ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Att läsa en bouppteckning  (läst 770 gånger)

2014-09-16, 22:30
läst 770 gånger

Utloggad Andreas Kent

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 13:00
    • Visa profil
Hej
 
Har för första gången nått till en tidpunkt då jag behöver ta hjälp av bouppteckningar för att hitta vidare. Att jag behövde detta har jag förstått när jag blivit hjälpt av i andra trådar av mer erfarna forskare.  
Så nu har jag lyckats snoka fram min första bouppteckning, och jag fattar ingenting.  
Inte vad det står, inte vilka delar som är intressanta, och inte hur jag på ett smidigt sätt kan värdera dess värde för min forskning.  
 
Så om ni iaf skulle kunna översätta den åt mig så får jag en bild över hur de är strukturerade.
 
Åse Och Viste Häradsrätt FII6: 1829-1831 Sid 149
 
Är kanske i fel ämne, men någon sa en gång att det inte fanns dumma frågor.

2014-09-17, 04:32
Svar #1

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Sök ord, som finns i flesta bouppteckningar: bouppteckning, barn, döttrarne, sönerne, lämna efter, änkia, änkling, qwarlåtenskap (orden här i gammalstavning), penningar, lös, fast. Snart kan du läsa hela dokumentet.

2014-09-17, 12:03
Svar #2

Lotta Nordin

Hej Andreas,
du har verkligen otur när den första bou du får tag i är så svårläst. Men jag förstår inte riktigt vad du vill komma vidare med genom att läsa den?
 
På den första sidan står att bouppteckningen är efter avlidna backstugusittaren hustru Maria Nilsdotter vid Olunda, Flakeberg. Hennes efterlevande är änkemannen Olof Andersson och fyra söner (namnen står inte), tre av dom är omyndiga och till förmyndare för dom utses vederhäftige hemmansägaren Lars Ivarsson i Anders Nilsgården Olunda.
 
Det finns mer information i husförhörslängderna än i den här bouppteckningen.
 
Mvh//
Lotta

2014-09-17, 19:08
Svar #3

Utloggad Andreas Kent

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 13:00
    • Visa profil
En av sönerna är försvunna för mig och fick höra att deras befattning och boendeort kan stå med.  
 
Jag kan i princip inget om vad en bouppteckning kan ge, men har hört att när man börjar närma sig 1700-talet så finns där ofta mer info än i husförhören.  
 
Så mest ville jag se vad för information jag får ut av denna bouppteckning och jämföra det med min nuvarande information för att se.  
 
Men då kan jag släppa just den här bouppteckningen.  
 
Ni skall ha tack för er tid. Det var ändå kul att få reda på vad som stod.

2014-09-18, 18:02
Svar #4

Utloggad Bengt Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 383
  • Senast inloggad: 2020-01-14, 23:05
    • Visa profil
Du har helt rätt Andreas !
 
En bpt kan ge enormt mycket information om familjen och den närmaste släkten, såsom förmyndarskap för omyndiga barn osv, men även vad som finns i boet och ibland hur gården kommit i familjen såsom genom arv från tidigare generation eller genom köp av den avlidne.
Det kan även framgå om det finns skulder till släkten.
Så fortsätt att söka i bpt det lönar sig verkligen
 
Bengt

2014-09-18, 20:59
Svar #5

Utloggad Lisbeth Zachs

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1457
  • Senast inloggad: 2019-03-18, 15:17
    • Visa profil
Andreas,
Vad heter sonen som försvunnit och föräldrarna och när hittade du honom senast? Källa med bok och sida så kanske du kan får lite hjälp att hitta den borttappade.
 
Eftersom bouppteckning angav omyndiga barn, så kan det finnas förmynderskapsprotokoll, som har mer uppgifter. Dessa kan ligga i sockenstämmoprotokoll eller urtima tingsprotokoll, som är digitaliserade i vissa socknar och härader.

2014-09-18, 23:04
Svar #6

Utloggad Andreas Kent

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 13:00
    • Visa profil
Olof Anderssons och Maria Nilsdotters Söner Andreas och Anders (i detta fallet sökte jag Anders) som syns sista gången i Flakeberg Ai:III sid 51, och sonen Anders Olofsson som lämnar sin tjänst i Flakeberg Ai:5 sid 49 och flyttar till levene (men inte finns i inflyttningsboken i levene).

2014-09-19, 11:44
Svar #7

Lotta Nordin

Andreas,
Anders Olofsson, f. 1818, finns i inflyttningsboken 1835, Levene B:1 (1790-1849) Bild 87/sid 163, nr 72. Där står att han är inflyttad från Särestad, som var moderförsamlingen som Flakeberg hörde till, och flyttar till Peru. Peru finns i Slädene och Anders finns i Slädene AI:6 (1831-1836) Bild 16/sid 111, längst ner på sidan.  
 
Anders och Andreas finns hos familjen i Flakeberg AI:4 (1818-1827) Bild 59/sid 109. Där är Andreas f. 1803 struken, och det står att han är inflyttad från Tengene. Troligen finns han någonstans i Flakeberg, så du får leta. Leta på födelseåret, det brukar vara enklast, möjligen kan han finns på någon av gårdarna i Olunda.
 
Jag antar att du använder AD, och där ser du i vänstra inforutan vilka församlingar som ingår i ett pastorat när du valt en församling, t. ex. Flakeberg. Det är mycket vanligt att man anger moderförsamlingen vid flyttningar till/från ett annat pastorat.
 
 
Lisbeth,
att hitta förmyndarprotokoll i urtima tingsprotokoll är nog inte särskilt vanligt. Möjligen kan dom finnas i ordinarie tingsprotokoll, men säkert är det inte. I det här fallet var ju sönerna, förutom Anders, inte så små, och Lars Ivarsson som nämndes som förmyndare i bou bor på samma ställe.

2014-09-19, 14:38
Svar #8

Utloggad Lisbeth Zachs

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1457
  • Senast inloggad: 2019-03-18, 15:17
    • Visa profil
Lotta,
Som vanligt tacksam för ny kunskap. Jag har förmyndarskapsprotokoll i två av mina egna forskningar, därav min fundering på att det kunde vara ett alternativ. Jag såg från den översatta bouppteckningen att det var 3 omyndiga, men kanske pratar vi om olika bouppteckningar, just nu. Hur som helst så vet jag att jag haft tur med förmyndarskap i min forskning. Det kan bero på att det varit män, som dött med små barn. Modern ansågs i åtminstone ett fall inte kapabel att vara förmyndare. Möjligen av något mer skäl än att hon var kvinna.

2014-09-19, 15:08
Svar #9

Lotta Nordin

Lisbeth,
förmyndare skulle utses för att säkerställa barnens arv, inte för att den överlevande föräldern inte kunde ta hand om dom, även om det kunde förekomma också ibland.
 
I bou som nämns ovan så tror jag att den gjordes för att änklingen Olof Andersson tänkte gifta om sig. Maria dog 1826, bou är gjord i november 1828 och Olof gifte om sig i juni 1829. För att han skulle få gifta om sig var han tvungen enligt lag att avvittra barnen, d. v. s. att sönernas mödernearv skulle säkerställas.  
 
Olof och Marias söner var födda 1803, 1808, 1812 och 1818. Det var alltså bara en som var över 21 - myndighetsåldern för män då - när modern dog.
 
Urtima ting handlar för det mesta enbart om grova brott. Ett urtima ting anställdes när det inte var ett planerat ordinarie ting just då, eftersom ett grovt brott skulle tas upp så fort som möjligt. Visserligen ser man ibland att det tas upp andra ärenden även då, om det fanns tid och något behövde ventileras.

2014-09-19, 20:20
Svar #10

Utloggad Andreas Kent

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 13:00
    • Visa profil
Stort tack.
 
Har varit i behov av hjälp ett antal gånger och alltid blivit snabbt hjälpt.
 
Kul att du lämnar lite info om hur du hittar också, då blir det enklare att inte belasta forumet i framtiden.

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna