ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: 4-öresland och penningland  (läst 2110 gånger)

2003-11-15, 14:13
läst 2110 gånger

Birgitta Almqvist (Baq)

Jag läser mikrokort på fsl för Ljusdals kn och finner där på varje sida vid 'eges'eller egare (ex Marma Sågverks Aktiebolag)en siffra med slutled öresl. ex 2?-öresland, 3-öresland, ja också penningland.  
 
Är detta något mått på jordtaxor eller skattesatser? Har sökt i Clemensson och i Thorsell & Schenkmanis men inte lyckats hitta en förklaring.  
 
En av vännerna i MGF här i Sundsvall har föreslagit att det kan vara något lokalt begrepp för just Hälsingland. Och varför inte? Kan det ha samband med 'kappland' eller 'mantal'?
Du som vet, svara här under Hälsingland Allmänt är du bussig
 
Birgitta

2003-11-15, 18:26
Svar #1

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Öres- och penningland var något mycket självklart fram till 1800-talet i Hälsingland. Faktiskt är talen fortfarande gällande, de finns inskrivna i fastighetsregistren, och vid utdrag står alltid hemmanets örestal med. Den enda funktionen som finns kvar är fördelning av andelar i samfälligheter.  
 
1 mantal = 16 öresland
1 öresland = 24 penningland.  
 
Det är inte fråga om ett arealmått, utan en värdering av jorden. Innan mättes jorden i mål (man bytte enhet 1623 om jag inte minns fel).  
 
Ett normalstort hemman var på 1700-talet ca 10 öresland. På 1800-talet sjunker detta tal av någon anledning (kanske p.g.a nyodlingar?)
 
Normalt skrevs det 6:12 = 6 öres- 12 penningland.
 
Något som även var alldeles självklart förr men idag framstår som förvirrande var nummerindelningen. Varje stamhemman hade ett nummer och avstyckningarna hade ordet sub (= under) framför, en sub för första, två sub för andra o.s.v. Det hör inte till frågan, kan tyckas, men i samband med örestalet brukar numret på gården stå.

2003-11-15, 21:30
Svar #2

Robert Fresk

Hej
Det var intressant att jämföra med den gamla vikingatida mynträkningen där
 
1 mark = 8 öre
1 öre = 24 penningar ( i Svealand dit Hälsingland vid denna tid räknades)

2003-11-15, 23:34
Svar #3

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Hälsingland del av Svealand? Gästrikland räknades väl som ett folkland under Uppland, medan allt norr om Ödmården var Hälsingland (Stor-Hälsingland) och under detta folkland som Alir, Sunded etc. Fast det är väl hälsingelagens tid, annat var det kanske innan?

2003-11-16, 11:06
Svar #4

Birgitta Almqvist (Baq)

LARS! Tack för snabbt svar och intressant upplysning. Vad var den praktiska betydelsen av 'öresmåtten'? Du skriver fram till 1800-talet. De kort jag läser är från AI:28A, dvs husförhörslängd för Färila 1891-1895.  
 
De 'egare' jag har där är som regel 1?-öres, 2-öres eller 3-öres som kanske betyder att deras jord inte var så mycket värd. Ska det tolkas så? I rätt många fall är ett tidigare öres-mått överstruket och ändrat, ibland uppåt, ibland neråt. Innebär det att hemmanets jord antingen försämrats eller förbättrats. Märkligt att dessa fakta som du berättar om inte finns i någon av de bägge välkända böckerna som jag har - eller har jag sökt på fel avsnitt?
 
halvhälsingska Birgitta i Sundsvall

2003-11-16, 12:01
Svar #5

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Måttet var statiskt, d v s det ändrades inte (tror jag). Om talen ändrades köpte eller sålde dina förfäder jord. Jag tror att nyoldingar låg utanför enheten, d v s ökades mängden syntes det inte på örestalet = man ska inte lägga så stor vikt vid dem.
 
Talen var ändå viktiga, något som alltid tas upp. Varför vet jag inte, det var väl en tradition helt enkelt. Vidare var det väl en skattesats.

2003-11-16, 14:22
Svar #6

Birgitta Almqvist (Baq)

I den förhörsbok jag läser har jag t ex kort nr 4/11 sid 117, Lillbyn, Nr 3,3-öres överstruket och ersatt med 1-öres. Endor (kanske för det är svårtytt) Nordqvist 1-öres pgl 8 följt av oläsligt ord, och under det handlaren Erik Norlin (eller Nordin för det var en jättekluddig präst som skrev här)  
 
Sid 118 samma kort Lillbyn finns No4, 3-öresl. 18? pgl (ser i alla fall ut som pgl. (Eger ock 1-öresland No 6. Kan pgl stå för penningland?  
På sid 119 finner jag No5 4-öres pgl Bonde Måns Söderström f 1828-02-17 i Hogdal
Kan notera att Kyrkoherdebostället i Storbyn (Färila) var 10-öresland.  
 
Även om man inte hittar den ana man söker så får man väl nöja sig med att läsning i kyrkböcker är allmänbildande...
 
Tack igen för ditt engagemang.
Birgitta
 
P.S. Jag tror du har en jättesamling gamla bilder och undrar om du har en del från Färila och från Föne. Jag är ofta inne på proträttfynd men har inte funnit något foto från de trakterna.

2003-11-16, 16:22
Svar #7

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Eger ock 1-öresland No 6 betyder att han också ägde 1 öresland i nr 6 i samma by.  
 
Jag har inga bilder från Färila.

2003-11-16, 19:41
Svar #8

Robert Fresk

Hej igen  
Ur mynträkningssynpunkt fanns det 3 områden nämligen Götaland, med 48 penningar per öre, Gotland med 36 dito och Svealand med 24. I den meningen hörde Hälsingland till Svealand. Det var så jag menade men uttryckte det dåligt.  
 
Beträfande öresland, kan det inte vara på samma sätt som med tunnland skatte och med mantal? Om en bonde i Jämtland ägde 1½ tunnland skatte av nr 6 och sålde 1/3 av gården står han sedan som ägare av 1 tld skatte av nr 6 och köparen som ägare av ½ tld skatte av nr 6.Ören bör kunna delas på samma sätt?

2003-11-16, 21:06
Svar #9

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Ahaa då förstår jag penningarna. Mycket intressant!
 
Jo, visst kunde man dela upp örerna. Under 1800-talet är det vanligt att det överst i husförslängderna kan stå t.ex. No 6, 12:18 1/2 öresland, eger 2:6 i No 3, 0:12 i no sub 4 och 0:18 i No 9.  
 
Det är mycket intressant med detta till synes invecklade system, men jag vet inte var man kan läsa om det. Kanske i något kurslitteratur till lantmäteriutbildningar?

2003-11-17, 08:35
Svar #10

Birgitta Almqvist (Baq)

Lars resp. Robert
 
Lars: Jag hade kläm på att han även var ägare till nr 6 Min fråga avsåg främst hur öres kunde variera på samma äga. Ett öresmått ströks över och ersatte det med ett annat. Det som gjorde mig nyfiken ser du var att värdet på en ägas jord kunde förändras. Undrar hur?
 
Robert: Jag hade varit inne på samma reflektion som du Robert, nämligen att öresland kan vara något mått som avsåg skattesats och mantal.  
 
Knepiga gamla begrepp det här. Kul att ventilera dem i alla fall. Alltid lär vi oss väl något nytt.

2003-11-17, 10:44
Svar #11

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 622
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 22:51
    • Visa profil
Kanske det var ett arvsskifte och hans två bröder fick ut sina delar?

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna