ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Icke son/dotter i efternamnet?  (läst 1316 gånger)

2011-02-20, 21:26
läst 1316 gånger

Utloggad Per Ekelund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2018-09-25, 09:43
    • Visa profil
Hej,
Har nyligen börjat forska i Hedesunda med omnejd. Har tidigare forskat mycket i Skåne och Småland.
Där fick alltid sonen/dottern ett patronym-namn. Men i Helsingland är det mycket vanligare att
andra, icke son/dotter efternamn används. Jag har t o m stött på söner som bytt till olika efternamn under olika tidsperioder.
Kan någon förklara detta fenomen?
Vänligen
Per Ekelund

2011-02-21, 10:35
Svar #1

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Per!
Det var en skillnad i vad historikerna kallar mentalitet. I södra Sverige ville allmogen hålla fast vid det gamla, vad som kändes tryggt och riktigt. I norra Sverige ville de flesta prova på något nytt, som kanske var bättre. Därför kom den allmänna övergången till familjenamn från patronymikon mycket tidigare i norra Sverige. I södra Sverige fick den tvingas fram - jag har exempel från 1930-talet på kvinnor, som vägrade ändra från Petersdotter till Petersson, för att inte tala om att byta till mannens efternamn!

2011-02-21, 11:31
Svar #2

Utloggad Per Ekelund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2018-09-25, 09:43
    • Visa profil
Jo, så är det säkert. Men om du tittar på Hedesunda AI:19a sid 59 längst upp så ser du att Pehr Janssons son Pehr helt plötsligt har tagit sig namnet Eklund. Det är ju varken patronymik eller familjenamn. Jag har filosoferat lite kring om han kanske tog jobb på någon såg och att där kanske redan jobbade en som hette Persson i efternamn. För att kunna skilja dem åt beordrade förmannen helt enkelt den ena av Perssönerna att byta efternnamn.
Det var för övrigt så min ana från Malmö fick byta efternamn från Persson till Ekelund 1856.
Vad som förvånar mej i min forskning kring Hedesunda är att jag stöter på fenomenet så ofta.
Per Ekelund

2011-02-21, 12:42
Svar #3

Utloggad Lars Lindmark

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 179
  • Senast inloggad: 2012-03-05, 19:23
    • Visa profil
    • www.kanikbo.se
hej
jag har en ana som i samband med att han som lärling hos skomakaren Nils Lindmark böt från Pehrsson, som var efter hans far Pehr , till Lindmark Detta hände i Örebro 1781
mvh Lasse

2011-02-21, 23:55
Svar #4

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Med familjenamn avser jag ett efternamn, som inte är ett patronymikon. Det kan vara taget av en enda person, utan att det berör hans närmaste släkt. Fram till 1901 var det fritt fram att byta till nästan vad som helst. Sedan blev det vissa restriktioner. I en stor del av landet var det rätt tidigt vanligt, att man bytte, när man bytte sysselsättning från jordbruk till något annat. I Norrland bytte man, även om man fortsatte som jordbrukare. I Skåne och Blekinge envisades man att fortsätta med patronymikon, om man inte flyttade till stan och slutade få jord under naglarna - eller blev soldat eller smed. Till sist tvingades de flesta ta sin faders patronymikon som ett slags oegentligt familjenamn. Men några envisades in i vår egen tid, när det plötsligt blivit på modet att heta något på -dotter igen. Ehuru med moderns namn före, inte faderns.

2011-02-22, 11:20
Svar #5

Utloggad Kjell Holmgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2018-02-21, 15:30
    • Visa profil
Hej Gunnar!
Du skriver att fram till 1901 var det fritt fram att ta nästan vilket namn som helst. Från vilket åratal började man byta och finns det någon särskild regristrering man kan gå in och titta i? Anledningen till mitt intresse är att i min ff syskongrupp tog man tre olika namn Holmberg, Holmgren samt Westergren.  
 
Mvh Kjell Holmgren

2011-02-22, 22:56
Svar #6

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Kjell!
Började byta? Någon gång på 1500-talet eller så. Registrering? Förekom endast i husförhörslängden. Ingen byråkrati alls, bara säga till prästen. Och det gällde bara för den som sade till. Inga problem att olika syskon ville heta olika. Inga problem att ändra sig, hur många gånger som helst. Efternamn var helt enkelt inte så noga med. Det var bra, om man kunde bestämma sig, men jag har långt in på 1900-talet sett en Eriksson med anteckningen kallar sig även Larsson. Så det var inte bara ljusskygga individer, som höll sig med alias! För att inte tala om stavning - man får vara glad, om uttalet blir något så när likadant vid olika tillfällen.

2011-02-22, 23:09
Svar #7

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Men efter 1901 skulle det registreras .. citat ur min artikel om 1900-talets källor som publicerades i Släkthistorisk Forum 2003 (som del 3 och 4 i serien ”Börja släktforska”. Släkthistoriskt Forum 2003:3, s. 22-24, Släkthistoriskt Forum 2003:4, s. 18-23)
 
En ny förordning om namn (släktnamn) tillkom 1901. Mellan 1901 och 1918 skulle ansökan om ändrat släktnamn lämnas in till vad som nu motsvarar länsstyrelsen, och återfinns därför i länsstyrelsearkiven i landsarkiven, respektive i Stockholm i Överståthållarämbetets arkiv som finns i stadsarkivet. Därefter ändrades beslutsreglerna och dokumentation för ärenden mellan 1919 och 1922 finns i ecklesiastikdepartementets arkiv och från 1923 till den 30 juni 1946 i justitiedepartementets arkiv hos Riksarkivet/Marieberg. Det finns register som är sökbara på det sökta nya efternamnet eller kronologiskt efter beslutsdatum.
 
Mellan den 1 juli 1946 och den 30 juni 1962 var Statistiska Centralbyrån (SCB) ansvarig myndighet och därefter är det Patent- och registreringsverket (PRV) som ansvarar för ärenden om ändring av efternamn. SCB:s arkiv för namnärenden förvaras numera hos PRV som därmed har allt material från 1946 tills i dag. Det är endast sökbart efter beslutsdatum, så man måste få fram det datumet genom kyrkböckerna innan man kontaktar PRV. I dag (sedan 1991) beslutar skattemyndigheten om många av de ändringar av för- eller efternamn som begärs, medan PRV har hand om frågor som gäller nybildade efternamn. Läs mer om namn och namnändringar på skattemyndighetens respektive PRV:s webbplats.
 
Hälsningar,
Eva

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna