Döpt två gånger?

[Eva Mohlin]

Hej! Jag har hamnat i en kyrkbok från Härja (C:2,1722-1786, opaginerad del, bild 28) som jag knappt kan läsa någonting i. Den notis jag ville tyda är från 1728 och börjar: 24 april Christnades ånyo ... Sedan är det bara några få ord jag kan gissa mig till. Om någon kan hjälpa mig att läsa vore jag tacksam. Men jag undrar också om det är någon som känner till detta - hände det att barn döptes två gånger? Varför i så fall? Kanske förklaringen finns där fast jag inte kan läsa den. Möjligen finns det en koppling till en notis på sidan innan (bild 27) från 31 december. Där kan jag inte heller läsa mer än enstaka ord. PS Frågan gick in men inte bilden. Jag lägger in detta så länge och försöker igen.
 
(Meddelandet ändrat av mohleva 2013-05-06 01:55)

[Leif Lundkvist]

Hej Eva!
 
Det är unga (dvs modern), inte ånyo. u skrev man med ett streck ovanför för att skilja från ett n, se t ex Copulerades fyra rader ovanför.
 
Hälsningar
Leif

[Eva Mohlin]

Nytt försök med bilden till Döpt två gånger?

[Eva Mohlin]

Tack Leif, då har jag lärt mig det!  Då är problemet med dubbeldöpning ur världen. Jag hoppas ändå att någon kan hjälpa mig tyda resten av texten.
Hälsningar
Eva

[Markus Gunshaga]

Hej Eva!
 
Visst kunde det hända att barn döptes två gånger, även om det tillhörde de extrema ovanligheterna. Jag har hittat ett exempel, det var tvillingar på 1730-talet som döptes till pojknamn. De kvinnor som skötte förlossningen hade dock inte tittat efter så noga, för kort efter dopet visade det sig nämligen att de båda tvillingarna egentligen var flickor. Prästen fick helt enkelt ta om dopet, ge barnen nya namn (Nilla och Pernilla istället för Nils och Per), och sedan var ordningen återställd.  
 
Ordet efter Christnades i dopnotisen i Härja är inget vanligt ord, utan det är faktiskt faderns förnamn - lille Jöns anges vara Unge Hanssons barn i Vikare. Hela notisen tyder jag såhär (dock hade jag lite problem med vissa av orterna):
d 24 April Christnades  
Unge Hanssons Barn i Wijkare
nampn Jöns Gud:m hustru Elisa
bet i Rijset och hustru Ingebor
i Wijkare Karlef: Lars i Klä??
och Nils i Quisla drängefadder
Jeremias i Älekiär Pigof.
Elsa på Siörorderna och Anna
i Rijset.
Gudmoder var alltså hustru Elisabet (och uppenbarligen hustru Ingebor i Vikare?), karlsfaddrar var Lars och Nils, drängfadder var Jeremias och pigofaddrar var Elsa och Anna.
 
Mvh, Markus

[Maud Svensson]

Det är en vanlig missuppfattning att man döps till ett namn, alltså får sitt namn vid dopet. Men det kristna dopet är ingen namngivningsceremoni utan en rit där barnet upptas i kyrkans gemenskap. Prästen säger inte: Jag döper dig till Anna utan: Jag döper dig, Anna, i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn.  
 
Det var viktigt att barnets namn (som det ju redan fått av föräldrarna) nämndes vid dopet - därför fick barn vars kön man först misstagit sig på ett nytt dop.

[Eva Mohlin]

Tack Markus! Det där blev jag imponerad av! Torpnamnen kan jag klara ut med hjälp av den torpförteckning från Härja som jag har. Eva
 
(Meddelandet ändrat av mohleva 2013-05-06 23:32)