in Klocksåsen, Näs, farmer in Klocksåsen, Näs. Brother
to Sigurd Ryss' mother....Jonsdotter” (S: CL, Hudiksvall). Mr. Elyan (Ylian), vicar in Sunne 1428-1443 -
Vicar (Prost) in Jämtland and (Kyrkoherde) in Sunne, confirmed 1428-11-21 that Tivad Olofsson, with his
mother Helga's consent, had sold his mother's family estate (mödernegården) Kluksås in Näs parish (Z) to
Sigurd Jonsson for 36 Jämtland mark (S: Leonard Bygd?n: Härnösands Stifts Herdaminne, part IV, p.34
Uppsala 1928 (Jörgen Blästa, 2003); Björn Espell, 2003).
140 In her second marriage Margareta Jönsdotter had the sons (1) Gjord Petersson [Schack av Skylvalla] to
Väppeby and Hållsta (väpnare/esquire, known 1453-1490, married Margareta Ulfsdotter [Örnfot], sister of
367
archbishop Jacob Ulfsson), and (2) Knut Pedersson [Schack av Skylvalla] to Sätuna, Ärlinghundra härad
(Uppland) (known 1460-1485, married Lucia Olofsdotter).
141 Nils Hallstensson's and Kristina Halvardsdotter's sons, Olof and Per Nilsson Skanke, were both esquires
and Norvegian riksråd/royal advisors). Olof Nilsson Skanke (approximately 1400-1455), who married
Elitze Eskilsdotter, had the core farm (sätesgård) Talge on Rogaland in Norway. He was also a hövitsman
in Bergen och in 1455 befälhavare/commander on Älvsborgs fästning/fort. Olof early on supported the
plans to make the Swedish King Karl Knutsson king in Norway, but the majority of the Norwegian
riksråd/the royal committee instead opted to support the Danish King Kristian I. Olof was the
befälhavare/commander who in Trondheim managed to thwart the attempt by the Jämtland esquire Örjan
Karlsson Skanke (1400-1474) who in 1452 tried to conquer Tröndelagen for the Swedish King Karl
Knutsson. Olof and Örjan were relatives and esquires with roots in central Jämtland). Peter Nilsson Skanke
(approximately 1400-1455) died in Munkeliv kloster in Bergen in Norway, together with his brother Olof,
from a fire caused by the Hanseatic League. His son Jes (Jöns) Persson was a hövitsman on Stegeborg
Castle and a pirat. He married Cecilia Månsdotter (Natt och Dag) in 1469. Jes and his brother Nils were
both executed in Stockholm in 1470 (S: Björn Espell, 2004).
142 It has been suggested that Nils (Nikolaus) Fartengsson's father could be Fale [Bure Hin Gamle (*1250,
approximately, ?1324, approximately, Birsta, Skön, Y), that his father could be Herse Falesson (*1180,
approximately, Birsta, Skön, Y), that his father could be Fale [Hin Unge] (*1160, approximately, Birsta,
Skön, Y), that his father could be Herse Falesson (*1140, approximately, Birsta, Skön, Y), that his father
could be Fale [Hin Gamle] (*1120, approximately, Birsta, Skön, Y, landsdomare and storman), that his
father could be Herse Eriksson (*1095, approximately, Bure, Selånger, Y), that his father could be Erik
Thordsson (*1075, approximately, ?, Bure, Selånger, Y), that his father could be Thord Jerker [Bure]
(*1050, approximately, Birka, Björkö, B, ?, Bure, Selånger, Y), that his father could be Gunnar Haursi
(Herse) (*1025, approximately, Vid Skokloster, Sigtuna, C, ?, Birka, Björkö, B), and that his father could
be Tord in Byr (*?Vid Skokloster, Sigtuna, C, lived 992, underhövding av stormansätt) (Ove Renger,
2004; Marc Hernelind).
 
Kompletterande spår till Blix av Johan Lembke
 
112. Johan Persson
* 1759-06-12, Nordgården 1, Alavattnet, Ström, Jämtland (Z)
? 1835-12-25, Alavattnet, Ström, Jämtland (Z)
H: In 1798 Johan took over the family estate and sold it in 1832 to his son
Olof's father-in-law Jöns Persson (born 1777) who later passed it on to his
son Per Jönsson. Through Johan and his wife Elsa, two descendants of Måns
Karlsson Blix's (Vicar in Undersåker, Z) two sons meet. Johan descends from
Lars Månsson Blix, born in 1530, Vicar in Undersåker; Elsa Juliana descends
from Peder Månsson Blix, born in 1542, Landsskrivare in Styrnäs (Y).
S: Ulla Nordenstam, 2003
224 225
 
Mvh Martin B

[Thomas Loo]

Ingen kritiserar huruvida kyrkoherde Mogens Karlsson existerat eller inte. Han var i allra högsta grad vid liv och verksam. Vad som kritiserats är Bygd?ns uppgift om dennes härkomst. B:s fotnot är enligt mig en hänvisning till att han inte varit fullständigt ense med sin koppling. B. är anmärkningsvärt snål med källreferenser - litet av ett tidens tecken, men man kan ana att han på ett eller annat sätt varit bekant med  Gerhard Sch?nings forskning och resor i Tröndelagen under 1750-talet och dennes De Blixers Slegte (org. i Danska RA, återgivet av  Simon Ellefsen i  PDF format), vilket är mig veterligen den tidigaste uppgift där Karl Laurensson i i Klocksåsen och Näs socken kopplas till herden i Undersåker i ett nätt paket. Håller detta i en nutida källkritisk bedömning... Nej. Trots att vi har hyffsade indicier på ett släktskap, kommer vi med nuvarande källäge inte längre. Med en tunn förhoppning kan möjligen någon dansk arkivkälla leda oss närmare svaret på denna frågeställning. Dylika svensk/norska torde vid detta laget sedan länge vara uttömda.
 
Intill dess, betrakta all litteratur rörande Klocksåsen och dess eventuella koppling till namnet Blix som mer eller mindre tolkning eller derivat av Henning Sollieds artikel av 1932: Blix'erne av Jemtland i Norsk Slekthistorisk Tidskrift III s.61-103. Om du inte är bekant med denna uppsats, råder jag dig varmt denna litteratur, beakta fjärrlån på ditt lokala bibliotek. Då någon under denna kväll tycks ha sprayat forumet allover med frågor kring Blix och dess nedslag i Klocksåsen och Näs s:n, skulle jag åtminstone för eget intresse gärna se dessa samlade under en och samma tråd, exempelvis under redan befintliga Anbytarforum: Landskap: Jämtland: Efterlysningar: Släkten Blix och Skanke där det fö. finns alternativa litteratur-referenser i ämnet.
 
Då vår (?allas) gode man Hans J. Tuneus här ovan nämns som källa, vill jag passa på att beakta hans uppgifter en smula. Bygd?n och hans förgångare Biberg (Hernö?sand 1876) har mycket att tacka denne man för. Tyvärr finns inte Tuneus Pr?ste-Krönika över Härnösands stift officiellt i tryck.(Ångermanlands-delen finns åtm. i tryck, ~1850) Tuneus har enligt min mening en del att tillägga om de äldre, påviska sörjarna, vilket i viss mån går igen hos Biberg, men som på sina ställen ignorerats av Bygd?n och därav går oss latostar förbi. Nuförtiden, när Bygd?ns lilla nätta quadrupa både blivit regel och undantag, finns all orsak åtminstone till eftertanken om Bygd?ns Herdaminne verkligen heltigenom är källkritiskt acceptabel, ty fullständig är den då inte. Är det efter 80 år kanske dags för en total revision ? Bertil Hasselberg och Carl Szabad har skissat litet, any takers ??

[Martin Bergman]

Hej Thomas!
Tack för ditt innehållsrika och uttömmande svar. Jag ska läsa och studera de skrifter som du hänvisar till. Jag är tyvärr en utav dom som kanske vilselett andra i detta blixtrande område. Jag kommer tills vidare att ligga lågt och när jag säkrat källorna gå vidare. Bydéns herdaminnen måste man ta med en nypa salt, om man inte läser korigeringar av Bertil Hasselberg efteråt. Simon Ellefsen ser jag som en mycket seriös forskare med hans hänvisningar till Schönning. Vad anser du då om Johan Lembkes historiska sammanfattning om Kluxåsen mm, som jag återgett ovan?
 
Mvh Martin B

[Thomas Loo]

Om du vill skapa en diskussion, finner jag det relevant att bringa på tal och behandla i detalj eventuella frågeställningar kring mr. K. Dennes existens eller generella förehavanden är på intet sätt okänt för litteraturen. Har du sedan inte tid att framföra dina spörsmål på annat än bulk CTRL+V anglois, blir sannolikt gemene man näppeligen angelägen att dryfta sitt.