ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Husman, vad gör en sådan?  (läst 2420 gånger)

2004-11-18, 07:11
läst 2420 gånger

Utloggad Barbro Sändh

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 359
  • Senast inloggad: 2018-09-09, 16:12
    • Visa profil
Min man stammar från Hälsingland. I hans släkträd har vi hittat många personer (de flesta under 1700-tal) som varken är bonde, torpare, soldat eller annat, som direkt säger vad personen sysslar med, utan benämnes helt enkelt husman. Vet någon vad som avses?
Barbro Sändh

2004-11-18, 08:23
Svar #1

Ingrid Wikberg

Hej Barbro, hittade denna förklaring på nätet. Jag har själv hittat en husman bland mina rötter, och någon påstod att det var jämförbart med torpare.
 
HUSMAN
Nationalencyklopedien:  
(da. husmand, no. husmann), i Danmark, Norge och Skåne förr benämning på bofast arbetare på landet eller mindre jordbrukare, ungefär motsvarande torpare. Husmannen ägde ingen del i byajorden utan i regel endast sin egen byggnad. Om huset stod på byns mark kallades det gatehus. För tomten och tillhörande betes- och åkermark fick husmannen erlägga jordskyld eller dagsverken till byn eller den enskilde jordägaren. Arbetsplikten kunde även omfatta kvinnor och barn.  
Husmän är kända från medeltiden. I samband med folkökningen efter den agrara revolutionen under slutet av 1700-talet kom husmansklassen att snabbt tillhöra de snabbt växande proletära och halvproletära skikten i befolkningen.  
Husmännen i Sverige ökade i antal då förbudet mot jordavsöndring försvårade för mer än en arvinge att överta gården. Den jordlösa befolkningen fick slå sig ner i närheten av gods och gårdar där de stod till förfogande som arbetskraft. En del husmän var soldater och hantverkare.  
I Danmark kunde många husmän under 1800-talet och början av 1900-talet genom förändrad lagstiftning förvärva den jord som låg runt huset. De blev småbrukare och deltog aktivt i den danska andelsrörelsen. Även i Skåne kunde många husmän friköpa marken runt husen, dels inom ramen för den s.k. egnahemsrörelsen och dels enligt 1925 års ensittarlag.

2004-11-18, 10:13
Svar #2

ola larsson

Beteckningen husman i Hälsingland motsvarar torpare söderöver.
Torparna i Hälsingland var självägande.

2004-11-18, 15:21
Svar #3

Ingrid Wikberg

Så är det nog; min husman var från Funäsdalen- och han betraktades som torpare; tidsperiod sent 1700-tal och tidigt 1800-tal.

2004-11-18, 17:43
Svar #4

Eva Leksell

Se Yrken: Husmannen. Där finns redan en diskussion om vad begreppet husman kan betyda.

2004-11-18, 20:55
Svar #5

Utloggad Barbro Sändh

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 359
  • Senast inloggad: 2018-09-09, 16:12
    • Visa profil
Tack Ingrid och Ola för värdefull hjälp. Jag skall titta vidare under Yrken som Eva föreslår.
Barbro Sändh

2004-11-19, 19:54
Svar #6

Birgitta Almqvist (Baq)

Företagsförteckning antar jag är en möjlighet för mig att få reda på vilka företag som fanns i Hudiksvall eller i Färila i slutet av 1800-talet. Min fars pappa ska ha varit spisbrödsfabrikant, möjligenen upphöjning av yrket bagare, men Det måste (?) ha funnits spisbrödsfabriker/bagerier och om jag får fram sådana kanske mitt sökande efter min farfar kan leda till nånting. Bagare i Färila har jag en lista på, men spisbrödsbageriet ifråga kan lika gärna ha legat i Hudiksvall.
Det plågar mig att ine veta något om min farfar.
Birgitta

2004-11-19, 20:38
Svar #7

Lasse Karlsson

barbro..
Beteckningen Husman förekommer också för icke självägande skogsfinnar, både i Hälsingland och Medelpad. En sorts medhjälpare till den skattlagda skogsfinnen. Bebodde troligen ett torp och betraktades inte som dräng

2004-11-21, 17:52
Svar #8

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Husman i Hälsingland med omnejd är ett mellanting mellan bonde, dräng, torpare och dagsverksarbetare på gårdar. Ofta ägde han djur och byggnader eller del av dem och oftast även jord. Han var oftast en mindre delägare i gården.  
Kan användas som ingifta män till hustrun i hennes andra gifte. Barnen och hustrun var de stora ägarna och husmannen ägde endast giftorätten från hustrun.
Många gånger var det en släkting (farbror eller syskon till mannen eller hustrun) till familjen som ägde en mindre del av gården. Han kunde vara gift eller ogift.  
I stort sett kan anta att det var ett sätt att låta flera bo kvar på gården än som egentligen var tillåtet ur jorddelningsrätten.
Begreppet var vanligt bland den svedjefinska befolkningen i alla områden som svedjefinnar bodde. Som tidvis var i stort behov extra folk.
Begreppet förekommer även på svenskbygderna på 1500- och 1600-talen. Det förekom särskilt i Dalarna, Hälsingland och Gästrikland, med särskild betoning på Hälsingland.  
Ofta blev husmansgårdar genom nyodling egna gårdar och ibland kallades de fortfarande husmän trots att de egentligen inte var det.
Själva husmansbegreppet är lite diffust och kan variera oerhört. Det finns ingen riktig gräns mellan husman, torpare, bonde och dräng. Husmannen kunde också själv ha egna drängar. Husmannen kunde vara alltihop samtidigt. Mycket tyder också på att husmannen eller någon av hans söner eller drängar kunde överta soldatskyldigheten från gårdsägaren åtminstone under det äldre indelningsverket.
 
Husmän i Hälsingland är inte riktigt det samma som i Skåne, Danmark och Norge. Det fanns ju ingen adel inblandad i detta begrepp här.
 
Det är väl som vanligt.
Det finns regler och lagar för Sverige och andra regler för Dalarna (och i detta fall även Hälsingland)

2007-03-21, 02:55
Svar #9

Maria Törnquist

Kan en Husman ha varit motsvarande dagens arrendator, tro?
Jag har också funderat vad Husman betyder och av alla olika kommentarer, kanske arrendator också kan vara ett alternativ. En arrendator idag behöver ju inte vara en stor och förmögen person, men likväl i behov av arbetskraft och kan äga djur osv.
En fundering bara.
Hälsningar Maria Törnquist

2007-03-21, 11:29
Svar #10

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3210
  • Senast inloggad: 2020-07-06, 10:35
    • Visa profil

2007-03-22, 00:50
Svar #11

Maria Törnquist

Hej och tack Bo!
Klurigt det där med Husman, tycker jag, men å andra sidan beror det säkert bara på att jag (och säkert många andra)bara försöker att omvandla alla intryck till de referenser vi har omkring oss idag. Intressant med all information som finns. Mycket individuell tolkning känns tillåten!
 
Klurar själv, tillsammans med min syster, kring vår morfar Lars Sörell, Järvsö.
Vi har fått oerhörd hjälp med detta och vet mycket mer än vi någonsin kunde ana var möjligt!
Tack alla eldsjälar därute, som bjuder så mycket på er själva och intersset, kunskapen och inte minst, generositet för alla som har frågor om ALLT!
 
Hälsningar  
Maria Törnquist

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna