Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-24

[Carina Persson]

Björn!
Okey, jag kan höra av mig till dig och än en gång, tack..
//Carina

[Karl Göran Eriksson]

Frågeställarens uppgifter är något förvirrande. I inlägg den 15/8 under rubrik Hammerdal hävdas att farmodern var född 1891 i Hammerdal, men här ovan påstås det vara Lit.
Den Lydia Maria som föddes 1891 28/5 i Hammerdal, var dotter till stenarbetaren Frans Oskar Pettersson och hh Maria Westlin (Hammerdal C:5 s. . Hon avled som nämnts på annat håll här i Anbytarforum 1973 18/11. Hennes adress var då Häradsgården, Lit, vilket avser ålderdomshemmet där.

[Carina Persson]

Karl-Göran!
Jag får hela tiden olika info, om var min farmor föddes, så därför ställer jag denna fråga om min farmor, på flera ställen i anbytarforum.
Som ursäkt att mina frågor verkar förvirrande, så vet du sedan tidigare, att jag är en nybörjare inom släktforskning..
//mvh Carina

[Marcus Borg]

Jag arbetar förnärvarande med att utreda Karl WA Fredenbergs anor. Han härstammar från Lit via sin mm Carolina Litström enligt - hittills - overifierade källor. Jag skulle varmt uppskatta om någon av Er kan vara intresserade av att hjälpa till med att få de uppgifter jag har verifierade samt i förkommande fall kompletterade.  
 
 
Med vänligaste hälsningar
Marcus Borg
Trollhättan

[Marcus Borg]

Jag har valt att fortsätta diskussionen kring Carolina Litström och hennes anor under den mer passande rubriken Litström - se mitt första inlägg där. Jag ser fram emot en fruktsam diskussion.
 
Med vänligaste hälsningar
Marcus Borg
Trollhättan

[Jerry Högberg]

Hej alla!
 
   Eftersom jag inte kommer åt SVAR ännu på ett tag men ändå är nyfiken, vill jag ställa en fråga.
En anfader till mig, Erik Persson, f. 1701-06-25 i Husås, Lit, har som första fadder en Inga i Prisgård och som andre fadder en Erik O. i Ringsta.  
Jag undrar om någon vet vilka dessa är?
Anledningen till att jag undrar är i första hand för att jag försöker finna varifrån hans föräldrar kommer. De heter Per Eriksson Qvick och Karin Larsdotter. Kanske kan man via faddrarna finna ut vilka ursprung de har?!
Mvh
Jerry

[Karl Göran Eriksson]

Eriks faddrar var:
Jngemar [Clemetsson] i Pri?gård, Erich olofsson i ringsta, Erich Arfvidsson i Krocksgård, hustru Märetta Recholzdotter i K[orsta], hustru Märetta [Olofsdotter] i Krockzgård, pigan Brijta Jönsdotter. Alla vittnen med känd bostadsort var från norra Lit och grannnar till föräldrarna. Undantaget är Korstahustrun.
Företrädare till Eriks far Per Eriksson på gården i Husås var Erik Jonsson (död 1681). Det är möjligt att det var Pers far.

[Jerry Högberg]

Hej!
 
   TACK SÅ VÄLDIGT MYCKET Karl Göran!
De uppgifterna var efterlängtade. Nu hoppas jag att jag kan komma vidare.
Vänliga hälsningar  
Jerry Högberg

[Meg Ericsson]

Nyby - Lit
 
Söker hjälp att hitta föräldrarna till Anna Sofia Laurina Eriksson f.1905-11-18, Lit. Vet att dom hette Erik Larsson och Märta Jansdotter? Mer uppgifter lyckas jag inte hitta.
Bättre lycka har jag haft på Annas makes sida. Ett litet problem har jag, lyckas inte hitta vad hans (Karl Anton Andersson f.1900-07-12) mors föräldrar hette. Modern hette Märta Elisabeth Nilsdotter f. 1867-04-10.
 
Finns det hjälp att få?
 
Mvh
Meg

[Berit Tjernberg]

Hej Meg,
 
Anno 1890, Lit
            Erik Larsson f, 1860, Häggenås
 
Om Personen:
Hemförsaml. Lits moder
Hemort: Nyby
Kontr: Jämtlands norra
Län: Jämtland
 
Födelseår: 1860
Födelseförsaml: Häggenås
 
Yrke: Hemmansägare
Civ.st: G
FamstKod: F
 
Hushåll nr: 472
Fam. nr: 1
Svarvolym: 000383  Kort nr: 13
           Sida: 33  Rad: 29, 30, 31
 
Personer i hushållet
Fam.nr: 1
Erik Larsson f. 1860, Häggenås
Märta Jansdotter, f. 1871, Häggenås
 
Fam.nr: 2
Ingeborg Jonsdotter, f. 1835, Häggenås, enka , mor.
 
Hoppas du kommer vidare med det här.
Mvh / Berit

[Meg Ericsson]

Berit
 
Tack, Du hittade ingenting på Karl Anton Andersson?
 
Mvh
Meg

[Ola Janfjäll]

Hej Meg
 
Detta är nog Karl Anton
Från Arkion 1900
 
Lit Jämtlands län församling    
Karl Anton  f. 1900 Lit Jämtlands län  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Lit Jämtlands län
Hemort: Nyby
Kontrakt: Jämtlands norr
Län: Jämtlands län
 
Födelseår: 1900
Födelseort:  
Födelseförs: Lit Jämtlands län
 
Yrke:  
Titel:  
 
Civilstånd: Ogift (O)
Kön: Man
Familjest: s.
Famstkod: Barn (B)
 
Hushåll nr: 454
Familj nr: 1
 
 
SVARvolym: 238009  Kort nr: 1
Sida: 36  Rad: 3
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Anders Persson f. 1860, Hemmansägare
Marta Elisabeth Nilsdotter f. 1867
Per Alexius f. 1888
Nils Helmer f. 1890
Märta Kathrina f. 1892
Jenny Elisabeth f. 1894
Agneta Gunilla f. 1895
Brita Paulina f. 1898
Karl Anton f. 1900
Fam nr: 2
Per Andersson f. 1817, Förmånstagare
Fam nr: 3
Per Oscar Larsson f. 1885
 
Ola

[Björn Groth]

Karl Anton Andersson Död i Bandhagen Stockholm
1986-12-24 enl. dödboken.
Han har även två systrar födda 1903, och 1906.
Björn

[meg ericson]

Ola och Björn!
 
Tack, det verkar stämma. Har fått uppgifter efter det att jag skrev. Karl, enligt mina uppgifter fick 7 syskon till.
 
Meg

[Björn Groth]

Hej igen Meg!
Enligt mina uppgifter fick dom tio barn.
Du kan få dom om du vill ha dem.
Björn

[Björn Groth]

Hej igen Meg!
Enligt mina uppgifter fick dom tio barn.
Du kan få namn och födelsedata pådom om du vill.
Björn

[Meg Ericsson]

Hej Björn!
 
Jag har också tio barn det första Per Nikolaus och det tionde Gerda Linnea Tiolina, Tiolina därför att hon var det tionde barnet, fyndigt eller hur? Vet Du mer om denna släkt?
 
Mvh
Meg

[Ingeborg Larsson Granlund]

Hej!
Är det någon som stött på anorna till följande personer i Lit:
 
Anders Nilsson, f 4/1 1789 i Lit, bonde, g m efterföljande. (Troligen son till Nils Andersson o Anna Jonsdotter i Österåsen)
 
Kerstin Månsdotter, f 19/5 1788.(Troligen dotter till Måns Ersson o Maria Ersdotter i Greninge)
 
Per Jonsson, f. 23/2 1791, bonde i Borgvattnet, g m Märtha Norman. (Troligen son till bonden Jon Jonsson o Kerstin Svensdotter)
 
Tack på förhand
Ingeborg

[Anders G Berndtsson]

Söker uppgifter om kyrkoherdarna i Lit Henrik Petri Medelpadius och Hans Caspari.
Anders G Berndtsson

[May-Britt Pellving]

Hej Anders G. Berndtsson!
Har hittat uppgifter om kyrkohedarna Henrik Petri Medelpadius och Hans Caspari i Lit.  
 
Avskrift från Lits Hembygdsförenings skriftserie VI, 1955. Prästerskapet i Lits pastorat genom tiderna av Gunnar Gudmundson.
 
Henrik Petri Medelpadius blev Lits kyrkoherde år 1566. Han har med visshet tjänstgjort till år 1600, då han i januari detta år skrev under ett testamente. Troligt är dock, att han levde åtskilligt längre. Under sin långa tjänstetid synes han ha hållit sig med hjälppräst. Sålunda nämnes i ett pärmebrev från år 1580, påträffat i Lungre, Kyrkås, en ”Herr Erik” såsom kaplan i Lit. Enligt handlingar i Kammararkivet var en H. Roland Drake 1586 (hjälp-) präst i Lit.
Henrik Petri Medelpadius var, som namnet antyder, från Medelpad. Flertalet av de män, som sattes att vårda de jämtländska församlingarna, voro utan tvivel svenskar, ehuru även danskar förekommo. Att de jämtfödda prästerna ej voro många, torde få tas för givet. Det äger också sin rimliga förklaring i de små möjligheter till utbildning, som denna avlägsna bygd erbjöd. En och annan även under medeltiden var dock jämte. Oftast voro de väl från de sydligare landskapen. Nu kom en medelpading, och hans ”landsmansskap uppdagades” i samband med, att han undertecknade de ännu bevarade kyrkotiondelängderna för Lit och Föllinge socknar för åren 1566-1571. De ännu vid denna tid till Norge hörande litsborna betraktade honom synbarligen som utlänning.
När Jämtland genom freden i Stettin i december 1570 överfördes från svenska ärkestiftet till Trondhjems stift, kvarstannade Henrik Petri i likhet med de allra flesta svenskfödda prästerna på sin post i Jämtland.
År 1568 avgav kyrkoherde Henrik Petri en högtidlig förklaring om en inträffad missväxt i bygden av följande lydelse:
”Den kristliga församlingens välbetrodde och förordinerade herre i Lits prästgård bekänner jag, Henrik; och gör veterligt med denna egna handskrift att anno 1568 blev all säd uti hela mitt gäll av frost platt fördervad. Haver fördenskull vår landsfogde på Kungl. Maj:ts vägnar efterlåtit bönderna skatten i Lits, Häggenås och Föllinge socknar.”
Under ”Herr Petris” tjänstetid, närmare bestämt den 24 oktober 1585, utfärdade konung Fredrik II av Danmark ett brev till jämtarna, vari han förklarade, hur ”ordination” skulle förstås och tillämpas. Han hade nämligen funnit att församlingarna godtyckligt kallat den, som först erbjöd sig. Nu skulle ordinationen ske så att biskopen först prövade den kallades lämplighet, varefter denne av ståthållaren i Trondhjem skulle få sitt ordinationsbrev eller sin fullmakt på pastoratet. Det hela var ett led i den strävan, som vid denna tid gick ut på att fördriva de svenska prästerna ur Jämtland.
Ett par år senare, år 1589, tillkom den Trondhjemska reformatsen. Den hade utfärdats på grundval av den visitation, som Kristian IV låtit verkställa och innehöll bestämmelser om de prästerliga tjänsternas fördelning m. m., fattigunderstöd och en fullständig uppgift på kyrkoherdarnas löneförmåner i varje pastorat etc.
Kyrkoherdens i Lit inkomster uppskattas enligt densamma till 99 t:r korn, 1? tunna smör, en fjärding fisk, 16 mark påskoffer utom annat; en i sanning ej obetydlig inkomst. På prästbolet kunde sås 14 t:r korn samt hållas 16 kor och 10 ungfän. På de tre annexbolen Kyrkås, Häggenås och Föllinge såddes tillsammans 8 t:r korn. Skillnaden var alltså betydande. Redan landskapslagarna från början av 1200-talet tala om prästbord, hus med jordbruk till. En något yngre benämning är prästbol i sammansättning med det gammalsvenska bol lika med bostad. I kamerala sammanhang säges det betyda ”hus och föda”. Det uppstod kaplansbol vid reformationens införande genom förvandling av gamla klockarbol. De yngre av dessa äro från Karl XI:s tid.
Kyrkoherde Henrik Pedersönn, som namnet ibland skrives, nämnes bland de präster, som på Frösön den 3 maj 1591 utsågo representanter för Jämtlands prästerskap att närvara vid konung Kristian IV:s hyllning i Oslo (Opslo) den 8 juni 1591. Ombud blev Laritz Mogensson i Rödön. Denne framstående prästman jämte Henrik Petri i Lit och lagman Nils Boddesson avgav också attest angående en inventering på Kungsgården å Frösön 1597.
När konung Fredrik II avled 1588, var kronprins Kristian ännu blott 12 år gammal. ”Det var alltså en blott 15-årig konung, som ljuslockig och rödblommig red ut genom stadsporten för att mottaga huldhetseden av ombuden från sitt vidsträckta rike”, skriver Bertil Hasselberg i sin artikel ”Till Jämtlands och Härjedalens herdaminne” (Festskrift till Carl J. E. Hasselberg, Heimbygdas förlag, Östersund 1931). I samma festskrift sid. 155 nämnes en ”Herr Henrik (Petri) ”Carpelanus”. Sålunda torde han ha tjänat i Häggenås, innan han kom till Lit som kyrkoherde. ”Herr Petri” var en gång utsatt för ett våldsdåd av en sockenbo i Föllinge, Nils Persson, som härför fick plikta 11 mark.
Henrik Petri Medelpadius nämnes också i ett pärmebrev från år 1561, varav avskrift påträffas i en dombok från år 1763.
 
 
Avskrift från Lits Hemgydsförenings sriftserie VII, 1956.  Prästerskapet i Lits pastorat genom tiderna av Gunnar Gudmundson.
 
Hans Caspari, vars danskklingande namn tyder på att han var kommen från Danmark.. Han synes hava tagit vård om församlingen omkring 1610. Enligt 1610 och 1611 års jorderegister arrenderade han samman med bonden och länsmannen Hemming Pedersönn i Söffre (Söre) ett avradsland, Storflon (Storflolandet). Enligt ett yngre avradsbrev av den 14 september 1667 och där angivna råmärken låg detta avradsland norr om Fjällandets avradsland, sträckande sig till en punkt något väster om Hällesgårds- eller Hällskogsån i väster och i öster begränsat av Blekån. I norr stötte det mot Handogs avradsland.
En karta från år 1769, som finnes tillgänglig å Jämtlands läns lantmäterikontor, visar, att detta avradsland etthundra år senare innehades av ”Majorsbostället och några åboar i nedre Söre samt Lits Prestebord mot 1 dlr Silvermynt årlig avgift till Konkl. Majt och Kronan”. Avgiften förefaller ringa och torde ha varit än mindre på kyrkoherde Casparii tid; men så var ej heller trakten så särdeles avkastningsduglig att döma av en beskrivning av densamma av år 1869: ”Mest lövskog och gran, här och var någon tall eller fura, intet fiske, djurfångst eller annan nyttning  allenast starr och häst-foder-Slåtter som för aflägsenheten till 3 mil ifrån (oläsligt) ingen båtnad gifva”.
År 1828 i augusti lämnas genom avvittringsutslag Storflolandet såsom understöd åt nybyggarna på Ladrogslandet det n. v. Nyby. (Jämf. Del VI: Nyby  Lits yngsta by, sid. 54!)
Under Baltzarfejden 1611 fördrevos eller flydde de dansk-norskfödda jämtlandsprästerna till Norge, varest de enligt Magnus Nordström (”Jämtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige 1645”, Härnösand 1884) uppehöllo sig i Trondhjem och trakten däromkring, varest  enligt samma källa  deras belägenhet naturligtvis var mycket bekymmerfull. Om något pastorat inom stiftet blev ledigt, skulle de jämtländska prästerna befordras. De som icke med det första erhöllo någon befattning skulle underhållas genom bidrag från stiftets präster, vilket underhåll givetvis blev njuggt.
Vid fördrivningen skonades av viss anledning kyrkoherdarna Olaus Nikolai Riber i Sunne, Olaus Svenonius i Rödön samt den nytillsatte Sigurd Hansson i Oviken. Övriga prästmän av dansk eller norsk börd fingo lämna sina församlingar, bland dem litskyrkoherden Hans Caspari. Härpå tyder den omständigheten, att vi 1611 finna en ”Herr Jone” såsom t. f. kyrkoherde intill år 1613. Som biträde hade han komminister Erik Liten i Häggenås. Herr Jonas var son till framlidne kyrkoherden i Rödön Micael Jonä och en av prosten Erik Anderrssons i Oviken ej namngivna döttrar. Han hade en broder, som sannolikt också var präst. Deras fader hade, då Jämtland blev danskt genom Stettinfreden 1570, flytt och återfinnes senare som kyrkoherde i Mo och Rengsjö pastorat i Hälsingland.
Genom freden i Knäred 1613 återbördas Jämtland och Härjedalen till Danmark. De på konung Karls befallning av ärkebiskopen i Uppsala Kenicius tillsatta svenska prästerna drogo nu i sin tur sina färde in över svenska gränser och de till Norge fördrivna synes i allmänhet hava återvänt. Så gjorde Lits församlingsherde Caspari, troligen dock med åtskilligt bruten hälsa.
Under åren 1618-1619 hade Hans Caspari hemman i Korsta. Han var gift med Sara Henriksdotter, företrädaren Henrik Petri Medelpadius dotter. Hans Caspari avled något av åren 1619-1622, då Sara Henriksdotter nämnes änka, bosatt på gården i Korsta. Hon förekommer ännu år 1663 och då såsom ålderstigen kvinna om 100 år. Hon ”representerar sålunda i egen person ett samband mellan gamla och nya svensktiden i Jämtlands kyrkohistoria”   d. v. s. tiden före Stettinfreden och efter Roskildefreden. (Bertil Hasselberg Till Jämtland och Härjedalens herdaminne Festskrift till Carl J. E. Hasselberg Heimbygdas förlag, Östersund, Uppsala 1931.) Kyrkoherde Casparis äktenskap är också exempel på hur de nykomna prästerna ofta genom giftermål knöto frändskapsband med företrädarna, ej så mycket för att ”konservera prästhuset” som att öka sin säkerhet som präst i församlingen.
Ur domboken meddelar krönikans medarbetare Nils Eriksson, Östersund, följande till tidsperioden hörande notiser.
Anders Siurd i Boda hade 1620 i midsommartid, när han varit till kyrkan, åtföljd av sin son Siurd Andersson (död 1631) och dennes son Siurdssson (född 1600-1605 och död 1693), för dessa visat en sten, som utgjort skiljemärke mellan Prästbordet och Korsta, tillkommen efter det att en lägde under ”Herr Henriks” (Henrik Petri Medelpadius) tid som kyrkoherde i Lit kommit från Korsta till Prästbordet. Stenen, som låg ”ovanför vattenvägen”, hade Herr Henrik med sin stridshammare uthuggit. Nu ägde ju Herr Henriks måg Hans Caspari ett hemman i Korsta. Denne förehöll vid ett tillfälle sin svärfader, att denna lägde hade kommit från Korsta och egentligen borde höra dit. En viss oenighet synes hava varit rådande mellan de båda. (Det kan här möjligen vara fråga om den s. k. Prästlägden, som enligt traditionen tvenne systrar i Korsta cirka hundra år tidigare skänkte till församlingens prästgård såsom en tacksamhetsgärd till Gud och Kyrkan för att de undkommit farsotens härjningar.)
På tal om kyrkoherde Henrik Petri  Medelpadius nämnes vidare, att han hade en son i sitt äktenskap med Märit Hansdotter från Korsta n:r 4 vid namn Welam. Denna Welam Pedersönn hade en son Peder Welamsson, som blev gift till Brynje, Kyrkås, och har ättlingar under namnet Welamsson under 1700- och större delen av 1800-talet i Lit, Häggenås och Brunflo. Kyrkoherde Hans Casparsson hade en son Caspar Hansson, vilken omkring 1645 var bosatt i Ragunda. Denne Caspar Hansson hade 1673 under marknaden på Frösön stulit en häst av en handlande från Hudiksvall och vid upptäckten satt sig till motvärn och dragit sin ”Tälgkniv”. Caspar Hansson, som angavs vara född i Lit och nu i sitt 90 år, dömdes dagen efter trots denna höga ålder att springa gatlopp. (Medd. Nils Eriksson).
 
Vänliga hälsningar
May-Britt Pellving

[May-Britt Pellving]

Hej igen Anders G. Berndtsson!
Vill klargöra några konstiga krumelurer i texten om kyrkoherde Hans Caspari. På flera ställen står:, det skall översättas till något så enkelt som ett tankstreck. Har kopierat stycket från ett Word-dokument och något hände på vägen under överföringen, så det blev dessa konstiga krumelurer.
Vänliga hälsningar
May-Britt Pellving

[Tommy Lagercrantz]

Hej
Är det någon av er som forskar kring Lit som stött på Ingeborg Stolt f. 1828-07-05. Jag är intresserad av anfäder samt hur hon så småningom hamnade i Stockholm. Jag hittade henne som fästekvinna till min morfars farfar i mantalsregistret från 1855.
Vänliga hälsningar
Tommy Lagercrantz

[Ulla Wimnéus]

Hej, den 14 juni 1767 begravdes den lilla flickan Kjerstin Johansdotter från Ottersgården 1 1/2 år gammal. I Lit C:2, kort nr 14/15 finns en ganska lång notis som beskriver vad som hänt henne. Den kan jag inte läsa. Pigan Gölin Nilsdotter är inblandad och Kjerstin hittas död igen efter 2 dygn. Men vad hände?? Är det någon som kan hjälpa mig. Ska senare se om det går att fota av bilden och lägga in under läshjälp men jag tvivlar på att det blir läsbart även för en läskunnig
Hälsningar Ulla

[Karl Göran Eriksson]

d: 14 Junii Begrofs Johan Anderssons i Ottersgården lilla dotter Kjerstin Johansd:r, hwilken då hon skulle af g. Pigan Gölin Nilsd:r föras på hästen til fäbodarna och war fastbunden i klöfjan, har den gamla Pigan Gölin satt sig på wägen til at hwila och låtit hästen med barnet gå som han bäst wille, när Gölin flera resor så gjorde kom ändteligen hästen ifrån hänne in uti skogen hwarest Barnet fallit utur klöfjan på jorden och efter 2 Dagar fans ther dödt igen. 1? år gaml. (Lit C:2 s. 302r)

[Ulla Wimnéus]

Tack, för hjälpen Karl Göran, det är ju notiser som denna som ger lite extra krydda och gör att man får lite inblick i det liv våra anfäder levde.
Utan detta blir det mest namn och årtal, därför tycker jag det är viktigt att ta vara på den extra information som finns. Jag har förstått att du lagt ner ett enormt arbete med att hämta uppgifter ur Jämtlands kyrkböcker, och att du svarar här titt som tätt är en värdefull hjälp som jag är säker på uppskattas av alla Jämtlandsforskare.
Hälsnignar Ulla

[Johan Lembke]

Hej,
 
Jag skulle uppskatta information om Olof Jonssons levnadsperiod och sysselsättning samt information om hans föräldrar:
 
Namn: Olof Jonsson
Född: 1742, Lits socken
Död: ?
Historia: Bodde tillsammans med sin hustru i Bredkälen. Ingen mer information.
Äktenskap: Gift med Brita Persdotter, född 1746 i Hammerdal
Källa: Georg Hansson, Anbytarforum, Ström, 27 april, 2003 (Födelseboken: Ström C:1 s.497)

[Maria Damgaard]

Hej  
 
jag undrar om det finns någon som har någon info om Olof Larsson, född 3-5-1729 i Lit. Han ska ha dött 11-1-1803 i Fjäl, Lit socken. Han var dräng på Fjäl.
Hans far heter Lars Olofsson, född 1704 , död 1797
1769 fick han en oäkta son med Ingrid Svensdotter, han hette Olof, senare kallad Stor-Högen.
Detta är allt jag vet om honom och det är inte så mycket men hoppas att detta kan ge något.
 
mvh Maria

[Robert Andersson]

Hej Maria
Nyss startade en diskussion under: Jämtland/efterlysningar/Olof Hög kallad Stora Högen. Där finns en del uppgifter om Olof Larsson. Enligt dödsnotisen dog han som dräng i Fjäl, Lit sn vid en ålder av 67 år. Enligt dödsnotisen skulle han således vara född omkring 1736 men enligt uppgift i Lit (AI:3) är han född 1729-05-03. Födelsebok saknas i Lit för åren 1727-1738. Troligen är uppgiften i hfl den korrekta. Jag har ingen uppgift om att han var gift eller blev far till ytterligare barn.
MVH Robert

[Karl Göran Eriksson]

Källan till drängen Olof Larssons födelsedatum är inte husförhörslängden (Lit AI:3), eftersom där återfinns endast födelseåret. Tidigare på Jämtlandsforskarnas nätsida, nu uppenbarligen borttagen, presenterade Georg Hansson mindre uppmärksammade arkivkällor. Bland dessa omnämndes en Förteckning på vissa halvvuxna personer från år 1748 som ingår i samma års landboksverifikationer. Lars Olsson i Fjäl anges där ha en son (ej namngiven) född 1729 3/5, vilken tveklöst måste vara ovannämnde Olof Larsson.
 
Att jag generellt avstår från att göra källanvisningar här i Anbytarforum är ett medvetet val. Orsaken är att ett antal släktforskare (eg. -registrerare) övertar dessa anvisningar och för in dem i sitt material, utan någon som helst ambition att kontrollera källorna. Om detta fenomen, okänt inom andra discipliner, ökar i omfattning, kan paradoxalt nog källanvisningar i ett släktmaterial lika gärna tyda på låg kvalitet, som dess motsats.

[Maria Damgaard]

Tack för den infon
/Maria