Plassering av noen gardsnamn i Härjedalen

[Frode Myrheim]

Mitt namn er Frode Myrheim og eg driv fortida med å publisere kongehyllingane for 1591 og 1610 for Norge. Under Gauldal len er desse frå Härjedalen oppført som utstedarar, den 6. mai 1610 på Skjerdingstad i Melhus (sør for Trondheim), av fullmaktsbrevet som skulle visas på Akershus same år: Per Eggum, lensmann i Sveg prestegjeld (sokn), Sakris Hærrø, lagrettemann same stad, Rolv Lillherdal, lagrettemann same stad, Sven Håkensson, lensmann i Hede prestegjeld samt Jo (Jon) Toft, lagrettemann same stad.
Eg skulle gjerne vist i hossen sokn desse gardane låg i 1900 ettersom eg på norsk side har holdt meg åt Oluf Rygh (Norske Gaardenavne). Eg hørar også gjerne frå om det er noen som har kunnskap om uttale av desse gardsnamna og personnamna. Eg reknar med at mannsnamnet Jon også i Härjedalen har vori uttalt som på norsk side Jo.

På førehand takk.

[Christer Kalin]

Det rör sig egentligen inte om gårdsnamn i vanlig bemärkelse, utan om det vi i Sverige kallar byar. Det motsvarar väl närmast landsby eller grænd.

Eggum och Hærrø bör motsvara byarna Äggen och Herrö i Svegs socken. Båda belägna 5-10 km sydväst om Svegs tätort. Lillherdal bör vara Lillhärdals kyrkby i Lillhärdals socken. "Jo Toft" är jag mera tveksam till. Gårdnamn som toft, tuft, tuftan, tufte och liknande förekommer inte i Härjedalen. Jag ska ta en titt i mina kopior ur Trondheim lensrekneskapar och se om jag kan hitta någon lämplig person i Hede gäld.

[Jörgen Tollesson]

Det vi i Sverige kallar byar? Detta rör sig ju om 15- och 1600-talets Norge!
 
Det är helt korrekt att bruka ordet 'gårdsnamn', då 'gård' i slika sammanhang är detsamma som ett eller flera bruk under samma namn - alltså inte ett enskilt jordbruk, som vi i dagligt tal i dag menar med 'gård'.
 
Jämför gärna avsnittet Namngård, jordeboksgård och bruk i Båhusarkivet: www.skagerrak.net/ba/forklaring/forklaring-gardar#namngard

[Karl Göran Eriksson]

Norge: I No. er visseleg alle gardsnamn opphavleg namn på einskildgardar, i motsetnad til landsby-namnetypen som er representert i Sv. og er den ålm. typen i Da. (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 5, spalt 640).  
Att det kamerala uttrycket gård kunde motsvara flera brukningsenheter är riktigt. Det framgår bl.a. av de svenska jordeböckerna för grannlandskapet Jämtland från 1500-talets mitt. Men de speglar inte den samtida verkligheten utan beskriver sannolikt medeltida förhållanden.  
Det faktum att Härjedalen i äldre tider hörde till Norge medför inte automatiskt att uttrycken 'gårdsnamn' och 'gård' i Tollessons mening  är relevanta i sammanhanget. Visserligen fanns det byar som bestod av ett eller ett par gårdar, men det som karaktäriserar Härjedalen är stora bykomplex med ett stort antal brukningsenheter. Om 'gård' i slika sammanhang är detsamma som ett eller flera bruk under samma namn .. undrar jag hur långt man kan sträcka sig beträffande antal bruk.  
Lillhärdals kyrkby är nämnd ovan. Den bestod av över 30 brukningsenheter redan på 1600-talet som alla fick var sitt jordeboksnummer i början av 1700-talet. Tännäs och Vemdalens socknar i Hede prästgäll utgjordes i princip endast av två stora byar vardera. Det finns flera liknande exempel.
Om dessa stora byar i en grå forntid ursprungligen bestått av en gård vardera, bör ägosplittringen påbörjats så långt före den tid frågeställaren hänvisar till, att uttrycket 'gård' i nämnd mening helt förlorat sin relevans.
 
Någon Rolf i Kyrkbyn, Lillhärdal kan jag inte vid en snabb genomgång hitta. Däremot i Nordanhå och Orrmo.
Gårdnamnet Toft bör vara felskrivet/-tolkat. Det närmaste jag kan komma på i Hede gäll är Tomt [Tompt] (Tomtan) som är en gård i byn Långå.

[Jörgen Tollesson]

Spörsmålet var om det är korrekt att bruka ordet 'gårdsnamn', inte hur bebyggelsen ser ut. Och jag vidhåller att det är korrekt.
 
I norsk gårds- och namnforskning gör man skillnad mellan namngård och matrikkelgård. Matrikkelgården motsvarar då det svenska jordeboksgård/hemman, medan namngården består av en eller flera matrikkelgårdar under ett gemensamt huvudnamn eller bynamn, om vi nu ska använda detta malplacerade svenska ord.
 
Uttrycket 'gård' förlorar sin relevans endast om man ohistoriskt sätter likhetstecken mellan 'gård' och 'bruk'.
 
F.ö. kan man också i Båhuslän finna namngårdar med flera tiotals bruk under ett gemensamt ursprungligt gårdsnamn eller bynamn, så det är inget unikt för Herjedalen. Men nu gällde det som sagt inte bebyggelsens utseende, utan ordet 'gårdsnamn'.

[Christer Kalin]

Diskussionsämnet här rör inte ursprungligen huruvida gård eller by är relevant för bebyggelse i Härjedalen år 1610, utan att försöka identifiera "gårdnamn" och plasera dem i rätt socken år 1900. Detta enligt ursprunglig fråga.

För att återgå till ämnet:

Jag har inte kunnat finna lagrettesmanden Ion Thofft i någon annan källa än prinsehyldingen 1610.
Jag arbetar med att sammanställa diplommaterial från Härjedalen 1530-1645 och har gjort avskrifter av 150-200 diplom från den tiden. Jag menar att detta antal utgör ett representativt material med hänsyn till Härjedalens fåtaliga inbyggare.
Böndernas fullmakter från Gauldal och Härjedalen finns ju f.ö. tryckta i "Aktstykker till de norske stændermøders historie 1548-1661" bind 1. (Prästerskapets i Jämtland och Härjedalen fullmakt är otryckt och originalet finns ännu i danska RA)

Det finns flera möjligheter betr. Thofft:
1) Namnformen kan vara korrupt, fel uppfattad eller felskriven och avse annat namn.
2) Namnformen ger i sig inget belägg för att personen har sitt namn efter en gård i Härjedalen. Det finns exempel på att personer behållit sitt gårdsnamn även när de flyttat.
3) Ion Thofft kan ha hamnat på "fel ställe" i dokumentet, alternativt sammanblandats med någon gauldøl, alltså avse en lagrättsman från Gauldal.

Frode, jag menar att Du bör vidga perspektive till gauldalsføret. Det finns många belägg för släktkontakter.

Gårdnamnet "Tuftan" finns i Gauldal i Melhus och Ålen.

hälsningar
Christer Kalin

[Frode Myrheim]

Takk så mye for mange interessante innlegg. Eg forstår det dithen at Jo Tuft kan vera frå Tomt eller Tomtan i Långå i Hede. Ut i frå plasseringa i er det lite rimelig at han skulle vera ein gauldøl.
Dette med by og gard er ikkje så lett, men i vårt verk tar vi ikkje stilling til hossen bruk/gard det er tale om. Vi forholder oss kun til det namnet som står etter personnamnet. I Noreg har vi jo ikkje by nemninga fordi den har gått over til å vera nemne på det dykk kallar ein stad.

Så er det eit anna spørsmål eg gjerne vil ha noen svar på og det er uttala av personnamn som skrivas Jon og Peder. Eg går ut i frå at dei har vori uttalt omlag som på den norske sida av kjølen. Altså Jo og Per. Ei anna ting som eg er noe forundra over er den sterke tendensen i Sverike til alltid å normalisere Olav til Olov. Uttala har vel også i store delar av Sverike vori utan "v". Altså omlag som Ola.

På førehand takk.

Frode Myrheim

[Christer Kalin]

Beträffande Jon och Peder, stämmer äldre uttal med Jo/Jon och Per. Det rör sig om uttal för ca 100 år sedan. Vi vet ju inget om uttalet år 1610.
 
Jag vill inte se namnformen Olof/Olov som en normalisering av Olaf/Olav. Vilka sammanhang tänker Du på? I svenskt skriftbruk var formen Oluf(f) den vanligast brukade på 1600-talet. Oluf finns även sparsamt i norsk-danska källot från 1600-talet. I uttal har uttalsformen Ola för används i Härjedalen, men också Ol i sammansatta namn som Ol-Persa (Olof Persson). Man får inte heller glömma formen Olle, som numera mest används som smeknamn, men som även använts som dopnamn.

[Frode Myrheim]

Jo det er sikkert riktig at forma Oluf var mest brukt i svenske kjelder på 1600-talet. Det er også den mest brukte forma i norsk kjeldemateriale. Det eg meinar er normaliseringa Olov slik den blir brukt i dag i historiske tidsskrift og bøker. Eller er eg heilt på jordet?
Kva vil du og dei fleste svenske historikarar skrive i dag om ein som på 1600-talet blir skrevi som Oluf. Det er her eg meinar at uttale forma Ola eller eventuelt Ol (i samansetningar med farsnamnet) er den beste normaliseringa.
 
Holdt n-en seg i samansetningar som Jonsa eller falt han bort slik at det vart Josa???
 
Det er interssant dette med dei samantrekte formane Ol-Persa eller Per-Olsa. Slike formar virker å ha ei utbreiing som går over heile den midtre og nordre del av Skandinavia. Altså frå Romsdal i vest til Herjedalen i aust. Det sør-østligste området eg kjenner til denne bruken i Noreg er Trysil.
 
Frode