Råda C:5 (1843-1869) sid.107

[Joel Vogler]

Anna Stina Larsdotter avled 1868-04-05 i Nygård, Åsaka.
Men vad var det för något som krossade hennes huvud?
     

[Mats Pettersson]

Där står nog Kölvigt. Någon sjöfartskunnig kanske kan berätta om det finns något föremål av järn som kallas kölvikt.
Mats

[Joel Vogler]

Tack för din tolkning, Mats! Jag har letat, men hittar inte något föremål som kallas kölvikt (däremot en massa uppgifter om kölars vikt).  
 
Tycker kanske att andra bokstaven mest ser ut som ett ä eller möjligen ett å, men det hjälper inte - jag kan ändå inte begripa vad det handlar om.

[Lisbeth Zachs]

Barlast eller ballast lades ofta långt ned i kölen på båten och kunde därför kallas kölvikt. Den behövde dock inte vara gjord av järn utan det finns stentyper åtminstone utefter bohuskusten, som är verkligt tunga och de havsslipade stenarna placerades i botten på båten för att öka seglingstryggheten. Järn var nog en för dyr form i de mindre kustbåtarna.  
Hittade till och med lite Wikipedia, som bekräftar mina kunskaper från farsarvet. :-)
http://sv.wikipedia.org/wiki/barlast>

[Joel Vogler]

Jag får väl tro på att en kölvikt, kanske av sten, var boven. Inte helt orimligt, hon bodde inte så långt ifrån Vänern. Tack för hjälpen!
 
Det låter dramatiskt att avlida efter att ha blivit krossad i huvudet av en sådan. Även hennes make fick ett dramatiskt slut, låt vara 42 år senare: Han föll under en hästräfsa och dog på väg till läkare.

[Karen Marie Knudsen]

Kære Joel.
 
Der skal nok stå källvigt. Ved en brønd, brunn eller källa blev der brugt en lang stang med en spand i den ene ende og en sten som modvægt i den anden ende. Det fungerer ved at spanden bliver sænket ned i vandet og vægten trækker spanden med vandet op igen.  
Sådan en sten kan godt slå hårdt hvis man får den i hovedet.
At få en køl i hovedet er ikke særlig sandsynligt.  
 
Med venlig hilsen
Karen Marie Knudsen

[Hans Olof Johansson]

Jag håller fullständigt med Karen Marie. Varken kölvikt eller källvikt verkar finnas i SAOB, men den hävstång som beskrivs ovan har många olika namn på olika ställen i Sverige, och ett av dem är tydligen källvåg (http://morfarshus.blogspot.se/2011/06/hinkflojel.html). Att motvikten då också skulle kunna kallas källvikt verkar logiskt.
 
Nedan har jag rensat bort allt som (sannolikt) inte hör till det omtvistade ordet. Nog tycker jag att det står källvigt.
 

[Lisbeth Zachs]

Jag håller med om att Karen Maries förklaring är troligare, men vill bara förtydliga att det aldrig varit tal om att få en _köl_ i huvudet utan en barlaststen = kölvikt. En sådan skulle man nog kunna få i huvudet om man befann sig olyckligt placerad när stenarna kastades ned i lastrum för att skapa tyngd i kölen på båten.
 
Men speciellt om det här varit fråga om en lantligare inlandsmiljö, så är det absolut troligare att det varit en motvikt vid vattenhämtning, som Karen Marie beskriver.

[Joel Vogler]

Källvikt, ja efter Karen Maries förklaring så måste det vara det rätta, och jag tyckte själv att andra bokstaven mest såg ut som ett ä.
Tack allihop för att ni intresserat er för min fråga!