ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Var ligger platsen  (läst 6647 gånger)

2005-03-10, 20:02
läst 6647 gånger

Iris Lövnord

Hej Birgitta!
Jo, nog har vi lekt ihop. Kul att råkas så här. Tack för tipset Har du adressen, så jag kan beställa boken?
 
Kram till en gammal lekkramat
 

2005-03-10, 23:05
Svar #1

Utloggad Birgitta Westlund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 44
  • Senast inloggad: 2008-10-12, 16:32
    • Visa profil
Hej Iris
Böckerna finns att köpa på bankena i Hede och naturligtvis genom Hede Hembygdsförening, 840 93 Hede.
 
Har jag haft din adress skulle jag kunnat hjälpa dig.
MVH/Birgitta (Gittan)

2005-03-14, 21:53
Svar #2

Iris Lövnord

Hej igen Birgitta!
Tack för uppiften om HH årsbok nr 8. Håller gärna kontakt med dej om du vill. Vill förstås inte lägga ut min adress hur som haver. Vill du, kan man hitta användarens e-mailadress genom att klicka på namnet.
Iris

2005-06-28, 11:44
Svar #3

Utloggad Bengt Skugge

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-01-03, 20:30
    • Visa profil
Hej Iris!
Mer info om Lövkläppen hittar du på sidorna 149 samt 249-256 i boken Storsjö Socken, sammanställd av f d Storsjöprästen Lewi Grenander och tryckt 1996. Den finns kanske att köpa i Museet i Funäsdalen och på hemslöjden i Ljungdalen.
/ Bengt Skugge

2005-07-19, 22:50
Svar #4

Anders dahl

Gården Brända, var ligger den, kan någon berätta lite historik el. om någon har/haft rötter från den gården.
 
Min ana Erik Olofsson Schwölö-Erik  född 1/1-1816 och hans hustru Brita Jönsdotter född 2/8-1814 ska ha byggt upp denna gård vad jag hört.
 
Finns det någon skrift/bok att läsa kring bygden runt omkring - själv bor jag på västkusten, ej känd i dessa trakter.
 
Anders.

2005-08-12, 14:41
Svar #5

Julia Allmen

Ligger Raninge i Hälsingland eller Härjedalen?

2006-03-14, 11:41
Svar #6

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
I Landskatten 1623 for Sveg prestegjeld står en Jens Huidwatten blant husmennene. Sveg prestegjeld innbefattet også Hogdal. Hvor lå Hvitvatten (Vitvatten) ?

2006-03-14, 21:31
Svar #7

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Det bör vara Vitvattnet, Rätan som avses. Jöns Bertilsson [Jenns Bertelsenn] i Vitvattnet uppges 1613 ha oddelsguotz i Herdall i en bye kaldis Houffdall 1 f:rg seed och till 5 les höe (Hasse Petrini - Räfsten med jämtarna 1613 sid. 57). Det blev förbrutet till kronan och Jöns får erlägga landskyld för bruket.

2006-03-14, 23:30
Svar #8

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
Ja, takk, det var det som ante meg. Men i 1623 bør gården Vitvatten plasseres i Sveg prestegjeld, ikke i Jemtland. Det var også derfor jeg spurte i en annen diskusjon forrige uke om det hadde vært kjente grenseendringer mellom Jemtland og Herjedalen. Jeg skal imidlertid gjennomgå skattemanntallet 1623 for Räten i Jemtland for å se om Vitvatten står der også. Hvis det er tilfellet, så var Jens Vitvatten i 1623 husmann under en gård i Hogdal.

2006-03-14, 23:40
Svar #9

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
Når jeg får tenkt meg om, tror jeg meget gjerne at jeg vil finne gården (byen) Vitvatten under Reten i Kløvsjø anneks. Dermed har gårder i Herjedalen (Hogdal anneks) hatt husmenn utenfor sognet og landskapet. Det er nytt for meg, og gir en ny opplysning om begrepet husmann. Vi har tidligere ment at husmennene i 1620-årene bodde i samme hus som bonden, eller i et annet hus på samme tun (i samme by) som bonden, men her ser vi at avstanden var meget større mellom bonden og husmannen.

2006-03-14, 23:41
Svar #10

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
Jeg mener selvsagt Reten anneks, ikke Kløvsjø anneks.

2006-03-15, 13:55
Svar #11

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Begreppet husman torde i äldre tiders skattelängder ha haft en vidare betydelse. Utan att närmare ha granskat just Härjedalens skattedragare kan jag bara dra paralleller från Jämtland. I t.ex. 1623 års sölvskattelängd kan man bland husmännen i Alsens socken påträffa Las Mortennsenn Nuordb?e .. Simonn i Houff .. Erich Lauritzsen i Walne. Alla dessa tre återfinns i senare skattelängder som bönder på fädernegårdarna (Lars M. redan 1628). Min hypotes är att bondsöner uppförts bland husmännen enbart därför att de hade egen familj (men inte nödvändigtvis eget hushåll). I 1645 års koppskattelängd är befolkningen indelad i fyra kolumner: Bönder m. hustrur - Barn - Tjänstefolk - Husfolk. Tolkningen av de tre första innebär inga svårigheter, men vilka ingår bland husfolket ? Syttningsfolk (bl.a. föräldrar och svärföräldrar) är en stor kategori. Men där finns också gifta syskon och gifta barn till gårdarnas huvudmän. Det framgår helt klart av andra källor (kyrkböcker, domböcker m.fl.). Även ett mindre antal innehavare av väldigt små brukningsenheter finns i denna kolumn med sina familjer.
 
Om vi återgår till Jens Huidwatten ser jag två tolkningsmöjligheter. Är han identisk med Jöns Bertilsson i Vitvattnet (Rätan) kan han inte ha varit bosatt i Hogdal eftersom denne finns i tiondelängderna för Vitvattnet åtminstone 1600-1628. Landskatt (ovan) tyder ju på att skatten ålåg jord - inte person - vilket i så fall inte skulle hindra att Jöns B skulle kunna vara uppförd i två längder samtidigt. Det lilla jordstycke Jöns innehade i Hogdal, omfattande en fjärdings utsäde [=? tunna], kan inte räknas som gård utan förefaller hellre vara en outlöst arvslott. Jag kan inte se något hinder om han därför införts bland husmännen.
Alternativt avser Jens Huidwatten en annan person, dock från Vitvattnet.

2006-03-15, 18:00
Svar #12

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
En Jens Bertilsson er fullgårdsbonde på en av gårdene i Hogdal, idet minste i alle årene fra og med 1620 til og med 1626 (jeg har ikke kontrollert de øvrige), alt ifølge Landskatten for Sveg sogn.
 
Landskatten var disse årene antageligvis en personskatt.
 
Kan ikke Jens Bertilsson ha flyttet fra Teten til Hogdal kort etter 1613 ? Det kunne forklare at han selv står som husmann i Vitvattnet - på sin gamle gård.

2006-03-15, 21:04
Svar #13

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Jöns Bertilsson står som bonde i Vitvattnet från åtminstone år 1600 och in på 1660-talet. På 1670-talet heter bonden Bertil Jönsson. Naturligtvis är det inte samme Jöns det är fråga om under denna långa period. Det framgår av fogderäkenskaperna för 1634-1635 under rubriken Böxell. Där finner man att Jenn? bertell?: Aff halfftredie t?nnde Seed Wdj Huiduatten, ?om hann? bestefader for hannom oploed, .. därför erlägger 12 daler i böxelavgift (Från NRA år 1900 ... vol. 14:9, SRA).
 
Bonden Jöns B i Överhogdal finns där ännu i 1628 och 1629 års tiondelängder, men inte i mantalet 1645. Det vore naturligtvis av intresse att få veta när han upphör uppträda i Härjedalens skattelängder. Jag tror det inte, men teoretiskt är det möjligt att Jöns i Hogdal var sonsonen som sedan återkom till Vitvattnet. I så fall bör Jöns d.ä. ha varit utgammal 1634 och född senast omkring 1550.
 
Vid den här tiden fanns två gårdar i Vitvattnet. Granne och samtida med Jöns B. d.ä. var Bertil Guttormsson. Kan denne Bertil ha haft en son Jöns (i Hogdal) ?
Beteckningen Huidwatten för husmannen 1623 identifierade och angav härkomst för samtiden. Eftersom vi inte känner hans farsnamn är det knappast möjligt för oss sentida att få reda på vilken av gårdarna i Vitvattnet han kom ifrån [I sammanhanget erinrar jag mig en oluff Hamerdall i 1628 års tiondelängd för Frösö socken. Förklaringen till namnet återfinns i Räfsten 1613: Olluff Ollssenn, som komb fra Hammerdall, boendis i Gienwold. Han boddes alltså inte i Hammerdal 1628].

2006-03-15, 21:20
Svar #14

Utloggad Tore Hermundsson Vigerust

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2010-01-29, 22:13
    • Visa profil
    • www.vigerust.net
Personen J B som betaler bygselen 1634 kan godt være samme person som bodde i Øverhogdal. Men jeg får også ta en titt på skattemanntallene for Reten.

2006-05-26, 00:36
Svar #15

Yngve Kläth

Kan Någon tyda detta: Vanhon Walden Hargedalen
Kan det betyda någon plats eller socken i Härjedalen?
 
Detta inlägg flyttades den 12 mars 2011 från Allmänt, Var ligger platsen.
Magnus Hjärtström, moderator

2006-05-26, 01:54
Svar #16

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Gården Vallen (eller Vålan) i Hån (=Vemhån), Vemdalens socken ?
 
Detta inlägg flyttades den 12 mars 2011 från Allmänt, Var ligger platsen.
Magnus Hjärtström, moderator

2006-05-26, 19:17
Svar #17

Yngve Kläth

Tack Karl Göran
 
Jag har en Signe Karolina Jonsdotter f. 1896-01-29, som ev. skall vara från denna plats.
 
mvh
Yngve
 
Detta inlägg flyttades den 12 mars 2011 från Allmänt, Var ligger platsen.
Magnus Hjärtström, moderator

2007-02-10, 10:59
Svar #18

Barbro Dowding

Hej  
 
Jag skriver fran Australien....
 
Jag haller pa att leta lite om min morfar, Lars Sorell och sa vitt jag vet levde han sina sista ar it Ytterhogdal, dar han ocksa dog 24/3/1964)och begravdes.
 
Nu undrar jag om Ytterhogdal ligger i Hjarjedalen, och i sa fall tillhor det Overhogdals socken?
 
Tacksam for svar.
 
Barbro, Perth, Western Australia

2007-02-10, 11:36
Svar #19

Patrik Larsson

Hej Barbro!
Ytterhogdal ligger i Hälsingland, men numera i Härjedalens kommun.  
 
m v h
Patrik

2011-09-11, 13:51
Svar #20

Utloggad Mona Eriksson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2013-09-27, 11:33
    • Visa profil
Kan någon hjälpa mig med uppgifter om var Torpen Pehr Ols Torp och Wincentstorpet låg i Övre Vallarna, Ljusnedal. Finns det någon översiktskarta från 1687 till ca 1800. (ägare gruvarbetare Pher Olofsson Berge)
 
Besökte Ljusnedal på semestern men lyckades aldrig få information var dessa torp låg. Idag är de säkert riven men kanske finns någon märkning av platserna.
 
Vet någon var min anfader Jon Jönsson (måg till Pher Olofsson Berge)
f 1719, d 1796-07-25 kom ifrån? Han gifte sig med Pher Olofsson berges dotter, Kerstin Olofdotter Berge. Vänligen Mona

2012-05-05, 16:27
Svar #21

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Hei Mona Eriksson.
Reagerte på ditt ønske om opplysninger om Wincentstorpet.En gruvearbeider ved navn Wincent Olsen reiste fra Røros ca 1705, muligens sammen med sønnene Jacob og Jon.  Har antatt at han dro til sin oldefars hjemsted i Ljusnedal, men vet intet om hans videre skjebne.Kan denne Jon Jønsson ha vært sønn av Jon Wincentsen ?

2012-05-05, 23:29
Svar #22

Utloggad Stefan Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2022-06-18, 13:37
    • Visa profil
Vincens Olsen var f ca 1651 och son till Olof Pederson Smelter och Ingeborg Jensdotter på Röros. Han fanns på Röros 1689 men på Ljusnedal 1690, han fick två oäkta barn (Jon och Anne) på Röros med Maria Olsdotter Brynhilds. Han var kvar i Ljusnedal åtminstone till 1696, tillbaka på Röros 1701 och finns omnämnd där till 1707. I mars 1709 är det skifte efter honom på Röros, änkan Karin Olsdotter och deras son Olof nämns samt de två oäkta barnen. Jag vet inte vad det blev av Jon, men han kan inte vara far till Jon Jönsson som gifter sig med Olof Persson Berges dotter Kerstin, hans far måste ju ha hetat Jöns/Jens.  
 
Det jag undrar är vad uppgiften att Vincens Olsens oldefar kom från Ljusnedal baseras på? Han kan rimligen inte komma just därifrån eftersom bebyggelsen grundades först på slutet av 1680-talet och hans oldefar ju måste vara född långt innan år 1600, men eftersom Olof Pedersen Smelters och Ingeborg Jensdotters ursprung så vitt jag vet inte är känt skulle det vara intressant att veta varför man kan anta att de kom från den trakten. Det cirkulerar uppgifter om att Olof skulle vara sonson till Hans Åsen, Rörosmalmens upptäckare som enl traditionen kom från Tännäs, men hans son Per är bara ett par år äldre än Olof Pederson så det faller på sin orimlighet. Finns det andra indikationer?

2012-05-07, 12:02
Svar #23

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Ole Pedersen Smelter, f. 1623, d. 1691-1700,var sikkert sønn av Peder Hanssen Åsen, f.ca.1598, d. 1645-1646.Peder hadde en bror Hans Hanssen Åsen, f. ca 1600, d. 1673.Deres mor var Lucia Pedersdtr,Hans Olsens Åsens 2.hustru.
Hans Olsen skal ha kommet fra gården Myre/Myren i Tennes, Ljusnedal, og erkjennes idag som kobbermalmens oppdager i Rørosfjellene under en jakttur ca 1620.Tror hans sønn Hans Hanssen også deltok.Hans Olsen døde nok ca 1642 ifølge et gammelt sagn.
Da hans sønn Hans Hanssen viste Lorentz Lossius funnstedet 20/8-1645 regnet han med belønning ifølge Kongelig forordning av 29/3-1644. Det fikk han ikke uten kamp, for Lossius erklærte seg selv som oppdageren.Da Kong Christian IV kom til Trondheim i 1645,gikk Hans Hanssen dit og traff kongens Kammertjener Jochum Irgens. Her fikk Hans støtte, kanskje mot å overdra Irgens retten til utnyttelse.Men en tredje person, fhv. skattefogd Otto Lork, gjorde også krav på funnet.
Denne strid varte i flere år. En undersøkelses-kommisjon ble oppnevnt hvaor en av medlemmene var Vincentz Bildt (muligens formann).Dom i saken falt 15/10-1642. Den ga all rett til Irgens med resultat at Hans Olsen/Hans Hanssen indirekte ble akseptert som den/de virkelie oppdagere.
Den første sønn som ble født i Åsenfamilien etter denne dom, fikk naturlig nok navnet Vincents. Det var en takk til Vincentz Bildt og kommisjonen.Derfor dette unike navn på Røros.  
Vincent hadde tre barn med en for meg ukjent hustru:Jacob ( 1678-etter 1701), Anne (1680-1747)datter Lucia (1722-1731),Jens (1682-etter 1701).  
Deretter med Maria Olsdtr Brynnilds to uekte sønner: Jon (1686-etter 1701,tjener det år i Gudbrandsdalen), Ole (1688-etter 1701).
Du viser til et skifte i mars 1709 etter avdøde Vincent. Kan ikke finne det i Røros Bergverks Skifteprotokoller. Please help.  
Vincent var en av lederne for arbeidernes opprør mot Kobberverkets ledelse i 1682. (Se Rørosboka, bind 2, side 79 osv).På grunn av sin rolle i den saken ble han lyst i bann av direktør Henning Irgens og måtte dra i landflyktighet til Ljusnedal i 1690. Da Henning Irgens døde i 1699, kom han tilbake til Røros og fins i 1701-manntallet.
Var ikke klar over at han døde ca 1709. Fant ham for siste gang i Kobberverkets avlønningsliste for 1705.  
OBS! Hans Hanssen Åsen hadde også en sønn ved navn Peder(f. 1623, d. 1673)

2012-05-08, 23:59
Svar #24

Utloggad Stefan Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2022-06-18, 13:37
    • Visa profil
Hej Odd Magnar
 
Intressant. Du verkar ha bättre koll än jag på teorierna om folket på Åsen-gården. Jag har förstått att olika forskare och dragit sina slutsatser men jag har inte ännu sett någon redovisning om resonemangen bakom och vad man egentligen tror nu. Är det publicerat eller hur kan man få ta del av det?  
 
Det finns alltså källor som säger att Hans som dog 1673 var son till den Hans som hittade malmen? Har man också förstått var han fanns innan 1621 då såvitt jag sett en Hans för första gången finns nämnd i skattelängderna på Röros.  
 
Du skriver att Olof säkert var son till Peder Hansen Åsen. Eftersom Ole Pedersen är min ana skulle jag gärna kunna knyta honom till folket på Åsen. Vad tyder på att det är så? Historien med Vincens-namnet var kul, fast jag förstår inte kronologin. Hans visade fyndet 1645, sen blev det process i flera år så domen kan ju inte ha fallit 1642?  
 
Det enda jag själv hittat som säger någonting om Ole Pedersens och Ingeborg Jensdotters släktingar är att i skiftet efter drängen Ole Olsen Norfior (http://arkivverket.no/URN:sk_read/24714/378/?size=full&mode=0) så sägs att Jon Olsen Röros, som ju är son till Olof Pederson, och Olof Pederson Dybdal, är besläktade med honom. Ole och Ingeborg har enl skiftet inget barn som skulle kunna vara förälder till Ole, så rimligen ligger släktskapet längre tillbaka.  
 
I mantalen 1664-66 finns på Åsen Hans Jonsen, 97 år, och sonen Peder, 41 år. Denne Hans skulle allstå vara Hans Hansson, och egentligen bara 67 år, inte 97?  
 
Vincens skifte finns på http://arkivverket.no/URN:sk_read/24716/55/?size=full&mode=0. Där nämns endast barnen Jon och Anne (med Maria Brynhilds) och Ole (med Karin Olsdotter). Jon och Anne nämns också i skiftet efter Olof Olsen Brynhilds och hans hustru 11/11 1690. Källan från 1701 som du har uppgifter ifrån misstämmer uppenbarligen med skiftet.

2012-05-10, 14:53
Svar #25

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Hei Stefan.
Beklager min trykkfeil.Kommisjonens dom falt 15/10-1652, ikke 1642.Da blir vel historien forståelig!Den er ikke publisert tidligere av noen annen, men jeg har kommet frem til den konklusjon etter å ha forsket på Hans Olsen Åsens etterkommere i flere år.Håper bare at den er riktig.
 
