Fryksände F:1 sid 86 GID 481.77.58900

[Gunilla Brolund]

Hej!
 
Jag håller som bäst på att skriva av Fryksände DB för att så småningom kunna lägga ut den på nätet, alla Fryksände-forskare till nytta och nöje. Tyvärr kan jag inte tyda en del ord, så jag kommer att höra av mig till er då och då.
 
Här kommer ett namn. Det är en hustru Lisken S.....dotter, ev hustru till Jonas Johansson Ros, f 1723, mäster på Torsby bruk omkring 1774-75. Lisken dör på Torsby bruk 14 juni 1775 av frossa, men jag kan inte tyda vad hon heter i efternamn.
 
Förhoppningsfulla hälsningar,
Gunilla
 

[Gunnar Jonsson]

Enligt Fryksände AI:10 p189 heter Jonas Johansson Roos hustru Maja Håkansdotter.
Men familjen är struken, så de har väl flyttat och ny hustru kan väl finnas.
 
Det finns redan avskrifter av Fryksändeböcker.
Vilka som kan vara till hjälp borde Nordvärmlands Släktforskarförening veta.
http://www.genealogi.se/varmland/nord/index.htm
 
Men enligt Smedskivan3 så heter hon Elisabet Sarvesdotter, född 1727-05-31 i Skoghammar, Visnum.
Och det stämmer ju med åldern i dödboken.
Fadern Sarva Karlsson är mästersmed i Skoghammar.

[Sven-Ove Brattström]

Jonas gifte om sig 1775-12-26 med Maja Håkansdotter. I Fryksände AI:10 p99 finns Jonas i en tidigare anteckning, där återfinns också hustru Lisken med notering död 1775.

[Sven-Ove Brattström]

Jonas Roos och Lisken Sarvasdotter gifte sig 1751-04-01 i Visnum (S). Visnum F:1 p217.

[Gunilla Brolund]

Hej, och tack bägge två! Nu för jag in detta efternamn i registret.
 
Jo, jag vet att det skall finnas avskrifter, men efter vad jag vet så finns det inte sökbara register, utan kopierade pappersavskrifter. Jag försökte för ett par år sedan köpa sådana, och efterlyste det bl a här på Anbytarforum, och ringde runt, men de var slut överallt. Till slut tröttnade jag och började skriva av dödboken, vilket för min del kändes mest aktuellt. Först hade jag bara tänkt ha den för egen del, men så slog det mig att om jag nu så småningom öppnar en egen hemsida, så kan jag ju lägga ut den där. Jag har tänkt täcka åren 1707-1800, eftersom det är där största behovet finns, tycker jag. Under 1800-talet är Hfl bättre förda, och dödsfall och flyttningar är bra redovisade, men så är ju inte fallet på 1700-talet, i någon större utsträckning. Där stryks folk bara, och man vet många gånger inte om de flyttat eller dött.
 
Dödböckerna har varit ganska lätta att skriva av, prästerna har skrivit tämligen lättläst (med undantag för enstaka ord). Det har faktiskt varit ett nöje - jag har fått möta helt andra namn och orter än de min släkt har, och ibland förfärande situationer där hela barnaskaror stryker med i koppor eller rödsot. Och vilka dödsorsaker som finns! Benvärk, gikt, näsblod.
 
Jo, förresten, ett register fick jag tag på - en pärm med vigde 1861-1921, den köpte jag via Finnkulturcentrum i Torsby. Och den är ju bra, men inget slår ett sökbart register. Jag har släkt i Skåne också, och köpte en CD-skiva som täcker FVD i Färs härad, från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet, innehållande över 167.000 poster. Jag fick höras talas om den på Anbytarforum, och fick kontakten där. En sån skatt den är! Jämfört med den är min lilla avskrift, som täcker mindre än 100 år, inte mycket att komma med, men man måste ju börja någonstans.
 
Hälsningar,
Gunilla