Älghult C:2 (1717-1760) sid 432

[Gunilla T Smith]

Jag behöver hjälp med Mannen Elias Carlsson i Marskog Norregd. Hur dog han? Jag tror jag kan läsa det mesta men där jag skrivit X nedan, går jag bet. Han dog 1759-05-25
 
Sjukd. frossa i 3 år, hål och öppning i bröstet däraf utflöt slemmig vätska, som stadnade 14 dagar för döden, men strax begynte näsblod flödaxxx som xxxx till dödsstunden. 60 år gammal. (Årsnummer) 22
 
Tacksam för alla förslag
 
Hälsningar
Gunilla

[Markus Gunshaga]

Hej Gunilla!
 
Det var ett plågsamt sätt att dö! Jag tyder hela notisen såhär:
 
Mannen Elias Carlsson i Marskog Norreg. Siukd.
frossa i 3 åhr, hol och öpning i bröstet deraf ut-
flöt slem[m]ig wätska, som stadnade 14 dagar för
döden, men strax begyntes näsblods flödande
som warade til dödzstunden. 60 åhr gaml.
 
Mvh, Markus

[Gunilla T Smith]

Tack Markus,för snabb hjälp.
 
Jaså, näsblodet varade ända tills hans dog. Det låter inget vidare över huvud taget, undrar vad det kan ha varit för åkomma han drabbats av.
 
Hälsningar
Gunilla

[Markus Gunshaga]

Hej igen!
 
Jag funderar på om det kan ha varit någon form av cancer; jag har stött på ett fall av cancer (men där kallas dödsorsaken visserligen specifikt kräftan) i Skåne 1760. Där hade cancern frätt på den sjukes ansikte, och i dödboken skriver prästen att han:
 
blef af kräftan angrepen för 12 åhr sedan, den begynte i näsan och fräte mästadehlen af hans ansikte; hvar gång denna uslingen skulle betienas hadde iag et ganska svårt Ämbets måhl, stanken war odrägelig, et kläde måste hängas öfver hans ansikte på stolen han satt, Kalken kunde icke brukas, utan sedan consecration war skied, måste iag ösa winet i ett glas, hvilket stacks in i den sårade och bortfrätna munnen.
 
Hålet i Elias bröst och frossan kan ju stämma överens med frätande cancer, precis som den slemmiga vätska som rann ut. Om det var cancer i lungorna skulle väl dock blodet först kommit ut genom munnen, inte genom näsan i form av näsblödning, men denna kan ju ha berott på andra orsaker. För säkerhets skull undersökte jag Tabellverkets material på nätet (föregångaren till SCB), men tyvärr har prästen i Älghult varit slarvig 1759 och inte antecknat vilka åldersgrupper som dog i vilken sjukdom. Han har alltså fört in att en 60-årig man dog i Älghult det året, men inte fyllt i kolumnen vilken sjukdom det var fråga om.
 
Mvh, Markus

[Gunilla T Smith]

Markus,
 
tack för tipset om Tabellverket på nätet, det var en glad nyhet för mig. Även om prästen i Älghult inte orkade fylla i allt ordentligt det året, så är jag så tacksam för det han skrev i dödboken. Det var en utförlig beskrivning får man säga, och ger en sådan närvaro, man är nästan där med honom.  
 
När Elias son Per dog 14 år senare hade det kommit en ny präst till Älghult, han var extremt kortfattad och skrev varken döds- eller begravningsdatum. (Jag tror knappast att han begravde 14 personer 19/9 1773 och sedan ingen alls förrän en månad senare, 19/10, då han begravde 7 stycken.) Nej, han var en fåordig man, åtminstone i skrift. När Per dör skriver han bara: Per Elias i Sjöblomma (årsnummer) 40.
 
Ditt exempel från Skåne låter verkligen hemskt men är samtidigt en helt fantastisk beskrivning. Den prästen kunde verkligen konsten att formulera sig. Vilken församling verkade han i?
 
När det gäller Elias kom jag först att tänka på tuberkulos eller något liknande (?). Men det går ju nästan inte att föreställa sig en sjukdom utan något botemedel alls idag, hur den skulle kunna utveckla sig.
 
Mvh
Gunilla

[Markus Gunshaga]

Hej Gunilla!
 
Tabellverket på nätet är en intressant guldgruva, som man kan ha stor användning av när man kompletterar uppgifter om anorna. Jag har själv hittat en del ledtrådar till osäkra dödsorsaker där, att en ana slutligen klassades som född utom äktenskapet (föräldrarna var förlovade enligt födelseboken) samt även ungefärlig ålder på en annan ana.
 
Den aktuella prästen i Skåne var prosten Severin Schl?ter (1716-1797) i Borgeby och Löddeköpinge; han älskade att skriva, och dödböckerna är fantastiska - han fortsatte svärfaderns arbete med att skriva enormt detaljerade dödsnotiser (1724-1797). Jag har därigenom fått fram massor av spännande detaljer om anorna i hans båda församlingar, som att en ana blev senil 1779, en annan hetsade sina barn till att reta sin styvfar för hans hörselproblem på 1750-talet, en tredje spelade bort sin gård genom kortspel på 1740-talet osv. Såna begravningsböcker blir man glad av (till skillnad från den knapphändige prästen i Älghult, som inte ens antecknade döds- eller begravningsdatum ).
 
Jag instämmer med dig, det är svårt att veta säkert om Elias dödsorsak. Cancer i våra dagar skulle ju antagligen aldrig utvecklas så långt som i fallet i Borgeby 1760, där hela ansiktet ruttnade bort. Kanske kunde tuberkulos även utvecklas så långt som i fallet med Elias, när det inte fanns något botemedel eller ens något lindrande.
 
Mvh, Markus

[Gunilla T Smith]

Hej Markus,
ber om ursäkt att jag missat ditt förra svar.  
 
Jag vill minnas att jag sett en bok om en präst i Borgeby, den kan heta Salig prosten berättar. Har för mig att den mest bestod (?)av anteckningar ur kyrkböckerna, kanske var det Severin Schlüter som låg bakom?  
 
Mvh, Gunilla

[Markus Gunshaga]

Hej Gunilla!
 
Det stämmer, Severin Schl?ter var en produktiv man och en del av hans alster har sammanfattats i Salig prosten berättar av Karl Bergkvist 1989. Jag har tyvärr inte själv haft möjlighet att läsa denna bok, men det låter troligt att innehåller kommer från kyrkoboksanteckningarna. Jag vet att han till exempel har nedtecknat små biografier över klockarna i Borgeby och Löddeköpinge, och även små personporträtt över biskoparna i Lunds stift. Dessa är väldigt roande, vad sägs om beskrivningen av sedermera ärkebiskopen Henrik Benzelius (1689-1758)?:
 
Jag Sev: Schl?ter har ofta talt med honom. Han war af en ansenlig högd, mager, swart ansickte, skiägg och hår, såg grym ut, hade det maner at stiga när in på den, som han wille tala med. Hans andedräckt war ganska obehagelig.  
 
Mvh, Markus