Skriver nettopp på en rapport om flere mulige slektslinjer etter Hans og akter å diskutere den med venner/slektsforskere på Røros før den eventuelt offentliggjøres.I den rapporten har jeg vist til opplysninger i offentlige dokumenter og mulige relasjoner til bosetterne som eksiterte i Røros-området på den tid. Jeg er fullt klar over at jeg kan ha tatt feil i en del konklusjoner.Derfor ønsket om en kritisk vurdering av andre granskere.
Etter mitt skjønn har tidligere beretninger om Hans Olsens liv i Røros-området for det meste bygget på gissningar uten logiske begrunnelser.
 
Det fins en kilde som påstår at Hans døde ca 1642 i en alder av ca 85 år. Jeg anser den for å være riktig. I manntallet 1664/66 nevnes at Hans Jonsen var 97 år. Navnet Jonsen er helt sikkert feil. Det har dessverre vist seg at hverken presten eller skattefogden var så nøye med navn og alder. Personen i 1664 skal være Hans Hansen Åsen som døde i 1673 og hans sønn Peder født ca 1623.
Jeg er ikke den første som kommer med den påstand.
 
Ole Olsen Nordfjord kom helt sikker fra Vest-Norge etter at kobberverket var i drift.De to andre nevnt i skiftebrevet nemlig, Rasmus og Jacob Wintervold som var i slekt,kom også derfra.Men hvordan det forholdt seg med slektsskapet, har jeg ikke undersøkt.  
 
Jon Olsen Røros var nevnt på Verkets lønningsliste i 1690 og 1710.Gift med Kirsten Mikkelsdtr Skott. Senere er han bosatt i Bekkosen på Aursundens sør/østside hvor han ryddet en gård på sin fars (Ole Pedersen)tidligere bygslede eiendom. Der hadde han en tjenestedreng Jacob Vincentsen f. 1687.Sønn av hans bror Vincent.
 
Takk for opplysningen om skiftet etter Vincent. Ser at Anne er nevnt som umyndig. Ifølge Kirkebok for Røros døde hun i 1747 i en alder av 67 år. Var altså født i 1680 i samme periode som Jacob (1678) og Jens (1682). Deres mor må altå ha vært Karen Olsdtr. Kan denne Karen også ha vært datter av Ole Olsen Brynnilds? Tror nesten det er sannheten!
 
Venter på dine kommentarer!

2012-05-10, 17:20
Svar #26

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Jon Olsen/Olsson är ju ett vanligt namn, men fanns det enligt löningslistorna t.ex. 1710 flera namnar ?
Jämför länk.

2012-05-10, 21:01
Svar #27

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Ifølge Røros Kobberverks lønningsliser fins i den kopi jeg har:  
For 1710:
Jon Olsen Røros, Jon Olsen Herdal, Jon Olsen Narjord og Jon Olsen Tufengen.
 
For 1715: Jon Olsen Røros´s enke,og de 3 andre som i 1710.

2012-05-10, 23:21
Svar #28

Utloggad Stefan Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2022-06-18, 13:37
    • Visa profil
Hejsan
 
Det är lite att bita i här eftersom det inte finns så mycket källor att tillgå och, som du skriver, en massa skrivet som verkar vara taget ganska mycket ur luften.  
 
Ett i sammanhanget ”irriterande” faktum är att det inte verkar finnas spår av några Olofar eller Hansar (eller Olofsöner eller Hansöner) i Tännäs på 1500-talet, i alla fall inte i de källor som jag studerat. Det första gång jag själv sett Myren nämnas är 1614 då en Jenns Jonsson anges ha Myren som Odelsgods, Innan dess har i alla fall jag haft svårt att i skattelängderna med säkerhet säga exakt vilka bönder som fanns i Tännäs, men Jon och Per Staffanson och Jon Eriksson finns där i början av 1600-talet, och Jon Jonsson som verkar vara Jens Jonssons föregångare och rimligen far om Jens nu hade Myren som odel. Det går ju inte alls ihop med traditionen att Hans skulle varit yngst av tre söner på Myren, om det inte då var så att ha faktiskt hette Jonsson. Är det en samtida källa som säger att ”gamle Hans” dog 1642? Eller skulle någon i efterhand kunna ta tagit fel på 1642 och 1672 så att det inte fanns två olika Hans utan bara en Jonsson från Myren, som var född ca 1587?
 
Den enda gård i socknen där en Hans Olofsson möjligen skulle passa in är Östgården i Funäsdalen där Olof Hansson, som dör ca 1634, har ett par söner men verkar ”sakna” en son Hans. Halvar tar över gården efter Olofs död, han torde ha haft en bror Jon eftersom Halvar 1644 omnämns som den (dräpte) Hans Jonsons farbror, och dessutom vara bror till Ingebrekt Olofson i Buskan eftersom hans son Halvar i Långå 1642/3 fick böta för att beskyllt sin farbror Halvar Olofson i Funäsdalen för något som han inte kunde bevisa. Men skulle Hans ha varit son till Olof Hansson måste han varit född de sista 20 åren på 1500-talet.  
 
Vincents fru Karin kan knappast ha varit dotter till Ole Olsen Brynnilds eftersom endast Ole, Iver och Maria finns nämnda i skiftet efter föräldrarna. Eftersom Ole är den enda som står upptagen som dotter till Karin i skiftet 1709 kan det ju också hända att Jacob och Jens mor var ännu en annan kvinna, och av nån anledning glömdes bort i skiftet, eller så hade de dött därinnan.

2012-05-11, 00:03
Svar #29

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
En Hans Oelsen finns i Tännäs enligt tiondelängderna 1628-29 och 1629-30.

2012-05-11, 01:04
Svar #30

Utloggad Stefan Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2022-06-18, 13:37
    • Visa profil
Så sant, men Hans verkar ju dyka upp på Röros 1621 så det torde vara en annan person (och knappast heller en bror)

2012-05-11, 13:25
Svar #31

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Heisan!  
Her kommer det mange kontroversielle opplysninger.
 
Det påstås i flere publikasjoner (den eldste jeg har sett er fra 1901)at Hans Olsen Åsen (1557-1673)kom  fra Tännäs. At han var kobbermalmens første oppdager, må jeg bare godta. Men at han ble 116 år,er usannsynlig.Heller liter jeg på sagnet om at han døde i ca 1642 da det var uår i hele landsdelen. Med uår fulgte hunger og sykdom som først og fremst rammet barn og eldre.
 
Det eneste jeg føler meg sikker på, er at Ole Pedersen Smelter var sønn av Peder Hanssen d.e.. Han må igjen ha vært sønn av Hans (Olsen/Jonsen ?)Åsen (Tännäs).
Men for å skape enda mer forvirring, etterlyser jeg en mann ved navn Hans Olsen Forgallen som nevnes i fogdregnskapet i 1653 da han bygsler en eiendom Haarli ved Røros. Navnet Forgallen fins bare denne ene gang. J.R.Prytz påstår i sin: Beretninger om bosettingen i Røros Prestegjeld, at han var av svensk herkomst.  
Har navnet Forgallen relevans til svensk gård,landskap eller sjø, eller hva er betydningen?
 
Skiftet etter Vincent i 1709: Enke Karen,felles sønn Oluf, salige manns 2. sønn Jon fullmyndig, Anne umyndig i en alder av 29 år (tydeligvis mentalt tilbakestående).  
Siden Jon var fullmyndig, må han ifølge 1701-manntallet være den som ble født 1686, mor Maria Brynnilds. Men Jon hadde også broren Ole f. 1688, samme mor.Det er ikke oppgitt i skiftet  hvor gammel Olluf var. Hvis han var fullmyndig i 1709, når ble han da født?
Har Vincent funnet seg en ny hustru Karen i Tännäs ca 1690, eller er hun utelatt i skiftet etter Ole Olsen Brynnilds i 1690 av en eller annen grunn? Det ville selvfølgelig være en belastning for fam. Brynnilds hvis Vincent var gift med datteren Karen, men samtidig benyttet hennes søster Maria i sin bestrebelse på å øke sin etterslekt.Også en relevant tilleggsgrunn til at han dro i eksil i 1689.
Siden hans far Ole Pedersen Smelter i perioden 1662- 1677 bygslet Kuråsen nordvest for Aursunden,hadde Oles barn i ungdomsårene sitt aksjonsområde rundt Kuråsen og helt opp til Brekken og Brynnildsvollen. Det ser man klart av de giftermål som da ble inngått. Problemet er bare at jeg ikke finner en forklaring på hvorfor Vincent kalte en sønn for Jacob. Men både Jacob og hans bror Jens må være død før 1709.

2012-05-12, 23:15
Svar #32

Utloggad Stefan Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2022-06-18, 13:37
    • Visa profil
Hej Odd Magnar  
Diskussionen inspirerade mig att kontrollera vad samtida källor egentligen säger om Hans Åsen. Min slutsats blir än en gång att baserat på de källor som jag undersökt finns det ingen anledning att tro att det funnits mer än en Hans på Åsen. Det enda som, såvitt jag begriper, skulle kunna föranleda en slutsats att det fanns en far och en son Hans är Koppskatten 1645 och en annan längd 1646, där Hans inte är nämnd på Sätteråsen/Åsen utan i stället, Peder, 1645 även Jon och Olle (alla tre utan hustru). Däremot står det ju höljt över allt tvivel att det fanns en Hans Åsen just 1645 eftersom det var det året han visade Lossius malmen. I alla skattelängder före och efter finns ju en Hans i Åsen/Setteråsen, och i Kontribusjonen 1645 och 1646 står också Hans för gården. Om det nu hade varit så att den ”gamle” Hans som står i längderna mellan 1621 och 1644 skulle dött just då, och att en son Hans skulle ha varit den som skött kontakterna med Lossius, drivit rättsprocess etc, så skulle förstås Hans d y stått i skattelängden, inte bara Peder, Jon och Olle (som verkar vara ogifta, även om man inte kan utesluta att de är änklingar som en del verkar anta). Det vore även svårt att tro att ett ev ”byte av huvudman” från far till son i konflikten med Lossius skulle ha skett utan att det skulle nämnts i de dokument som verkar finnas från just den tiden, och den Hans som finns senare benämns även ”Werchis förste Finder”. Rimligare är att anta att Hans av någon anledning, möjligen för att fogden räknade honom som knuten till det just nystartade verket eller för att han var för gammal, inte antecknades för gården 1645 utan hans son Per, och Jon och Olle som jag skulle tolka som hans bröder, noterades. Hans skulle då ha kommit till Röros 1621, byggt gård, gift sig och skaffat barn (Per, f ca 1623), ev även Jon och Olle. Hans kan då inte vara farfar till Ole Pedersen Smelter. Men finns det andra, samtida, källor som ger andra upplysningar tolkar jag mycket gärna om det hela för att få in Hans i mitt eget släktträd
 
För att förvirra det hela ytterligare skall tilläggas att det - i alla fall för mig - är oklart vem som bodde var i Tännäs under 1600-talets första hälft. Jens Jonsons ättlingar blev boende på Nättan, medan Hans Olofsson i Tännäs, som nämndes ovan, blev på Myren. Jöns kanske bodde på Nättan men ägde Myren och Hans på något sätt - genom gifte eller köp - kom sig in på Myren. Hans finns i skattelängderna från 1617 till 1659. Det lär finnas upplysningar om dessa gårdar i domböcker som jag ännu inte studerat, förhoppningsvis listar jag i en framtid ut hur det hela hänger ihop.  
 
Jag har också sett Hans Olsen Forgallen, namnet ger mig inga associationer. Varför tror du att Vincens fru Karin var dotter till Ole Olsen Brynhilds?

2012-05-13, 14:30
Svar #33

Utloggad Odd Magnar Krog

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2012-11-19, 19:57
    • Visa profil
Hei Stefan.
Takk for ditt engasjement i saken og dine kritiske kommentarer.
Jeg har også benyttet de samme kilder som du refererer til. Dessuten: 1)Jon Rasmussen Prytz:Beretninger om bosettingen i Røros prestegjeld 1610-1710(Tilgjengelig på nett).2)Anders Rasmussen Prytz: Stamtavle over opdageren av Røros Kobberverk Hans Olsen Aasens efterkommere(Utgitt 1901). 3)P. Hjort og P.S.Krag: Røros Kobberverk og Røros Prestegjeld (Nyutgave av Rørosmuseet 2009).4)Aage H. Irgens: Hans Olsen Aasen, Røros (Norsk Slektshistorisk Tidsskrift nr. 14/1954).Dessuten har jeg kopier av 5)Røros Kobberverks avlønnngslister for 1671, 1683/84, 1690, 1695, 1700, 1705 og 1715.(Signert J. Prytz. Trolig avskrevet i Riksarkivet fra originalene).
 
Aa. Irgens mener Hans O. var gift 2 ganger, at hans hustru Lucia var nr. 2 og fødte ham sønnene Peder d.e. og Hans H. rundt år 1600.Videre mener han at Hans O.skal ha kommet til rørostraktene på 1590-tallet, sannsynligvis da i følge med sin nye hustru Lucia Pedersdtr.( Fins det spor av en Peder i Tännäs på 1500-tallet?)
Ifølge 1) antas under Koppskattetellingen 1645 Ole og Jon i Hitterås (Åsen)å være Peder d.e.´s sønner.
Jeg mener nevnte Ole var identisk med Ole Pedersen Smelter. Jon er ikke funnet senere, men Ole P. kalte sin yngste sønn Jon (for å hedre en avdød bror?)Ifølge skiftet etter Ole P´s hustru Ingeborg Jensdtr i 1691 ble deres første datter Maria født i 1646. Derfor var ikke Ole hustru nevnt i 1645.
Siden Hans H. m/familie heller ikke var nevnt det år, var han nok i tjeneste hos Lossius. Bergverksarbeidere var fritatt for skatt. Denne kjensgjerning gjør også Koppskattetellingen svært mangelfull hva angår bosettingen det år.
Forøvrig se mitt innlegg av 7. mai.
Med hensyn til Hans O. eldste sønn Jon mener 4) at han var født ca 1580 (mor f. Jonsdtr). Denne Jon kan ha vært gift med en datter av Asmer (Asmar) Kverneng, sistnevnte trolig på samme alder som Hans O.
Fins det spor etter en Asmer i Härjedalen?
 
Vedr. Karen Olsdtr, Vincents hustru, har jeg nok tatt feil. Etter å ha studert skiftet etter Vincents blir dette klart. Antagelsen berodde på innlegg 10. mai om Vincents aksjonsområde. Må se nærmere på denne Karen Olsdtr. Forøvrig er i skifteprotokollen nevnt en Karen Olsdtr som har krav i boet?

2013-03-22, 10:17
Svar #34

Utloggad Gun Sundqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2013-04-10, 09:18
    • Visa profil
Någon som känner till var Lillherjedal kan ligga, vilken kommun man ska leta på.

2013-03-22, 14:15
Svar #35

Utloggad Don Tuthill

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 381
  • Senast inloggad: 2013-09-24, 19:18
    • Visa profil
Hi Gun!
Have look at the info below and also the attached bild.
Lillhärdal AI:5 (1839-1847) Bild 1210 / sid 224 (AID: v114718.b1210.s224, NAD: SE/ÖLA/11070)
 

 
Have a nice day!
 
Don in BROMMA

2013-09-27, 10:30
Svar #36

Utloggad Mona Eriksson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2013-09-27, 11:33
    • Visa profil
Hjärtligt tack Odd, Stefan och Karl-Göran för ert engagemang gällande min fråga om Jon Jönsson Berge f 1719 d 1796, Vallarna, Ljusnedal. Läser och begrundar hur jag ska gå vidare i min forskning om hans födelseplats och anfäder.
Kom gärna igen och ge tips.
 
MVH  
Mona

2013-09-27, 13:54
Svar #37

Utloggad Ulrika Magnusson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 29
  • Senast inloggad: 2016-10-01, 21:31
    • Visa profil
Jon Jönsson är även min ana och han har vållat mig stort huvudbry. Kommer vi på nåt, Mona får vi tipsa varandra.

2013-12-29, 17:46
Svar #38

Utloggad Ulrika Magnusson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 29
  • Senast inloggad: 2016-10-01, 21:31
    • Visa profil
Mona Eriksson, jag läste din fråga längre upp i tråden om var i övfe Vallarna Wincentstorpet låg. Jag antar att övre Vallarna måste vara det som vi idag kallar Bruksvallarna. Jag har nu under julen läst boken Bruksvallarna 300 år - en historia som löper genom gruvgångar, säterstigar och rösade leder. Denna skrift sammanställdes av Bruksvallarnas kyrkliga arbetsgrupp i samband med jubileet 1986. På sidan 19 - 21 finns en förteckning och karta över torp och gårdar. Det som kallas Wincentstorpet ligger idag norr om vägen genom byn, nordväst om kapellet, om du är bekant med byn.

2016-11-13, 14:58
Svar #39

Utloggad Kjell Jönsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 13
  • Senast inloggad: 2018-03-05, 19:15
    • Visa profil
Hej. Kanske ovidkommande men byn Löfkläppen heter Henådalen i tidigare husförhörslängder.

2018-03-10, 11:00
Svar #40

Utloggad Sven-Olof Åhman

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2020-10-05, 15:47
    • Visa profil
Ny här så jag vet inte ens om jag lägger min fråga rätt... så rätta mig...

Har kört fast på en Per Andersson Åman (1869-1944) som skall ha bott i Flor, Ytterhogdal... Enligt Sveriges dödsbon Viken 13.

Frågorna om vägledning blir två:
-Flor, Ytterhogdal för den tiden, är det Härjedalen eller Hälsingland?
-Någon annan med en aning om Per Åmans föräldrar/ursprung? 

2018-03-10, 12:48
Svar #41

Utloggad Christina Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2963
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:14
    • Visa profil
Per Andersson Åman född 27/1 1869 i Ytterhogdal (Z)
gift 15/1 1899 med Kristina Danielsdotter f 6/8 1871 i Ramsjö.

Bosatta i Flor Nr 1
Ytterhogdal ligger i Jämtlands län, (Hälsingland)

Ytterhogdal AIIa:2 (1908-1921) Bild 430 / sid 23 (AID: v115435.b430.s23, NAD: SE/ÖLA/11103)

Han var oäkta son till änkan Kerstin Olsdotter f 23/3 1831 i Ljusdal, bostatt i Östansjö.
Modern dog 13/9 1872 och Per blev fosterbarn hos torparen Olof Hansson och Kerstin Ersdotter.

Ytterhogdal C:5 (1862-1874) Bild 710 / sid 66 (AID: v115443.b710.s66, NAD: SE/ÖLA/11103)
Ytterhogdal AI:13 (1868-1877) Bild 910 / sid 84 (AID: v115431.b910.s84, NAD: SE/ÖLA/11103)
Ytterhogdal AI:13 (1868-1877) Bild 880 / sid 81 (AID: v115431.b880.s81, NAD: SE/ÖLA/11103)


Arkiv Digital

2018-03-10, 14:06
Svar #42

Utloggad Sven-Olof Åhman

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2020-10-05, 15:47
    • Visa profil
Tackar! Då har jag något att gå på igen. Hoppas kunna finna även fadern på något sätt...

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna